2015-10-26 06:00

2015-10-26 06:00

Sätt inte punkt än

NKP-LEDARE

Det är inte en överenskommelse med stort Ö. Så kommenterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) summan av de samtal som regeringen och allianspartierna har fört den senaste veckan om migrationspolitiken. Till skillnad från Decemberöverenskommelsen, vars misslyckande ännu spökar, handlar den överenskommelse partierna nu träffat om konkreta sakfrågor.

På fredagen höll Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna pressträff för att presentera resultatet av migrationssamtalen. Vänsterpartiet hade i sista stund hoppat av. Sverigedemokraterna har inte deltagit i samtalen.

Migrationsminister Morgan Johansson (S) uttryckte att partierna kommit längre än vad många –och kanske även de själva –vågat tro. Överenskommelsen som nåtts innefattar 21 punkter inom både migration och integration. Syftet är att, som Ylva Johansson uttryckte det, skapa ”ordning och reda” i mottagandet och bättre förutsättningar till etablering samt att dämpa kostnadsökningen. Elisabeth Svantesson (M) konstaterade att det är en harmonisering av det svenska systemet gentemot andra EU-länder.

Bland åtgärderna finns ändrade regler så att det blir färre undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och att tillfälliga uppehållstillstånd införs som huvudregel under en treårsperiod. Sverige ska öka mottagandet av antalet kvotflyktingar, men också begära i EU att vara med i det omfördelningsprogram som syftar till att minska trycket i de länder som tar emot flest asylsökande.

Det ska bli obligatoriskt för alla kommuner att ta emot nyanlända, rut-avdraget ska utvidgas i syfte att skapa fler jobb, föräldrapenningen för nyanlända ska begränsas och tillfälliga lättnader ska införas i plan- och bygglagen. Kommunerna ska få en engångsersättning om tio miljarder kronor, varav 200 miljoner ska gå till organisationer i civilsamhället. Sverige ska ansöka om mer medel från EU.

Det kan noteras att exempelvis tillfälliga gränskontroller i syfte att stärka säkerheten, vilket tidigare diskuterats, inte finns med. En gissning är att det var en röd linje för Miljöpartiet och Centerpartiet, som bland annat fått ge efter i frågan om tillfälliga uppehållstillstånd. Alla partier har emellertid fått ge och ta. Den överenskomna inriktningen är en klassisk kompromiss. Partierna tycks ha lyckats med konststycket att hitta en framkomlig väg som innebär att samtliga har någonting att lyfta fram inför de egna leden.

Denna kompromiss i en rad sakfrågor går i huvudsak i en välkommen riktning. Samtidigt har partierna ännu bara tagit sig an början på de utmaningar Sverige behöver vända till framgångar. Sådant som vidgat rut-avdrag och enklare byggregler är bra. Det är dock långt ifrån att matcha utmaningarna på arbets- och bostadsmarknaden. Migrationsverket uppskattar också i sin senaste prognos att kostnaderna för asylmottagandet de närmsta åren är 73 miljarder kronor. Nästa centrala steg för partierna blir att se över möjliga besparingar och effektiviseringar.

Det är inte en överenskommelse med stort Ö. Så kommenterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) summan av de samtal som regeringen och allianspartierna har fört den senaste veckan om migrationspolitiken. Till skillnad från Decemberöverenskommelsen, vars misslyckande ännu spökar, handlar den överenskommelse partierna nu träffat om konkreta sakfrågor.

På fredagen höll Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna pressträff för att presentera resultatet av migrationssamtalen. Vänsterpartiet hade i sista stund hoppat av. Sverigedemokraterna har inte deltagit i samtalen.

Migrationsminister Morgan Johansson (S) uttryckte att partierna kommit längre än vad många –och kanske även de själva –vågat tro. Överenskommelsen som nåtts innefattar 21 punkter inom både migration och integration. Syftet är att, som Ylva Johansson uttryckte det, skapa ”ordning och reda” i mottagandet och bättre förutsättningar till etablering samt att dämpa kostnadsökningen. Elisabeth Svantesson (M) konstaterade att det är en harmonisering av det svenska systemet gentemot andra EU-länder.

Bland åtgärderna finns ändrade regler så att det blir färre undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring och att tillfälliga uppehållstillstånd införs som huvudregel under en treårsperiod. Sverige ska öka mottagandet av antalet kvotflyktingar, men också begära i EU att vara med i det omfördelningsprogram som syftar till att minska trycket i de länder som tar emot flest asylsökande.

Det ska bli obligatoriskt för alla kommuner att ta emot nyanlända, rut-avdraget ska utvidgas i syfte att skapa fler jobb, föräldrapenningen för nyanlända ska begränsas och tillfälliga lättnader ska införas i plan- och bygglagen. Kommunerna ska få en engångsersättning om tio miljarder kronor, varav 200 miljoner ska gå till organisationer i civilsamhället. Sverige ska ansöka om mer medel från EU.

Det kan noteras att exempelvis tillfälliga gränskontroller i syfte att stärka säkerheten, vilket tidigare diskuterats, inte finns med. En gissning är att det var en röd linje för Miljöpartiet och Centerpartiet, som bland annat fått ge efter i frågan om tillfälliga uppehållstillstånd. Alla partier har emellertid fått ge och ta. Den överenskomna inriktningen är en klassisk kompromiss. Partierna tycks ha lyckats med konststycket att hitta en framkomlig väg som innebär att samtliga har någonting att lyfta fram inför de egna leden.

Denna kompromiss i en rad sakfrågor går i huvudsak i en välkommen riktning. Samtidigt har partierna ännu bara tagit sig an början på de utmaningar Sverige behöver vända till framgångar. Sådant som vidgat rut-avdrag och enklare byggregler är bra. Det är dock långt ifrån att matcha utmaningarna på arbets- och bostadsmarknaden. Migrationsverket uppskattar också i sin senaste prognos att kostnaderna för asylmottagandet de närmsta åren är 73 miljarder kronor. Nästa centrala steg för partierna blir att se över möjliga besparingar och effektiviseringar.