2015-11-26 06:00

2015-11-26 13:49

Kvinnor i Karlstad, konstnärer, kejsarinnesläkting

TIDSKRIFT: Värmländsk kultur bjuder på jul - och vinterläsning

Julläsning är temat för nya numret av tidskriften Värmländsk kultur.
Men ordet ”julläsning” betyder inte, påpekar tidskriftens redaktör Olle Österling, att allt handlar om julen.
Tanken är i stället att julhelgen kan användas till läsning. Helst då av tidskriftsnumret.

Men tveklöst slås jultemat an redan på tidskriftens främre omslag: Konstnären Kjell Sundbergs underbara julgran passar till både jul och tidskriftsinnehåll. Det är nämligen Kjell Sundberg, bosatt i Kristinehamn, som intervjuas av förra kulturredaktören Lena Bonnevier.

Sundberg bor med sin hustru och kollega Lorraine Rantala vid Hovslagargatan i Kristinehamn. De har både bostad och ateljé i det idylliska och välbevarade kulturkvarteret. Och det har de tack vare att Kristinehamns kommun gett stöd åt stadens och kommunens konstnärer.

Stöd i form av lämpliga ateljélokaler och beställningar. Bland annat om detta kan man läsa i artikeln.

Kejserlig släkt

Den därpå följande artikeln är skriven av redaktören Olle Österling själv. Hans mor tillverkade tryckta julbonader, och om detta berättas det. Men Olle Österling berättar att hans mamma, Gullan, också ordnade så att Pablo Picasso fick en Jössehäradsdräkt i present, ett tack för att han lät Kristinehamn få den i år 50-årshyllade Picassoskulpturen.

Lennart Karlsson skriver, med utgångspunkt från ett porträtt utbjudet på auktion för några månader sedan, om grevinnan Natalie Alexandrine von Buxhoeweden på Longs herrgård utanför Grums. Hon gifte sig med Longs ägare Carl Gustaf Löwenhielm; hon blev hans andra hustru. Historien om livet på Long och makarna Löwenhielm är läsvärd. Ett stycke intressant värmländsk historia. En berättelse som inte blir mindre intressant av att den unga hustrun på Long var barnbarnsbarn till ryska kejsarinnan Katarina den stora.

Starka kvinnor

Häromdagen presenterades planerna på en sorts encyklopedi med uppgifter om ett tusental historiskt intressanta svenska kvinnor.

Det är ju så att kvinnor - om de inte får Nobelpris i litteratur eller skriver bra barnböcker - ofta försvinner i den på flera sätt mansdominerade historieskrivningen. Så här det fortfarande. Trots att vi lever i år 2015.

Oberoende av de ovan nämnda planerna har journalisten Gunvor Nyman för Värmländsk kultur gjort en synnerligen intressant genomgång av äldre tiders starka och inflytelserika kvinnor i Karlstad. Inte sällan var kvinnorna företagare i hotellbranschen eller drev mer eller mindre välkända butiker. ”Fröknarna” Hilda Ekelöf och Carolina Svensson startade en klädfirma, mycket känd: Ekelöf och Svensson.

Medan Hulda Agardh blev den första kvinnliga läraren vid läroverket i Karlstad, något som inträffade år 1866. Hennes pappa kunde inte (väl?) nås av det glada beskedet. Biskop Agardh hade nämligen avlidit några år tidigare.

Men kanske Huldas sexårige systerson tyckte det var fint att ha en moster som lärare på läroverket.

Ja, systersonen hette förstås Gustaf Fröding.

Men tveklöst slås jultemat an redan på tidskriftens främre omslag: Konstnären Kjell Sundbergs underbara julgran passar till både jul och tidskriftsinnehåll. Det är nämligen Kjell Sundberg, bosatt i Kristinehamn, som intervjuas av förra kulturredaktören Lena Bonnevier.

Sundberg bor med sin hustru och kollega Lorraine Rantala vid Hovslagargatan i Kristinehamn. De har både bostad och ateljé i det idylliska och välbevarade kulturkvarteret. Och det har de tack vare att Kristinehamns kommun gett stöd åt stadens och kommunens konstnärer.

Stöd i form av lämpliga ateljélokaler och beställningar. Bland annat om detta kan man läsa i artikeln.

Kejserlig släkt

Den därpå följande artikeln är skriven av redaktören Olle Österling själv. Hans mor tillverkade tryckta julbonader, och om detta berättas det. Men Olle Österling berättar att hans mamma, Gullan, också ordnade så att Pablo Picasso fick en Jössehäradsdräkt i present, ett tack för att han lät Kristinehamn få den i år 50-årshyllade Picassoskulpturen.

Lennart Karlsson skriver, med utgångspunkt från ett porträtt utbjudet på auktion för några månader sedan, om grevinnan Natalie Alexandrine von Buxhoeweden på Longs herrgård utanför Grums. Hon gifte sig med Longs ägare Carl Gustaf Löwenhielm; hon blev hans andra hustru. Historien om livet på Long och makarna Löwenhielm är läsvärd. Ett stycke intressant värmländsk historia. En berättelse som inte blir mindre intressant av att den unga hustrun på Long var barnbarnsbarn till ryska kejsarinnan Katarina den stora.

Starka kvinnor

Häromdagen presenterades planerna på en sorts encyklopedi med uppgifter om ett tusental historiskt intressanta svenska kvinnor.

Det är ju så att kvinnor - om de inte får Nobelpris i litteratur eller skriver bra barnböcker - ofta försvinner i den på flera sätt mansdominerade historieskrivningen. Så här det fortfarande. Trots att vi lever i år 2015.

Oberoende av de ovan nämnda planerna har journalisten Gunvor Nyman för Värmländsk kultur gjort en synnerligen intressant genomgång av äldre tiders starka och inflytelserika kvinnor i Karlstad. Inte sällan var kvinnorna företagare i hotellbranschen eller drev mer eller mindre välkända butiker. ”Fröknarna” Hilda Ekelöf och Carolina Svensson startade en klädfirma, mycket känd: Ekelöf och Svensson.

Medan Hulda Agardh blev den första kvinnliga läraren vid läroverket i Karlstad, något som inträffade år 1866. Hennes pappa kunde inte (väl?) nås av det glada beskedet. Biskop Agardh hade nämligen avlidit några år tidigare.

Men kanske Huldas sexårige systerson tyckte det var fint att ha en moster som lärare på läroverket.

Ja, systersonen hette förstås Gustaf Fröding.