2016-09-08 14:47

2016-09-08 14:47

Signalfel i skattepolitiken

LEDARE

Regeringen höjer inkomstskatten med 1 200 kronor per år. Det stod klart sedan information om höstbudgeten av misstag läckt på regeringens hemsida. Dessutom innebär regeringens nya skattepolitik att betydligt fler kommer att få betala såväl statlig inkomstskatt som värnskatt.

Att regeringen sviker ett av sina tyngsta vallöften om att vanliga löntagare inte ska få höjd inkomstskatt har med rätta väckt bred kritik. För att försvara sig slänger sig finansminister Magdalena Andersson (S) med avancerade ordkrumbukter. ”Det är inte så att skatten höjs. Man kan lika gärna se det som att skatten inte sänks”, yttryckte hon det för DN.

Den rödgröna regeringen höjer skatten genom att inte korrigera skiktgränserna i takt med löneutvecklingen, vilket gör att fler får betala högre skatt. Denna taktik börjar bli något av en tradition för den rödgröna regeringen i och med att inkomstskatterna höjs för tredje året i rad.

Skattehöjningarna innebär att en ännu tyngre börda läggs på många svenska familjers axlar, i ett land som redan har ett av världens högsta skattetryck. Att staten behöver större intäkter är en följd av att utgifterna tillåtits dra iväg på en rad områden de senaste åren. I takt med att statens utgifter ökar och skatterna höjs måste frågan lyftas huruvida medborgarna verkligen får valuta för skatteuttaget. Svensk sjukvård går på knäna, Polisen är i en djup kris och posten levereras inte. Samtidigt har vi låga skolresultat och ett svagt försvar. Med en fortsatt utveckling i sådan riktning lär allmänhetens vilja att betala skatt sjunka drastiskt.

Höjningen av inkomstskatten var ett av Vänsterpartiets krav inför budgetförhandlingarna. Den återkommande anpassningen efter påtryckningarna från den politiska vänsterkanten har gjort Vänsterpartiet till mandatperiodens stora vinnare. Regeringens vänstersväng syftar till att få Vänsterpartiet att rösta för budgeten och lär resultera i fler skattehöjningar framöver. Den nu annonserade höjningen av inkomstskatten innebär exempelvis att många lärare, sjuksköterskor och poliser kommer få mindre kvar i lönekuverten, yrken som folk redan flyr ifrån. Fackförbundssammanslutningen TCO:s ordförande Eva Nordmark är förståeligt kritisk till skattehöjningen: ”Det här är helt fel väg att gå. Höga marginalskatter i ganska blygsamma lönelägen kan leda till att viljan att vidareutbilda sig eller ta mer ansvar på jobbet minskar.” Att hårdare beskatta arbete skickar helt fel signal till svenska folket i en tid när socialförsäkringskostnader skjuter i höjden och utgifterna skenar. I stället för att vanligt folk tvingas strama åt hushållsbudgeten när en större andel av lönen beslagtas, borde staten vara mindre frikostig med andras pengar och fokusera på att ge skattebetalarna valuta för en av världens högsta skattesatser.

Att regeringen sviker ett av sina tyngsta vallöften om att vanliga löntagare inte ska få höjd inkomstskatt har med rätta väckt bred kritik. För att försvara sig slänger sig finansminister Magdalena Andersson (S) med avancerade ordkrumbukter. ”Det är inte så att skatten höjs. Man kan lika gärna se det som att skatten inte sänks”, yttryckte hon det för DN.

Den rödgröna regeringen höjer skatten genom att inte korrigera skiktgränserna i takt med löneutvecklingen, vilket gör att fler får betala högre skatt. Denna taktik börjar bli något av en tradition för den rödgröna regeringen i och med att inkomstskatterna höjs för tredje året i rad.

Skattehöjningarna innebär att en ännu tyngre börda läggs på många svenska familjers axlar, i ett land som redan har ett av världens högsta skattetryck. Att staten behöver större intäkter är en följd av att utgifterna tillåtits dra iväg på en rad områden de senaste åren. I takt med att statens utgifter ökar och skatterna höjs måste frågan lyftas huruvida medborgarna verkligen får valuta för skatteuttaget. Svensk sjukvård går på knäna, Polisen är i en djup kris och posten levereras inte. Samtidigt har vi låga skolresultat och ett svagt försvar. Med en fortsatt utveckling i sådan riktning lär allmänhetens vilja att betala skatt sjunka drastiskt.

Höjningen av inkomstskatten var ett av Vänsterpartiets krav inför budgetförhandlingarna. Den återkommande anpassningen efter påtryckningarna från den politiska vänsterkanten har gjort Vänsterpartiet till mandatperiodens stora vinnare. Regeringens vänstersväng syftar till att få Vänsterpartiet att rösta för budgeten och lär resultera i fler skattehöjningar framöver. Den nu annonserade höjningen av inkomstskatten innebär exempelvis att många lärare, sjuksköterskor och poliser kommer få mindre kvar i lönekuverten, yrken som folk redan flyr ifrån. Fackförbundssammanslutningen TCO:s ordförande Eva Nordmark är förståeligt kritisk till skattehöjningen: ”Det här är helt fel väg att gå. Höga marginalskatter i ganska blygsamma lönelägen kan leda till att viljan att vidareutbilda sig eller ta mer ansvar på jobbet minskar.” Att hårdare beskatta arbete skickar helt fel signal till svenska folket i en tid när socialförsäkringskostnader skjuter i höjden och utgifterna skenar. I stället för att vanligt folk tvingas strama åt hushållsbudgeten när en större andel av lönen beslagtas, borde staten vara mindre frikostig med andras pengar och fokusera på att ge skattebetalarna valuta för en av världens högsta skattesatser.