2016-09-16 16:06

2016-09-16 16:06

Försvarssatsning utan krut

LEDARE

Överstebefälhavare Michael Bydén har valt att placera en stridsgrupp på Gotland tidigare än planerat. Från klockan 07 i onsdags finns det permanenta förband på ön.

Till Sveriges Radio säger Bydén att försvaret har omprövat planen och valt att tidigarelägga den planerade stridsgruppen om 150 man ett halvår. ”När vi ser ett omvärldsläge som förändras sitter vi inte stilla”, säger Bydén till Sveriges Radio (14/9). Han menar att det gör skillnad att man finns på plats, och har representation på Gotland dagligen.

Svensk militär närvaro på Gotland är efterlängtad. Nedrustningen av försvaret har i princip lämnat ön utan försvar.

Gotland har en strategisk position vid ett krig i Baltikum. Enligt den säkerhetspolitiska utredaren Krister Bringéus är det värsta scenariot för Sveriges säkerhet ett ryskt angrepp mot Baltikum, som inleds med att rysk militär placerar ut luftvärnsrobotar på Gotland för att skära av Östersjön för Nato. Det framgår ur analysen Bringéus presenterade nyligen på regeringens uppdrag.

För att hålla Ryssland bort från svensk mark behövs dock mer än 150 man. Handlingen är mer symbolisk än något annat. Med tanke på Försvarets bristande resurser gör Bydén vad han kan. Neddragningarna av försvarsanslagen har pågått i decennier. När säkerhetsläget nu förändrats behöver regeringen ta situationen på allvar. Men i stället för att satsa på frågor som rör människors trygghet, väljer regeringen att lägga pengar på saker som de rödgröna tycker är roligare och mer intressant. Men Sverige har inte råd att prioritera bort försvar och polis.

Regeringen verkar inte ha förstått sitt eget uppdrag, att upprätthålla säkerhetssituationen i Sverige. Rejäla satsningar på polis och försvar är nödvändiga på en gång. Den militära närvaron på Gotland behöver stärkas. För att öva inför kommande händelser och varna Ryssland vid kränkningar av luft och vatten. Men också för att det är av största vikt att försvaret finns där om det blir skarpt läge.

Regeringen har inte lyssnat på Försvarets och Polisens behov, utan sätter sina egna politiska lustar i främsta rummet. Först efter valet 2018 räknar regeringen med större satsningar –löften långt fram i tiden är dock inget att ta på allvar. Väljarnas säkerhet riskeras av regeringens nedprioritering av försvar och polis, och det kommer att märkas i valet om två år. Nästa regering kommer att få ett ordentligt arbete med att städa upp efter den nuvarande.

Att satsa på försvaret är som att skaffa sig en försäkring. Man vet inte om den behövs, men när huset väl brinner är den bra att ha och då är det för sent att skaffa den. ÖB kommenterar satsningen på Gotland med att ”det är mer än ingenting”. Det är ungefär så regeringen verkar resonera kring satsningarna på inre och yttre säkerhet. Men det räcker inte.

Till Sveriges Radio säger Bydén att försvaret har omprövat planen och valt att tidigarelägga den planerade stridsgruppen om 150 man ett halvår. ”När vi ser ett omvärldsläge som förändras sitter vi inte stilla”, säger Bydén till Sveriges Radio (14/9). Han menar att det gör skillnad att man finns på plats, och har representation på Gotland dagligen.

Svensk militär närvaro på Gotland är efterlängtad. Nedrustningen av försvaret har i princip lämnat ön utan försvar.

Gotland har en strategisk position vid ett krig i Baltikum. Enligt den säkerhetspolitiska utredaren Krister Bringéus är det värsta scenariot för Sveriges säkerhet ett ryskt angrepp mot Baltikum, som inleds med att rysk militär placerar ut luftvärnsrobotar på Gotland för att skära av Östersjön för Nato. Det framgår ur analysen Bringéus presenterade nyligen på regeringens uppdrag.

För att hålla Ryssland bort från svensk mark behövs dock mer än 150 man. Handlingen är mer symbolisk än något annat. Med tanke på Försvarets bristande resurser gör Bydén vad han kan. Neddragningarna av försvarsanslagen har pågått i decennier. När säkerhetsläget nu förändrats behöver regeringen ta situationen på allvar. Men i stället för att satsa på frågor som rör människors trygghet, väljer regeringen att lägga pengar på saker som de rödgröna tycker är roligare och mer intressant. Men Sverige har inte råd att prioritera bort försvar och polis.

Regeringen verkar inte ha förstått sitt eget uppdrag, att upprätthålla säkerhetssituationen i Sverige. Rejäla satsningar på polis och försvar är nödvändiga på en gång. Den militära närvaron på Gotland behöver stärkas. För att öva inför kommande händelser och varna Ryssland vid kränkningar av luft och vatten. Men också för att det är av största vikt att försvaret finns där om det blir skarpt läge.

Regeringen har inte lyssnat på Försvarets och Polisens behov, utan sätter sina egna politiska lustar i främsta rummet. Först efter valet 2018 räknar regeringen med större satsningar –löften långt fram i tiden är dock inget att ta på allvar. Väljarnas säkerhet riskeras av regeringens nedprioritering av försvar och polis, och det kommer att märkas i valet om två år. Nästa regering kommer att få ett ordentligt arbete med att städa upp efter den nuvarande.

Att satsa på försvaret är som att skaffa sig en försäkring. Man vet inte om den behövs, men när huset väl brinner är den bra att ha och då är det för sent att skaffa den. ÖB kommenterar satsningen på Gotland med att ”det är mer än ingenting”. Det är ungefär så regeringen verkar resonera kring satsningarna på inre och yttre säkerhet. Men det räcker inte.