2016-05-12 17:26

2016-05-12 17:31

Harsprånget lätt lopp – om man springer stafett

FASTINGEN: NKP:s lag kom på ett smart sätt att ta sig runt sexkilometersbanan

Det är vad som krävs av NKP:s Harsprångslöpare för att inte hamna längst bak i klungan.
– Det var inga problem att hinna med och filma, konstaterar kollegan Magnus Carlsson efter onsdagens stafett.

NKP har för första gången ett Harsprångslag där alla fem är anställda på tidningen. Laget var klart för en månad sedan och är sedan dess ett samtalsämne på jobbet. Varje dag förfäras jag av hur mycket de andra har tränat och är säker på att just jag kommer att vara sämst den 26 maj. Tur att alla verkar tro minst på sig själv.

– Fördelen är att man får en spark i baken att komma ut och röra på sig. Jag är med och är en del i laget. Jag skulle aldrig ställa upp individuellt, säger Jenny Edvardsson som ska springa Harsprånget för första gången.

Inga löpartalanger

Tre i laget var med förra året och låg i tidsspannet 37.23 till 37.56. De nya lagmedlemmarna tycks inte hålla högre klass och med en sådan blygsam löpförmåga är sex kilometer långt.

NKP kom på ett smart sätt att ta sig runt, som involverade hela laget och som dessutom var överkomligt. En stafett.

– Det är en väldigt bra bana att följa. Håller du dig runt Norra och Södra torget så ser du mycket av loppet, säger webb tv-filmaren Magnus Carlsson.

Sen comeback

Stafetten sprangs i onsdags eftermiddag och Jenny Edvardsson var startman. Hon fick en kort men krävande sträcka; upp till toppen av Sannagatans backe. Maria Andersson tog vid. Chefredaktören har sprungit Harsprånget på 32.40, men har haft ett två år långt löparuppehåll och började träna igen så sent som för två veckor sedan.

– Jag är inte i form. Jag är glad om jag orkar springa hela vägen i Harsprånget.

Tredjesträckans Erik Wahlström gör sin andra raka start. Hans stora problem är att disponera loppet rätt.

– Målet förra året var under 40 minuter och det klarade jag. Målet är att slå förra årets tid, minst en sekund bättre.

Undertecknad tog vid utanför Tingshuset och kringelikrokarna bort till Stadshotellet blev en prövning. Jag är något lättare än vid samma tidpunkt förra året, men enligt BMI fortfarande överviktig så målet i Harsprånget får bli 36 minuter. Sextempo per kilometer.

Linda Emanuelsson tog sistasträckan, som avslutas med den 300 meter långa gågatan och som inte var folktom i onsdags eftermiddag.

– Det var några som slängde ett extraöga, men jag glömde av det. Jag såg bara laget och hade fokus på målet.

Linda sprang nyligen A9:s trekilometersspår på 15 minuter.

– Men det var med lite adrenalin i blodet. Jag lär ju inte klara sex kilometer på 30 minuter.

Tiden oväsentlig...

Någon kanske undrar vad NKP:s stafettid blev. När målsnöret korsades utanför NKP visade klockan 32.31 minuter. I fjol hade det räckt till 150:e plats i den individuella herrklassen och plats 28 i damklassen.

Men som de olympiska spelens fader Pierre de Coubertin så vist sade ”det viktigaste är inte att vinna utan att delta”.

NKP har för första gången ett Harsprångslag där alla fem är anställda på tidningen. Laget var klart för en månad sedan och är sedan dess ett samtalsämne på jobbet. Varje dag förfäras jag av hur mycket de andra har tränat och är säker på att just jag kommer att vara sämst den 26 maj. Tur att alla verkar tro minst på sig själv.

– Fördelen är att man får en spark i baken att komma ut och röra på sig. Jag är med och är en del i laget. Jag skulle aldrig ställa upp individuellt, säger Jenny Edvardsson som ska springa Harsprånget för första gången.

Inga löpartalanger

Tre i laget var med förra året och låg i tidsspannet 37.23 till 37.56. De nya lagmedlemmarna tycks inte hålla högre klass och med en sådan blygsam löpförmåga är sex kilometer långt.

NKP kom på ett smart sätt att ta sig runt, som involverade hela laget och som dessutom var överkomligt. En stafett.

– Det är en väldigt bra bana att följa. Håller du dig runt Norra och Södra torget så ser du mycket av loppet, säger webb tv-filmaren Magnus Carlsson.

Sen comeback

Stafetten sprangs i onsdags eftermiddag och Jenny Edvardsson var startman. Hon fick en kort men krävande sträcka; upp till toppen av Sannagatans backe. Maria Andersson tog vid. Chefredaktören har sprungit Harsprånget på 32.40, men har haft ett två år långt löparuppehåll och började träna igen så sent som för två veckor sedan.

– Jag är inte i form. Jag är glad om jag orkar springa hela vägen i Harsprånget.

Tredjesträckans Erik Wahlström gör sin andra raka start. Hans stora problem är att disponera loppet rätt.

– Målet förra året var under 40 minuter och det klarade jag. Målet är att slå förra årets tid, minst en sekund bättre.

Undertecknad tog vid utanför Tingshuset och kringelikrokarna bort till Stadshotellet blev en prövning. Jag är något lättare än vid samma tidpunkt förra året, men enligt BMI fortfarande överviktig så målet i Harsprånget får bli 36 minuter. Sextempo per kilometer.

Linda Emanuelsson tog sistasträckan, som avslutas med den 300 meter långa gågatan och som inte var folktom i onsdags eftermiddag.

– Det var några som slängde ett extraöga, men jag glömde av det. Jag såg bara laget och hade fokus på målet.

Linda sprang nyligen A9:s trekilometersspår på 15 minuter.

– Men det var med lite adrenalin i blodet. Jag lär ju inte klara sex kilometer på 30 minuter.

Tiden oväsentlig...

Någon kanske undrar vad NKP:s stafettid blev. När målsnöret korsades utanför NKP visade klockan 32.31 minuter. I fjol hade det räckt till 150:e plats i den individuella herrklassen och plats 28 i damklassen.

Men som de olympiska spelens fader Pierre de Coubertin så vist sade ”det viktigaste är inte att vinna utan att delta”.