2015-12-17 16:41

2015-12-17 16:41

Både gammalt och nytt

KULTUR: Traditionsfylld konsert i Ölme kyrka

Vissa traditioner är svåra att bryta mot. Tänk om Bro kammarkör skulle låta bli att sjunga in julen i Ölme kyrka. Det vore som ett julbord utan köttbullar.

Ett problem med traditioner är att kunna förnya dem, särskilt när det kommer till jultraditioner. Allra mest särskilt gäller det antagligen julmusik. Det är ingen slump att så gott som alla som listar sina favoriter inom julmusiken har med O helga natt i någon tappning.

För Bro kammarkör tycks det dock inte vara något problem utan snarare en utmaning. Alla vi som varit på ett antal julkonserter i Ölme kyrka har fått höra nya julsånger från världens alla hörn.

Uppskattad nykomling

En av årets nya bekantingar är My lord has come, skriven av en brittisk jazzmusiker.

– Jag upptäckte den i ett utskick, läste texten och tyckte att den verkade fin. Sedan såg jag att den fanns på Spotify och då spelade jag upp den för kören, berättar Lars Persson i sin introduktion till sången.

Kören uppskattade den och tog den till sig. Publikens reaktioner är svårare att avgöra eftersom traditionen i Ölme också innebär att man sparar applåderna till sista tonen har klingat ut. Personligen håller jag med Lars Persson om att det är en mycket fin julsång.

Flera favoriter

Men att sätta ihop en hel konsert med enbart nya och mindre kända julsånger är ett för vågat grepp till och med för Bro kammarkör. Därför innehåller konserten några av våra mest älskade julsånger. Nu tändas tusen juleljus, När det lider mot jul och Jul, jul, strålande jul är tre exempel.

Kören plockar dessutom fram Otto Olssons Advent, en gammal klassiker som man hör alldeles för sällan. Den framförs från läktaren i ett mäktigt körarrangemang. Kören sjunger de fyra första sångerna från läktaren, därefter är det församlingens tur att stämma upp i julpsalmen Dagen är kommen.

Kvällens präst, Jim Lagerlöf, får en kort stund till sitt förfogande och levererar en tänkvärd betraktelse över julstressen. Tankar om att man kanske inte behöver köpa den dyraste julklappen eller baka flest pepparkakor.

– Ge varandra tid i stället, det där dyrbara som man har så ont om. Det barnen önskar mest av sina föräldrar, säger han.

Väl valt slut

En sak Bro kammarkör brukar göra under sina konserter är att släppa fram solister och mindre ensembler. Under årets julkonsert får Åsa Gustafsson, Maria Lindvall och Marie Jossebo tillfälle att sjunga solo. En sextett framför dessutom A christmas carol.

Avslutningen på konserten är väl vald med den vitt omtyckta Betlehems stjärna och finkulturella Den heliga staden som två sista nummer. Stephen Adams julsång är nästan lika pampig som namnen Adolphe Adams O helga natt, men betydligt mera sällan framförd.

När applådåskorna slutligen får fritt spelrum framgår med all önskvärd tydlighet vad publiken har tyckt om konserten. Som belöning blir det en repris på titelmelodin Joy to the world.

Ett problem med traditioner är att kunna förnya dem, särskilt när det kommer till jultraditioner. Allra mest särskilt gäller det antagligen julmusik. Det är ingen slump att så gott som alla som listar sina favoriter inom julmusiken har med O helga natt i någon tappning.

För Bro kammarkör tycks det dock inte vara något problem utan snarare en utmaning. Alla vi som varit på ett antal julkonserter i Ölme kyrka har fått höra nya julsånger från världens alla hörn.

Uppskattad nykomling

En av årets nya bekantingar är My lord has come, skriven av en brittisk jazzmusiker.

– Jag upptäckte den i ett utskick, läste texten och tyckte att den verkade fin. Sedan såg jag att den fanns på Spotify och då spelade jag upp den för kören, berättar Lars Persson i sin introduktion till sången.

Kören uppskattade den och tog den till sig. Publikens reaktioner är svårare att avgöra eftersom traditionen i Ölme också innebär att man sparar applåderna till sista tonen har klingat ut. Personligen håller jag med Lars Persson om att det är en mycket fin julsång.

Flera favoriter

Men att sätta ihop en hel konsert med enbart nya och mindre kända julsånger är ett för vågat grepp till och med för Bro kammarkör. Därför innehåller konserten några av våra mest älskade julsånger. Nu tändas tusen juleljus, När det lider mot jul och Jul, jul, strålande jul är tre exempel.

Kören plockar dessutom fram Otto Olssons Advent, en gammal klassiker som man hör alldeles för sällan. Den framförs från läktaren i ett mäktigt körarrangemang. Kören sjunger de fyra första sångerna från läktaren, därefter är det församlingens tur att stämma upp i julpsalmen Dagen är kommen.

Kvällens präst, Jim Lagerlöf, får en kort stund till sitt förfogande och levererar en tänkvärd betraktelse över julstressen. Tankar om att man kanske inte behöver köpa den dyraste julklappen eller baka flest pepparkakor.

– Ge varandra tid i stället, det där dyrbara som man har så ont om. Det barnen önskar mest av sina föräldrar, säger han.

Väl valt slut

En sak Bro kammarkör brukar göra under sina konserter är att släppa fram solister och mindre ensembler. Under årets julkonsert får Åsa Gustafsson, Maria Lindvall och Marie Jossebo tillfälle att sjunga solo. En sextett framför dessutom A christmas carol.

Avslutningen på konserten är väl vald med den vitt omtyckta Betlehems stjärna och finkulturella Den heliga staden som två sista nummer. Stephen Adams julsång är nästan lika pampig som namnen Adolphe Adams O helga natt, men betydligt mera sällan framförd.

När applådåskorna slutligen får fritt spelrum framgår med all önskvärd tydlighet vad publiken har tyckt om konserten. Som belöning blir det en repris på titelmelodin Joy to the world.