2016-01-14 11:24

2016-01-14 11:24

Akuta åtgärder

LEDARE

Alla dessa timmar på sjukhusakuten. Och under 2015 blev patienternas väntetider längre, konstaterar Socialstyrelsen i sin årliga uppföljning.

Men akutens väntetider är bara toppen på isberget av ineffektivitet i sjukvårdssystemet. Nu föreslår en statlig utredning att primärvården ska bli den verkliga första linjen i hälso- och sjukvården. Till akuten ska du i framtiden behöva en remiss.

Att vårdcentraler ersätter sjukhusen som basen för sjukvården är en kursändring från dagens sjukhusfokus. Alla landsting/regioner har sin kronjuvel, det moderniserade sjukhuset i den större staden. Men enligt den statliga utredningen ”Effektiv vård”verkar produktiviteten vid svenska sjukhus vara sämre än i övriga Norden. Göran Stiernstedt, den nationella samordnaren som lett utredningen, säger till Sveriges Radio:

–Det finns inget land som har så liten del av läkarkåren i primärvården som Sverige har, så vi har ett väldigt sjukhustungt system. Och jämför man med andra sjukhus i Norden så har de svenska sjukhusen fler läkare.

Läkarresurserna som slukas av sjukhusen är inte små. Sverige har fyra läkare per tusen invånare, vilket gör Sverige till det nionde mest läkartäta av OECD:s 34 medlemsländer.

Timmarna som många patienter spenderat på en akutmottagning blir talande för problemen. Är en avdelning överbelagd går hela sjukhusets omvårdnad i baklås. Nästan hälften av patienterna på en akutmottagning har gått dit på eget initiativ utan att ha kontaktat vårdcentral eller sjukvårdsrådgivning. Patienter som ska skrivas in får vänta på akuten som på grund av trycket i sin tur får svårt att säkerställa kvalitén på vården. Det leder till stress bland personalen som med tiden säger upp sig. Bristen på undersköterskor tvingar sjuksköterskor till andra uppgifter. Och läkarna måste lägga mer tid på administration sedan de flesta läkarsekreterartjänsterna tagits bort. För patienterna blir det längre väntetider. I budgeten blir resultatet skenande kostnader.

Hälso- och sjukvårdens strukturproblem märks speciellt för multisjuka, något som drabbar många äldre. På sjukhusen är det svårt att få vård för flera sjukdomar samtidigt eftersom avdelningarna är specialiserade. En patient med diabetes, hjärtproblem och en höftskada riskerar att enbart få vård för en åkomma i taget, och först när den är akut. Ska vården dessutom följa med en patient hem och inkludera en samordning av vård från kommun och landsting finns ingen med ansvar för hela vårdförloppet. Bara patienter som inte är allt för sjuka orkar få vård i sjukvårdens svårnavigerade korridorer.

En reform behövs för att långsiktigt säkerställa vården i landet. Ökade resurser till primärvården tar vården närmare patienten och avlastar sjukhusen. Ökat samarbete mellan kommuner och landsting samt förtydligat ansvar gör vården enklare och värdigare för äldre och multisjuka.

Hälso- och sjukvårdspoltiken ska utgå från patienten –inte sjukhusen.

Men akutens väntetider är bara toppen på isberget av ineffektivitet i sjukvårdssystemet. Nu föreslår en statlig utredning att primärvården ska bli den verkliga första linjen i hälso- och sjukvården. Till akuten ska du i framtiden behöva en remiss.

Att vårdcentraler ersätter sjukhusen som basen för sjukvården är en kursändring från dagens sjukhusfokus. Alla landsting/regioner har sin kronjuvel, det moderniserade sjukhuset i den större staden. Men enligt den statliga utredningen ”Effektiv vård”verkar produktiviteten vid svenska sjukhus vara sämre än i övriga Norden. Göran Stiernstedt, den nationella samordnaren som lett utredningen, säger till Sveriges Radio:

–Det finns inget land som har så liten del av läkarkåren i primärvården som Sverige har, så vi har ett väldigt sjukhustungt system. Och jämför man med andra sjukhus i Norden så har de svenska sjukhusen fler läkare.

Läkarresurserna som slukas av sjukhusen är inte små. Sverige har fyra läkare per tusen invånare, vilket gör Sverige till det nionde mest läkartäta av OECD:s 34 medlemsländer.

Timmarna som många patienter spenderat på en akutmottagning blir talande för problemen. Är en avdelning överbelagd går hela sjukhusets omvårdnad i baklås. Nästan hälften av patienterna på en akutmottagning har gått dit på eget initiativ utan att ha kontaktat vårdcentral eller sjukvårdsrådgivning. Patienter som ska skrivas in får vänta på akuten som på grund av trycket i sin tur får svårt att säkerställa kvalitén på vården. Det leder till stress bland personalen som med tiden säger upp sig. Bristen på undersköterskor tvingar sjuksköterskor till andra uppgifter. Och läkarna måste lägga mer tid på administration sedan de flesta läkarsekreterartjänsterna tagits bort. För patienterna blir det längre väntetider. I budgeten blir resultatet skenande kostnader.

Hälso- och sjukvårdens strukturproblem märks speciellt för multisjuka, något som drabbar många äldre. På sjukhusen är det svårt att få vård för flera sjukdomar samtidigt eftersom avdelningarna är specialiserade. En patient med diabetes, hjärtproblem och en höftskada riskerar att enbart få vård för en åkomma i taget, och först när den är akut. Ska vården dessutom följa med en patient hem och inkludera en samordning av vård från kommun och landsting finns ingen med ansvar för hela vårdförloppet. Bara patienter som inte är allt för sjuka orkar få vård i sjukvårdens svårnavigerade korridorer.

En reform behövs för att långsiktigt säkerställa vården i landet. Ökade resurser till primärvården tar vården närmare patienten och avlastar sjukhusen. Ökat samarbete mellan kommuner och landsting samt förtydligat ansvar gör vården enklare och värdigare för äldre och multisjuka.

Hälso- och sjukvårdspoltiken ska utgå från patienten –inte sjukhusen.