2017-03-13 07:57

2017-03-13 07:57

Kamera på magen gillas av lagen

Kroppskameror ska till sommaren bli ytterligare ett av Stockholmspolisens verktyg. En beställning på 300 kameror har gjorts, och tanken är att de främst ska användas i speciellt utsatta områden som Botkyrka och Rinkeby. Det är ett välkommet komplement, som är till fördel för flera parter vid brottsutredningar.

Tidigare har kroppskameror endast använts av polis vid speciella tillfällen då risken för våldsamt beteende varit stor, exempelvis demonstrationer. Men efter att ha testats i det vardagliga arbetet i Södertälje och Göteborg har polisen nu beslutat att kamerorna underlättar även då. Anledningen är främst den avskräckande effekten som gör att personer som ämnar bruka våld mot poliser avstår då de upptäcker kameran.

Stenkastning och annat som stör polisens arbete kan alltså förväntas minska tack vare kroppskamerorna. De blir också en stor tillgång i rättsprocesser, eftersom det blir betydligt lättare att identifiera gärningsmän, samt dokumentera händelseförlopp och förhör. Rättsligt finns inget som hindrar användningen av kameror i det offentliga. Poliser får också använda dem i bostäder, men då måste misstanke om brott finnas.

Risken att kroppskamerorna missbrukas är väldigt liten, eftersom de även dokumenterar polisens agerande. Det var av den anledningen som kamerorna började användas i USA 2014. Kamerorna är alltså inte bara ett skydd för poliser och brottsoffer, utan också för misstänkta som eventuellt utsatts för felaktig behandling.

Den enda faktiska nackdel med kroppskameror som förts fram är att tjänstemäns vittnesmål riskerar att bli svagare i relation till kamerans dokumentation. En situation som lagrats i det mänskliga minnet, då en kamera inte varit närvarande, kan framstå som mindre giltig då rättssystemet vänjer sig vid att det finns filmer som bevis. Om denna risk är överhängande är svårt att säga, men nackdelen är i vilket fall betydligt svagare än fördelarna.

Att polisen har ett verktyg som utgör ett mellanting mellan batong och pistol har länge varit önskvärt. Det vill säga något som har en starkare avskräckande effekt än batongen, utan att utgöra ett direkt pistolhot. Kamerorna ger den som tänkt försvåra polisens arbete genom våld anledning att tänka en extra gång. Det gäller även den som vant sig vid att kunna göra som denne vill i vissa områden, eftersom polisen inte haft tillräckliga bevis för ett gripande. Med kroppskameror blir situationen potentiellt annorlunda.

I dessa tider av personalbrist inom polisen behövs åtgärder som snabbt effektiviserar arbetet. Det gäller framförallt i de utsatta områden där våldet har eskalerat. Kroppskameror är just en sådan effektiv åtgärd, som dessutom har väldigt få nackdelar. Stockholmspolisen har utan tvekan valt rätt tillfälle göra den här investeringen. Förhoppningsvis gör fler distrikt samma prioritering.

Kroppskameror ska till sommaren bli ytterligare ett av Stockholmspolisens verktyg. En beställning på 300 kameror har gjorts, och tanken är att de främst ska användas i speciellt utsatta områden som Botkyrka och Rinkeby. Det är ett välkommet komplement, som är till fördel för flera parter vid brottsutredningar.

Tidigare har kroppskameror endast använts av polis vid speciella tillfällen då risken för våldsamt beteende varit stor, exempelvis demonstrationer. Men efter att ha testats i det vardagliga arbetet i Södertälje och Göteborg har polisen nu beslutat att kamerorna underlättar även då. Anledningen är främst den avskräckande effekten som gör att personer som ämnar bruka våld mot poliser avstår då de upptäcker kameran.

Stenkastning och annat som stör polisens arbete kan alltså förväntas minska tack vare kroppskamerorna. De blir också en stor tillgång i rättsprocesser, eftersom det blir betydligt lättare att identifiera gärningsmän, samt dokumentera händelseförlopp och förhör. Rättsligt finns inget som hindrar användningen av kameror i det offentliga. Poliser får också använda dem i bostäder, men då måste misstanke om brott finnas.

Risken att kroppskamerorna missbrukas är väldigt liten, eftersom de även dokumenterar polisens agerande. Det var av den anledningen som kamerorna började användas i USA 2014. Kamerorna är alltså inte bara ett skydd för poliser och brottsoffer, utan också för misstänkta som eventuellt utsatts för felaktig behandling.

Den enda faktiska nackdel med kroppskameror som förts fram är att tjänstemäns vittnesmål riskerar att bli svagare i relation till kamerans dokumentation. En situation som lagrats i det mänskliga minnet, då en kamera inte varit närvarande, kan framstå som mindre giltig då rättssystemet vänjer sig vid att det finns filmer som bevis. Om denna risk är överhängande är svårt att säga, men nackdelen är i vilket fall betydligt svagare än fördelarna.

Att polisen har ett verktyg som utgör ett mellanting mellan batong och pistol har länge varit önskvärt. Det vill säga något som har en starkare avskräckande effekt än batongen, utan att utgöra ett direkt pistolhot. Kamerorna ger den som tänkt försvåra polisens arbete genom våld anledning att tänka en extra gång. Det gäller även den som vant sig vid att kunna göra som denne vill i vissa områden, eftersom polisen inte haft tillräckliga bevis för ett gripande. Med kroppskameror blir situationen potentiellt annorlunda.

I dessa tider av personalbrist inom polisen behövs åtgärder som snabbt effektiviserar arbetet. Det gäller framförallt i de utsatta områden där våldet har eskalerat. Kroppskameror är just en sådan effektiv åtgärd, som dessutom har väldigt få nackdelar. Stockholmspolisen har utan tvekan valt rätt tillfälle göra den här investeringen. Förhoppningsvis gör fler distrikt samma prioritering.