2017-10-11 09:50

2017-10-11 09:50

Systembolaget går över gränsen

1922 förlorade nykterhetsrörelsen med knapp marginal folkomröstningen om rusdrycksförbud. Sedan dess har den dominerande uppfattningen varit att människor är vuxna nog att själva bestämma vad de ska dricka – till en viss gräns. 1957 grundades Systembolaget med uppgiften att bedriva en ansvarsfull försäljning av alkohol.

Det senaste av Systembolagets tveksamma tilltag är dess kampanj mot gårdsförsäljning av alkohol, där producenten tillåts sälja sina varor direkt till konsumenten. Genom helsidesannonser i en mängd dagstidningar förklaras att gårdsförsäljning innebär en risk för folkhälsan eftersom försäljaren har ett vinstintresse. Detta till skillnad från Systembolaget, som tydligen bryr sig mer om vår hälsa än vi själva förmår göra.

Som en del i kampanjen har bolaget även skickat brev till alla riksdagsledamöter med samma budskap. Detta eftersom det nu, på goda grunder, finns en riksdagsmajoritet för att tillåta just gårdsförsäljning. Breven och kampanjen har upprört både riksdagsledamöter och många andra. Är det verkligen Systembolagets uppgift att driva opinion, särskilt kring ägarens villkor för den egna verksamheten?

Svaret på den frågan är självfallet nej. Systembolaget ska driva sin verksamhet enligt den gällande alkoholpolitiken, vilket till exempel innebär begränsade öppettider och ”att sälja med ansvar”. Verksamheten är alltså underställd politiska beslut. Men nu tar Systembolagets vd Magdalena Gerger uppdraget att informera om alkoholkonsumtionens risker till en politisk nivå och försöker påverka beslutsfattare för vad hon hävdar är bäst för människors hälsa.

Systembolaget har redan med tidigare kampanjer fått många att höja på ögonbrynen; varför måste den enda aktören på marknaden göra reklam för sin verksamhet? Reklam som dessutom informerar om att Systembolaget minsann inte har några säljkampanjer. Och nej, kampanjerna är snarare självuppskattande än säljande. Men genom den nya annonsen och breven till riksdagsledamöterna har kampanjerna gått från tveksamma till ett grovt övertramp för vad monopolet ska göra med de medel det förvaltar åt ägaren staten.

Myndigheter eller statliga bolag har fått ett politiskt motiverat uppdrag. Den särskilda ställning som exempelvis Systembolaget har, i och med sin ensamrätt på alkoholförsäljning, gör det också viktigt att uppdraget genomförs till punkt och pricka. Eftersom skattepengar ofta finns för att antingen driva eller stödja myndigheten eller bolaget är det också en grundläggande princip att medborgarna ska kunna påverka verksamheten indirekt genom de allmänna valen, och inte tvärt om.

Det finns redan vissa som menar att staten inte bör ha alkoholmonopol, av principskäl. De människor som tolererar eller till och med uppskattar Systembolaget gör det mycket på grund av att verksamheten ofta fungerar som den är tänkt att göra. Men om Gerger fortsätter att kliva över gränsen kan nog den opinionen vända ganska snabbt.

1922 förlorade nykterhetsrörelsen med knapp marginal folkomröstningen om rusdrycksförbud. Sedan dess har den dominerande uppfattningen varit att människor är vuxna nog att själva bestämma vad de ska dricka – till en viss gräns. 1957 grundades Systembolaget med uppgiften att bedriva en ansvarsfull försäljning av alkohol.

Det senaste av Systembolagets tveksamma tilltag är dess kampanj mot gårdsförsäljning av alkohol, där producenten tillåts sälja sina varor direkt till konsumenten. Genom helsidesannonser i en mängd dagstidningar förklaras att gårdsförsäljning innebär en risk för folkhälsan eftersom försäljaren har ett vinstintresse. Detta till skillnad från Systembolaget, som tydligen bryr sig mer om vår hälsa än vi själva förmår göra.

Som en del i kampanjen har bolaget även skickat brev till alla riksdagsledamöter med samma budskap. Detta eftersom det nu, på goda grunder, finns en riksdagsmajoritet för att tillåta just gårdsförsäljning. Breven och kampanjen har upprört både riksdagsledamöter och många andra. Är det verkligen Systembolagets uppgift att driva opinion, särskilt kring ägarens villkor för den egna verksamheten?

Svaret på den frågan är självfallet nej. Systembolaget ska driva sin verksamhet enligt den gällande alkoholpolitiken, vilket till exempel innebär begränsade öppettider och ”att sälja med ansvar”. Verksamheten är alltså underställd politiska beslut. Men nu tar Systembolagets vd Magdalena Gerger uppdraget att informera om alkoholkonsumtionens risker till en politisk nivå och försöker påverka beslutsfattare för vad hon hävdar är bäst för människors hälsa.

Systembolaget har redan med tidigare kampanjer fått många att höja på ögonbrynen; varför måste den enda aktören på marknaden göra reklam för sin verksamhet? Reklam som dessutom informerar om att Systembolaget minsann inte har några säljkampanjer. Och nej, kampanjerna är snarare självuppskattande än säljande. Men genom den nya annonsen och breven till riksdagsledamöterna har kampanjerna gått från tveksamma till ett grovt övertramp för vad monopolet ska göra med de medel det förvaltar åt ägaren staten.

Myndigheter eller statliga bolag har fått ett politiskt motiverat uppdrag. Den särskilda ställning som exempelvis Systembolaget har, i och med sin ensamrätt på alkoholförsäljning, gör det också viktigt att uppdraget genomförs till punkt och pricka. Eftersom skattepengar ofta finns för att antingen driva eller stödja myndigheten eller bolaget är det också en grundläggande princip att medborgarna ska kunna påverka verksamheten indirekt genom de allmänna valen, och inte tvärt om.

Det finns redan vissa som menar att staten inte bör ha alkoholmonopol, av principskäl. De människor som tolererar eller till och med uppskattar Systembolaget gör det mycket på grund av att verksamheten ofta fungerar som den är tänkt att göra. Men om Gerger fortsätter att kliva över gränsen kan nog den opinionen vända ganska snabbt.