2017-04-19 06:00

2017-04-19 06:00

Nästan 17 timmar på längdskidor för Oscar

JOKKMOKK: Kristinehamnaren tog sig i mål i världens längsta skidlopp

– Alla som känner att de har kapaciteten ska verkligen ge sig på det, en häftig upplevelse!
Det säger Oscar Nilsson om det 220 kilometer långa Nordenskiöldsloppet. Trots att han under de sista 50 kilometerna hallucinerade och aldrig har varit stelare.

Nordenskiöldsloppet kördes förra året för första gången i modern tid. Loppet startar en bit utanför Jokkmokk, vänder efter 99 kilometer vid Kvikkjokk och har målgång inne i Jokkmokk.

Oscar Nilsson siktade på att klara världens längsta skidlopp på 13 till 14 timmar, men det blev 16.45.51. Oscar är ändå nöjd med sin insats. Tidsförseningen säger han berodde på förhållandena.

– Det kom några centimeter nysnö på fredagskvällen, som inte skulle ha kommit, och det var isigt därunder. Jag hade väldigt bra skidor men ända upp till Kvikkjokk stod jag och stakade utanför spåret. Det gick segt innan solen gick upp, väldigt kärvt.

Oscar blev 79:a av de 209 i herrklassen som tog sig i mål. Segrade gjorde norrmannen Andreas Nygaard på 11.48.07. John Kristian Dahls segertid förra året var 8.35.16. Då var loppet cirka 25 kilometer kortare, på grund av mildväder, men tiden säger ändå en hel del om att det gick trögare i spåret i år.

– Jag pratade med en kompis som åkte förra året och han sa att det var mycket värre i år, säger Oscar, som med hjälp av pannlampa tog sig i mål kvart i elva på kvällen.

Hörde röster

Oscar säger att de första tio milen var underbara. Efter 15 mil fick han nya skidor.

– Mina skidor dog. All valla var nog borta.

När det var ungefär sex mil kvar försökte Oscar trycka på för att få en bättre måltid.

– Det kunde jag väl göra i en mil, sen fanns det ingenting kvar. Jag gick i uppförsbackarna. Inte saxade utan mer klev.

Och att gå ner i fartställning i utförsbackarna var ingenting att fundera över. Oscar var så stel att han inte hade kunnat räta upp ryggen när det planade ut.

Oscar blev till slut så trött att han fick hallucinationer.

– Jag såg syner och hörde folk prata bakom ryggen, men det fanns inte en åkare på flera kilometer bakom.

Ändå hade Oscar aldrig några tankar på att bryta loppet. Det fanns inte i hans huvud. Och att staka i mål i Jokkmokk säger han var en upplevelse.

Oscar rekommenderar Kristinehamns alla duktiga längdåkare att anta utmaningen nästa år. För egen del kanske han nöjer sig med årets start.

– Man får tänka till några extra gånger innan man ger sig i väg på det här igen.

Nordenskiöldsloppet kördes förra året för första gången i modern tid. Loppet startar en bit utanför Jokkmokk, vänder efter 99 kilometer vid Kvikkjokk och har målgång inne i Jokkmokk.

Oscar Nilsson siktade på att klara världens längsta skidlopp på 13 till 14 timmar, men det blev 16.45.51. Oscar är ändå nöjd med sin insats. Tidsförseningen säger han berodde på förhållandena.

– Det kom några centimeter nysnö på fredagskvällen, som inte skulle ha kommit, och det var isigt därunder. Jag hade väldigt bra skidor men ända upp till Kvikkjokk stod jag och stakade utanför spåret. Det gick segt innan solen gick upp, väldigt kärvt.

Oscar blev 79:a av de 209 i herrklassen som tog sig i mål. Segrade gjorde norrmannen Andreas Nygaard på 11.48.07. John Kristian Dahls segertid förra året var 8.35.16. Då var loppet cirka 25 kilometer kortare, på grund av mildväder, men tiden säger ändå en hel del om att det gick trögare i spåret i år.

– Jag pratade med en kompis som åkte förra året och han sa att det var mycket värre i år, säger Oscar, som med hjälp av pannlampa tog sig i mål kvart i elva på kvällen.

Hörde röster

Oscar säger att de första tio milen var underbara. Efter 15 mil fick han nya skidor.

– Mina skidor dog. All valla var nog borta.

När det var ungefär sex mil kvar försökte Oscar trycka på för att få en bättre måltid.

– Det kunde jag väl göra i en mil, sen fanns det ingenting kvar. Jag gick i uppförsbackarna. Inte saxade utan mer klev.

Och att gå ner i fartställning i utförsbackarna var ingenting att fundera över. Oscar var så stel att han inte hade kunnat räta upp ryggen när det planade ut.

Oscar blev till slut så trött att han fick hallucinationer.

– Jag såg syner och hörde folk prata bakom ryggen, men det fanns inte en åkare på flera kilometer bakom.

Ändå hade Oscar aldrig några tankar på att bryta loppet. Det fanns inte i hans huvud. Och att staka i mål i Jokkmokk säger han var en upplevelse.

Oscar rekommenderar Kristinehamns alla duktiga längdåkare att anta utmaningen nästa år. För egen del kanske han nöjer sig med årets start.

– Man får tänka till några extra gånger innan man ger sig i väg på det här igen.