2015-11-13 06:00

2015-11-13 06:00

Hästutställning och gästutställning

KARLSTAD: Tredje gången gillt för Thomas Christenson hos Lerin

För konstnären Thomas Christenson är detta tredje gången gillt.
Två gånger tidigare har han ställt in och skjutit upp en utställning i Lars Lerins konsthall.
Men nu är det dags. På lördag öppnar målaren från Karlstad en gästutställning som samtidigt är en hästutställning...

Thomas Christensons utställning - kolteckningar och målningar - har varit förenad med en del svårigheter.

Första gången sköts den på framtiden eftersom konstnären just hade flyttat hem till Karlstad efter ett år i Göteborg.

Det fanns varken tid eller ro för att bygga upp en bra utställning, tyckte han.

Och tyckte även Lars Lerin.

Sedan inträffade det tragiska att Thomas Christensons mamma avled.

För en tid verkade det som att all energi försvann och med den också arbetslust och kreativitet.

– Jag kände mig helt enkelt inte i form att ställa ut, berättar Thomas Christenson, och det förklarade jag för Lars Lerin. Konstigt att han inte tröttnade på mig då...

En aning nervös

Nu tröttnade Lars Lerin inte på sin planerade gästutställare.

Därför öppnas i morgon dörrarna till Lerinhallens senaste gästutställning: Ett drygt 30-tal verk, mest kolteckningar och några målningar.

Konstnären är en aning nervös.

– Jag har varit i en svacka med mitt arbete ett tag, säger han, jag har jobbat och jobbat i ateljén men det har inte alltid blivit som jag vill.

Visst, hans mammas bortgång tog honom hårt och smärtan har inte försvunnit.

Visserligen har Thomas Christenson ett par fina syskon - syster och bror - och goda vänner och kolleger.

– Men mammas bortgång var en stor förlust...

Och pappa avled för flera år sedan.

Fått pris

Han tvivlar på sig själv och på sin förmåga som konstnär, Thomas Christenson, född och uppväxt i Karlstad, bosatt i Ulvsby utanför stan, ateljé på Örsholmen, galleristkontakter i såväl Stockholm som Göteborg.

Och vidare i denna extremt korta sammanfattning: Nyligen prisbelönad vid en större konstutställning i franska Saumur.

Där fick han juryns specialpris - medalj och en magnumflaska med gott vin - för ett verk som senare köptes av en känd konstsamlare.

Så han har väl inget att tvivla på, allra minst sig själv? I synnerhet inte som många sett fram emot hans planerade utställning hos Lerin men två gånger blivit ärligt besvikna.

– Alltså, jag tvivlar på mig själv därför att jag tänker att jag gjorde bättre bilder förr...

Bättre? Eller möjligen: Annorlunda? Ja, Thomas Christensons bilder har förändrats i viss mån. Han gör numera oftare än förr i tiden stora kolteckningar. Inte sällan med intressanta färginslag i det kolsvarta. Men fortfarande målar han.

Mer abstrakt

Nog har väl bilderna blivit också mer abstrakta? Hästarna känns igen, de är oftast modeller, men konstnären tycks numera arbeta med större förenkling.

– Ja, kanske. Jag har ju svårt att se mig själv och ha distans till det jag gör. Det är inte lätt att se i vilken riktning man går som konstnär. Och det där med mer abstrakt, tja, om min bildvärld tänker jag inte så. Jag bara gör det jag gör.

Detta betyder inte att Thomas Christenson är vare sig omedveten om sin växande publik eller vad han gör.

– Det är roligt om publiken ser att jag lägger ner mycket energi i mitt arbete, att jag försöker få in stora dynamik i verken, säger han.

Sedan tystnar han och sitter tyst en lång stund. Och så lägger han till:

– Egentligen bryr jag mig inte så mycket om sånt...

Och detta ”sånt” som han inte bryr sig så mycket om är: Vad är det som säljer allra bäst på konstmarknaden?! Han tänker inte så mycket på det, han gör det han känner att han måste göra som konstnär.

Hästar, det har blivit många dramatiska, vackra, spännande och märkliga hästbilder genom åren.

I den motivkretsen befinner han sig fortfarande, Thomas Christenson, men han har vänt sina blickar också mot träd och andra djur. Framför allt träd, något som besökarna på årets Höstsalongen på Värmlands museum kunde se.

Också träden han målar och tecknar kännetecknas av en stark förenkling.

Mer teckningar nu än målningar? Ja, som sagt och skrivet, och det ger honom fler anledningar än tidigare att påminna sig en beundrad Kyrkerudslärares ord till honom.

Konstnären Bengtgöran Flood, grafiker, tecknare, stor pedagog gav honom det goda rådet:

”Du ska teckna med hela armen!”

Han menade väl: Inget gnetande med detaljer, inget pillande med kolkritor! Ta ut svängarna, få fart på bilderna!

– Det var ett gott råd, säger Thomas Christenson, och Bengtgöran har betytt mycket för mig...

Thomas Christensons utställning - kolteckningar och målningar - har varit förenad med en del svårigheter.

Första gången sköts den på framtiden eftersom konstnären just hade flyttat hem till Karlstad efter ett år i Göteborg.

Det fanns varken tid eller ro för att bygga upp en bra utställning, tyckte han.

Och tyckte även Lars Lerin.

Sedan inträffade det tragiska att Thomas Christensons mamma avled.

För en tid verkade det som att all energi försvann och med den också arbetslust och kreativitet.

– Jag kände mig helt enkelt inte i form att ställa ut, berättar Thomas Christenson, och det förklarade jag för Lars Lerin. Konstigt att han inte tröttnade på mig då...

En aning nervös

Nu tröttnade Lars Lerin inte på sin planerade gästutställare.

Därför öppnas i morgon dörrarna till Lerinhallens senaste gästutställning: Ett drygt 30-tal verk, mest kolteckningar och några målningar.

Konstnären är en aning nervös.

– Jag har varit i en svacka med mitt arbete ett tag, säger han, jag har jobbat och jobbat i ateljén men det har inte alltid blivit som jag vill.

Visst, hans mammas bortgång tog honom hårt och smärtan har inte försvunnit.

Visserligen har Thomas Christenson ett par fina syskon - syster och bror - och goda vänner och kolleger.

– Men mammas bortgång var en stor förlust...

Och pappa avled för flera år sedan.

Fått pris

Han tvivlar på sig själv och på sin förmåga som konstnär, Thomas Christenson, född och uppväxt i Karlstad, bosatt i Ulvsby utanför stan, ateljé på Örsholmen, galleristkontakter i såväl Stockholm som Göteborg.

Och vidare i denna extremt korta sammanfattning: Nyligen prisbelönad vid en större konstutställning i franska Saumur.

Där fick han juryns specialpris - medalj och en magnumflaska med gott vin - för ett verk som senare köptes av en känd konstsamlare.

Så han har väl inget att tvivla på, allra minst sig själv? I synnerhet inte som många sett fram emot hans planerade utställning hos Lerin men två gånger blivit ärligt besvikna.

– Alltså, jag tvivlar på mig själv därför att jag tänker att jag gjorde bättre bilder förr...

Bättre? Eller möjligen: Annorlunda? Ja, Thomas Christensons bilder har förändrats i viss mån. Han gör numera oftare än förr i tiden stora kolteckningar. Inte sällan med intressanta färginslag i det kolsvarta. Men fortfarande målar han.

Mer abstrakt

Nog har väl bilderna blivit också mer abstrakta? Hästarna känns igen, de är oftast modeller, men konstnären tycks numera arbeta med större förenkling.

– Ja, kanske. Jag har ju svårt att se mig själv och ha distans till det jag gör. Det är inte lätt att se i vilken riktning man går som konstnär. Och det där med mer abstrakt, tja, om min bildvärld tänker jag inte så. Jag bara gör det jag gör.

Detta betyder inte att Thomas Christenson är vare sig omedveten om sin växande publik eller vad han gör.

– Det är roligt om publiken ser att jag lägger ner mycket energi i mitt arbete, att jag försöker få in stora dynamik i verken, säger han.

Sedan tystnar han och sitter tyst en lång stund. Och så lägger han till:

– Egentligen bryr jag mig inte så mycket om sånt...

Och detta ”sånt” som han inte bryr sig så mycket om är: Vad är det som säljer allra bäst på konstmarknaden?! Han tänker inte så mycket på det, han gör det han känner att han måste göra som konstnär.

Hästar, det har blivit många dramatiska, vackra, spännande och märkliga hästbilder genom åren.

I den motivkretsen befinner han sig fortfarande, Thomas Christenson, men han har vänt sina blickar också mot träd och andra djur. Framför allt träd, något som besökarna på årets Höstsalongen på Värmlands museum kunde se.

Också träden han målar och tecknar kännetecknas av en stark förenkling.

Mer teckningar nu än målningar? Ja, som sagt och skrivet, och det ger honom fler anledningar än tidigare att påminna sig en beundrad Kyrkerudslärares ord till honom.

Konstnären Bengtgöran Flood, grafiker, tecknare, stor pedagog gav honom det goda rådet:

”Du ska teckna med hela armen!”

Han menade väl: Inget gnetande med detaljer, inget pillande med kolkritor! Ta ut svängarna, få fart på bilderna!

– Det var ett gott råd, säger Thomas Christenson, och Bengtgöran har betytt mycket för mig...