2016-08-02 12:12

2016-08-02 12:12

Fastigheter energislukare

DEBATT ORDFÖRANDE NEAR4YOU: Värmlänningarna vill ha svalt inne trots varmt uteMats Bjelkevik,

Att kyla Värmlands fastigheter under sommaren drar stora mängder energi.

Ofta är kylanläggningarna inte samordnade med värmesystemen vilket kan innebära att både kyla och värme är i drift samtidigt. Svenska fastighetsägare skulle kunna göra mer för att minska sin energiförbrukning och därigenom ta ett större miljöansvar.

I Sverige har debatten om energibesparingar till stor del handlat om transportsektorns miljöpåverkan. Det många inte vet är att ungefär 40 procent av den svenska energiförbrukningen går till att kyla och värma fastigheter. Att ha 20 till 22 grader inomhus även på sommaren har blivit mer och mer av en standard i kommersiella fastigheter i Sverige. Detta innebär att lokalerna måste kylas på något sätt. För bara ett par årtionden sedan var kyla i fastigheter snarast en lyx eller förbehållet fastigheter med temperaturkänslig utrustning.

Många gånger har kylanläggningarna installerats i efterhand utan att integreras med övriga system såsom värme och ventilation. Det kan innebära att samtidigt som kylsystemet är i full drift och kyler, är värmesystemet i drift och värmer samma utrymmen. Otaliga är de butiksägare som låter sina entréer stå på vid gavel under öppettiderna den varma årstiden, samtidigt som man kör luftkonditioneringen för fullt. Det är jämförbart med att ha dörren öppen mitt i vintern och försöka kompensera det med att sätta värmen på max. Så här i sommartider finns det därför all anledning för fastighetsägare i Värmland att fundera över hur fastigheterna kyls eftersom det slukar mycket energi. Vi som dagligen arbetar med energieffektiviseringar i svenska fastigheter vet att energianvändningen skulle kunna minska betydligt genom att se över fastigheternas kyl- och värmeanläggningar. De kommunala lokalerna i Värmland använder totalt 167 kWh/m² per år, till en kostnad av 1 871 kronor per invånare.

För att omställningen till ett förnybart energisystem ska bli verklighet behöver riksdag och regering göra mer för att förmå fastighetssektorn att dra sitt strå till stacken. Men fastighetsägarna i Värmland kan redan nu ta ett större ansvar för att vi tillsammans ska klara klimatmålet på max 1,5 graders uppvärmning. Små åtgärder kan ha stor effekt.

Ofta är kylanläggningarna inte samordnade med värmesystemen vilket kan innebära att både kyla och värme är i drift samtidigt. Svenska fastighetsägare skulle kunna göra mer för att minska sin energiförbrukning och därigenom ta ett större miljöansvar.

I Sverige har debatten om energibesparingar till stor del handlat om transportsektorns miljöpåverkan. Det många inte vet är att ungefär 40 procent av den svenska energiförbrukningen går till att kyla och värma fastigheter. Att ha 20 till 22 grader inomhus även på sommaren har blivit mer och mer av en standard i kommersiella fastigheter i Sverige. Detta innebär att lokalerna måste kylas på något sätt. För bara ett par årtionden sedan var kyla i fastigheter snarast en lyx eller förbehållet fastigheter med temperaturkänslig utrustning.

Många gånger har kylanläggningarna installerats i efterhand utan att integreras med övriga system såsom värme och ventilation. Det kan innebära att samtidigt som kylsystemet är i full drift och kyler, är värmesystemet i drift och värmer samma utrymmen. Otaliga är de butiksägare som låter sina entréer stå på vid gavel under öppettiderna den varma årstiden, samtidigt som man kör luftkonditioneringen för fullt. Det är jämförbart med att ha dörren öppen mitt i vintern och försöka kompensera det med att sätta värmen på max. Så här i sommartider finns det därför all anledning för fastighetsägare i Värmland att fundera över hur fastigheterna kyls eftersom det slukar mycket energi. Vi som dagligen arbetar med energieffektiviseringar i svenska fastigheter vet att energianvändningen skulle kunna minska betydligt genom att se över fastigheternas kyl- och värmeanläggningar. De kommunala lokalerna i Värmland använder totalt 167 kWh/m² per år, till en kostnad av 1 871 kronor per invånare.

För att omställningen till ett förnybart energisystem ska bli verklighet behöver riksdag och regering göra mer för att förmå fastighetssektorn att dra sitt strå till stacken. Men fastighetsägarna i Värmland kan redan nu ta ett större ansvar för att vi tillsammans ska klara klimatmålet på max 1,5 graders uppvärmning. Små åtgärder kan ha stor effekt.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.