2016-09-30 06:00

2016-09-30 06:00

En pjäs om utanförskap

KULTUR: Små pärlor spelade upp Tidens draksten

Under den gångna veckan har Små pärlors yngsta teatergrupp visat föreställningen Tidens draksten. En berättelse om värdegrund och om att inte lämna någon utanför.
– Man ska vara snälla mot varandra, säger Moa Johansson som spelar draken.

Under ett och ett halvt års tid har Små Pärlors yngsta grupp skrivit ett eget manus. Resultatet blev ”Tidens draksten” som visades under fyra tillfällen på tisdagen och onsdagen. Föreställningen handlar om en by som har fått ovälkommet besök av en drake.

Draken har nämligen bosatt sig i en av bybornas lador och invånarna pratar till och med om att ta till våld för att lösa problemet. Två flickor beslutar sig för att gå och prata med draken i hopp om att reda ut situationen.

Ensamhet

När de träffar draken, som heter Rufus, visar det sig att han inte alls är elak. Han är bara väldigt ensam. Rufus berättar att han har fått fly från en annan värld som inte längre var säker att bo i. När flickorna tar med draken till byn verkar alla tycka att han är snäll. Men tanten Asta gillar honom inte och förstår inte hur alla kan lita på en drake. Lyckligtvis ändrar Asta sin uppfattning om draken och alla kan leva tillsammans i ro.

– Pjäsen handlar om att alla är lika mycket värda. Man ska inte lämna någon utanför, det är elakt och den personen kan bli ledsen, berättar Moa Johansson som spelar draken.

– Det här är något som kan hända på riktigt, att man lämnar någon utanför, säger Alice Balderud som spelar Asta.

I ensemblen finns 14 barn som har fått vara med och skriva manuset. Redan från start ville de lägga fokus på värdegrund, berättar Alice.

– Vi arbetade med värdegrund i skolan samtidigt, så vi tyckte att det var en jättebra idé, säger hon.

Nästan fullsatt

Under onsdagens sista föreställning berättar ledaren Ellen Josse Eklund att det är många som tog chansen att se pjäsen.

– I går när vi hade allmän föreställning var det nästan fullsatt, säger hon.

För många av barnen är det första gången som de spelar upp en föreställning. En av dem är Moa som tycker att det har gått bra.

– Det har varit väldigt kul. Jag gillar min kostym och mitt smink. Det tar en halvtimme att göra i ordning det och det är lite svårt att få bort, säger hon.

Under ett och ett halvt års tid har Små Pärlors yngsta grupp skrivit ett eget manus. Resultatet blev ”Tidens draksten” som visades under fyra tillfällen på tisdagen och onsdagen. Föreställningen handlar om en by som har fått ovälkommet besök av en drake.

Draken har nämligen bosatt sig i en av bybornas lador och invånarna pratar till och med om att ta till våld för att lösa problemet. Två flickor beslutar sig för att gå och prata med draken i hopp om att reda ut situationen.

Ensamhet

När de träffar draken, som heter Rufus, visar det sig att han inte alls är elak. Han är bara väldigt ensam. Rufus berättar att han har fått fly från en annan värld som inte längre var säker att bo i. När flickorna tar med draken till byn verkar alla tycka att han är snäll. Men tanten Asta gillar honom inte och förstår inte hur alla kan lita på en drake. Lyckligtvis ändrar Asta sin uppfattning om draken och alla kan leva tillsammans i ro.

– Pjäsen handlar om att alla är lika mycket värda. Man ska inte lämna någon utanför, det är elakt och den personen kan bli ledsen, berättar Moa Johansson som spelar draken.

– Det här är något som kan hända på riktigt, att man lämnar någon utanför, säger Alice Balderud som spelar Asta.

I ensemblen finns 14 barn som har fått vara med och skriva manuset. Redan från start ville de lägga fokus på värdegrund, berättar Alice.

– Vi arbetade med värdegrund i skolan samtidigt, så vi tyckte att det var en jättebra idé, säger hon.

Nästan fullsatt

Under onsdagens sista föreställning berättar ledaren Ellen Josse Eklund att det är många som tog chansen att se pjäsen.

– I går när vi hade allmän föreställning var det nästan fullsatt, säger hon.

För många av barnen är det första gången som de spelar upp en föreställning. En av dem är Moa som tycker att det har gått bra.

– Det har varit väldigt kul. Jag gillar min kostym och mitt smink. Det tar en halvtimme att göra i ordning det och det är lite svårt att få bort, säger hon.

  • Frida Johansson