2015-11-20 14:41

2015-11-20 14:41

Det behövs fler ingenjörer

Skickliga tekniker är rockstjärnor och förtjänar motsvarande status och uppmärksamhet. Även om de i allmänhet är mer intresserade av att matematiskt beskriva en utkastad tv:s färd från hotellrummets fönster mot marken än själva tv-kastandet.

I veckan delades Sveriges äldsta och finaste tekniska pris ut till ett par välförtjänta tekniker och uppfinnare. John Elvesjö och Mårten Skogö erhöll Polhempriset för sin finurliga innovation Tobii Eyetracker, som gör det möjligt att styra datorer med ögonens rörelser.

Användningsområdena är många och spännande. Särskilt för handikappade öppnar ögonsensorn bokstavligen en ny värld.

Märkligt nog får inte Polhempriset den uppmärksamhet utmärkelsen förtjänar. Jämför medieutrymmet Sveriges otroligt kreativa ingenjörer får med den uppmärksamhet landets musiker får. Inte undra på att skolelever hellre ”satsar på musiken”än matematiken.

Tobii Eyetracker har 600 anställda och är ledande inom sitt område. Det är precis sådana här företag Sverige behöver om vi ska ha en chans att behålla vår nuvarande välfärdsnivå. Högteknologi och nya idéer är den vinnande kombinationen.

Sveriges tillverkningsindustri har länge haft en god position på den globala marknaden. Men konkurrensen hårdnar, inte minst från länder som Kina som storsatsar på teknik och har blivit något av världens verkstad.

För att bevara vår industris innovationskraft behöver vi fler ingenjörer med nya idéer.

SCB beräknar att det kommer att saknas över 50 000 ingenjörer år 2030, med nuvarande utveckling.

Skolbänkarna borde vara fyllda med elever som vill bli ingenjörer och lösa tekniska problem, i stället för att drömma om något snabbt sätt att bli en kändis på.

Ska det svenska välståndet bestå är det viktigt att vi utbildar fler ingenjörer som kan utveckla kommande exportsuccéer och grunda nya företag.

Dessvärre har grundskolan inte riktigt lyckats med den för alla tekniska ämnen grundläggande matematiken. OECD:s Pisa-undersökning år 2012 visade att svenska elever presterar under OECD-snitt och har dessutom tappat snabbast i rankingen.

Lika viktigt som matematikundervisningen är att skolan väcker elevernas intresse för teknik. Det finns en del intressanta ideella projekt kring detta. Kodcentrum lär ut programmering till barn och ungdomar, och Womengineer pratar teknik med flickor på högstadiet och gymnasiet. Alla initiativ som ökar intresset för teknik bland unga och höjer ingenjörsyrkets status är välkomna.

Christopher Polhem (1661-1751), som priset är uppkallat efter, var ett tekniskt snille och kallas för den svenska mekanikens fader. Han finns avbildad på 500-kronorssedeln. Nästa höst ersätts femhundringen med en ny sedel med operasångerskan Birgit Nilsson som motiv. Vi får verkligen hoppas att motivbytet inte speglar teknikerns status i samhället.

Skickliga tekniker är rockstjärnor och förtjänar motsvarande status och uppmärksamhet. Även om de i allmänhet är mer intresserade av att matematiskt beskriva en utkastad tv:s färd från hotellrummets fönster mot marken än själva tv-kastandet.

I veckan delades Sveriges äldsta och finaste tekniska pris ut till ett par välförtjänta tekniker och uppfinnare. John Elvesjö och Mårten Skogö erhöll Polhempriset för sin finurliga innovation Tobii Eyetracker, som gör det möjligt att styra datorer med ögonens rörelser.

Användningsområdena är många och spännande. Särskilt för handikappade öppnar ögonsensorn bokstavligen en ny värld.

Märkligt nog får inte Polhempriset den uppmärksamhet utmärkelsen förtjänar. Jämför medieutrymmet Sveriges otroligt kreativa ingenjörer får med den uppmärksamhet landets musiker får. Inte undra på att skolelever hellre ”satsar på musiken”än matematiken.

Tobii Eyetracker har 600 anställda och är ledande inom sitt område. Det är precis sådana här företag Sverige behöver om vi ska ha en chans att behålla vår nuvarande välfärdsnivå. Högteknologi och nya idéer är den vinnande kombinationen.

Sveriges tillverkningsindustri har länge haft en god position på den globala marknaden. Men konkurrensen hårdnar, inte minst från länder som Kina som storsatsar på teknik och har blivit något av världens verkstad.

För att bevara vår industris innovationskraft behöver vi fler ingenjörer med nya idéer.

SCB beräknar att det kommer att saknas över 50 000 ingenjörer år 2030, med nuvarande utveckling.

Skolbänkarna borde vara fyllda med elever som vill bli ingenjörer och lösa tekniska problem, i stället för att drömma om något snabbt sätt att bli en kändis på.

Ska det svenska välståndet bestå är det viktigt att vi utbildar fler ingenjörer som kan utveckla kommande exportsuccéer och grunda nya företag.

Dessvärre har grundskolan inte riktigt lyckats med den för alla tekniska ämnen grundläggande matematiken. OECD:s Pisa-undersökning år 2012 visade att svenska elever presterar under OECD-snitt och har dessutom tappat snabbast i rankingen.

Lika viktigt som matematikundervisningen är att skolan väcker elevernas intresse för teknik. Det finns en del intressanta ideella projekt kring detta. Kodcentrum lär ut programmering till barn och ungdomar, och Womengineer pratar teknik med flickor på högstadiet och gymnasiet. Alla initiativ som ökar intresset för teknik bland unga och höjer ingenjörsyrkets status är välkomna.

Christopher Polhem (1661-1751), som priset är uppkallat efter, var ett tekniskt snille och kallas för den svenska mekanikens fader. Han finns avbildad på 500-kronorssedeln. Nästa höst ersätts femhundringen med en ny sedel med operasångerskan Birgit Nilsson som motiv. Vi får verkligen hoppas att motivbytet inte speglar teknikerns status i samhället.