2015-11-26 16:32

2015-11-26 16:32

Politik från ovan

LEDARE

Bara de senaste två månaderna har 80 000 personer sökt asyl i Sverige, rapporterade regeringen på sin hemsida häromdagen. ”Av dem är det så många barn och unga så att det motsvarar över 100 nya skolklasser varje vecka”, står det vidare att läsa.

Antalet barn som föds i Sverige har också gått upp, meddelade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) på en pressträff på torsdagen. Det innebär stora utmaningar.

På pressträffen, vilken hölls på temat åtgärder för nyanländas mottagande och etablering, meddelade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att regeringen fattat beslut om propositionen som ska göra det obligatoriskt för kommuner att ta emot och ta fram boende åt nyanlända. Fridolin berättade om ett kommittédirektiv till en snabbutredning som ska syfta till att få en jämnare fördelning av nyanlända elever mellan skolor. Det var med andra ord inte mycket nytt.

Regeringen ska se till att fler kommuner tar ansvar. Regeringen ska också se till att fler skolor tar ansvar. Så lyder budskapet som ministrarna vill förmedla. Situationen med att få fram bostäder ute i kommunerna är dock ansträngd. Det är ingen slump att många nyanlända i dag anvisas till boenden där arbetsmarknadsmöjligheterna är mer begränsade än i tillväxtkommuner där inflyttningen –och bostadsbristen –är stor.

Johansson framhöll att regeringen i sin budget genomför en omfattande satsning på bostadsbyggande, men det regeringen kommer med är subventioner till byggbolag. I grunden ändras dock inte incitamentsstrukturen för att göra det lönsamt att bygga och, kanske än viktigare, få i gång flyttkedjor som gör att de äldre, billigare lägenheterna blir tillgängliga för dem som ännu inte har etablerat sig på bostadsmarknaden.

En del av skolans problem hänger dessutom samman med boendestrukturerna. Sveriges radio rapporterade på torsdagen (26/11) återigen om att behörigheten till gymnasiet i genomsnitt är lägre bland elever som går i skolor i utanförskapsområden. I rapporten ”Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?”påtalar LO, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet att många av de barn som kommit till Sverige de senaste åren har hamnat i skolor där elevernas föräldrar har lägre utbildning än genomsnittet.

Fridolin nämnde också rapporten från facken när han talade om vikten av jämnare fördelning av nyanlända elever mellan skolor. Att skapa en optimal omfördelning av elever mellan skolor är samtidigt lättare sagt en gjort. På många skolor saknas platser och lärare. Det finns också en risk att politikens fokus hamnar på ovanifrån-lösningar och omfördelning av utfallet, istället för att faktiskt skapa likvärdiga möjligheter.

Vill regeringen ta ansvar och skapa förutsättningar för kommunerna att skapa såväl boende- som skolplatser –motsvarande 100 nya skolklasser per vecka och givet större barnkullar –krävs det mer grundläggande svar än att tala om att ”fler måste ta ansvar”.

 

Antalet barn som föds i Sverige har också gått upp, meddelade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) på en pressträff på torsdagen. Det innebär stora utmaningar.

På pressträffen, vilken hölls på temat åtgärder för nyanländas mottagande och etablering, meddelade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att regeringen fattat beslut om propositionen som ska göra det obligatoriskt för kommuner att ta emot och ta fram boende åt nyanlända. Fridolin berättade om ett kommittédirektiv till en snabbutredning som ska syfta till att få en jämnare fördelning av nyanlända elever mellan skolor. Det var med andra ord inte mycket nytt.

Regeringen ska se till att fler kommuner tar ansvar. Regeringen ska också se till att fler skolor tar ansvar. Så lyder budskapet som ministrarna vill förmedla. Situationen med att få fram bostäder ute i kommunerna är dock ansträngd. Det är ingen slump att många nyanlända i dag anvisas till boenden där arbetsmarknadsmöjligheterna är mer begränsade än i tillväxtkommuner där inflyttningen –och bostadsbristen –är stor.

Johansson framhöll att regeringen i sin budget genomför en omfattande satsning på bostadsbyggande, men det regeringen kommer med är subventioner till byggbolag. I grunden ändras dock inte incitamentsstrukturen för att göra det lönsamt att bygga och, kanske än viktigare, få i gång flyttkedjor som gör att de äldre, billigare lägenheterna blir tillgängliga för dem som ännu inte har etablerat sig på bostadsmarknaden.

En del av skolans problem hänger dessutom samman med boendestrukturerna. Sveriges radio rapporterade på torsdagen (26/11) återigen om att behörigheten till gymnasiet i genomsnitt är lägre bland elever som går i skolor i utanförskapsområden. I rapporten ”Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?”påtalar LO, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet att många av de barn som kommit till Sverige de senaste åren har hamnat i skolor där elevernas föräldrar har lägre utbildning än genomsnittet.

Fridolin nämnde också rapporten från facken när han talade om vikten av jämnare fördelning av nyanlända elever mellan skolor. Att skapa en optimal omfördelning av elever mellan skolor är samtidigt lättare sagt en gjort. På många skolor saknas platser och lärare. Det finns också en risk att politikens fokus hamnar på ovanifrån-lösningar och omfördelning av utfallet, istället för att faktiskt skapa likvärdiga möjligheter.

Vill regeringen ta ansvar och skapa förutsättningar för kommunerna att skapa såväl boende- som skolplatser –motsvarande 100 nya skolklasser per vecka och givet större barnkullar –krävs det mer grundläggande svar än att tala om att ”fler måste ta ansvar”.