2016-04-13 11:36

2016-04-13 11:36

Nej till förstatligad film

DEBATT: Liberalerna vill ta ett nytt grepp

Svensk filmproduktion är framgångsrik. I vårt land produceras film både för en smalare publik och för de breda massorna.

För oss liberaler är utgångspunkten att politiker ska hålla sig ifrån att diktera över vad som är bra film. Själva grunden i liberalismen handlar om att människor är olika. Vad som är kvalitet ska inte bestämmas på kulturdepartementet - det avgör människor själva.

I decennier har svensk filmpolitik byggt på att intressenter som filmproducenter, filmskapare, biografägare och Svenska filminstitutet förhandlar ihop ett avtal som både reglerar resurser och hur dessa ska fördelas mellan olika filmprojekt. Filmavtalet har lett till en blandning av filmer med olika inriktningar och för olika målgrupper. Filmavtalet har tjänat oss väl men behöver moderniseras. Regeringen vill dock skrota filmavtalet och förstatligar istället filmpolitiken. Det är en allvarlig utveckling som får långtgående konsekvenser.

Det politiska inflytandet över svensk film blir större när staten ökar sin makt. Socialismen smyger sig in i svensk filmproduktion, vilket är helt orimligt. Vi liberaler menar att staten ska vara mycket noga med att hålla armlängds avstånd till kulturen.

Resurserna till svensk film minskar också när finansiärerna inte får vara med. Samtidigt höjer regeringen momsen på från 6 till 25 procent vilket gör det dyrare för människor att gå på bio. Detta är ett dråpslag, framför allt mot de mindre biograferna runt om i landet.

Liberalerna vill ta ett nytt grepp om filmpolitiken istället för att förstatliga den. En modern och liberal filmpolitik bygger på att man breddar antalet parter som är med, ökar allas inflytande och breddar finansieringen. Det är oroväckande att regeringen väljer att förstatliga. För oss är det givet – det behövs mindre socialism i svensk filmproduktion.

Bo Olson (L)

Vice ordförande, Kulturnämnden Kristinehamn

Bengt Eliasson (L)

Kulturpolitisk talesperson

För oss liberaler är utgångspunkten att politiker ska hålla sig ifrån att diktera över vad som är bra film. Själva grunden i liberalismen handlar om att människor är olika. Vad som är kvalitet ska inte bestämmas på kulturdepartementet - det avgör människor själva.

I decennier har svensk filmpolitik byggt på att intressenter som filmproducenter, filmskapare, biografägare och Svenska filminstitutet förhandlar ihop ett avtal som både reglerar resurser och hur dessa ska fördelas mellan olika filmprojekt. Filmavtalet har lett till en blandning av filmer med olika inriktningar och för olika målgrupper. Filmavtalet har tjänat oss väl men behöver moderniseras. Regeringen vill dock skrota filmavtalet och förstatligar istället filmpolitiken. Det är en allvarlig utveckling som får långtgående konsekvenser.

Det politiska inflytandet över svensk film blir större när staten ökar sin makt. Socialismen smyger sig in i svensk filmproduktion, vilket är helt orimligt. Vi liberaler menar att staten ska vara mycket noga med att hålla armlängds avstånd till kulturen.

Resurserna till svensk film minskar också när finansiärerna inte får vara med. Samtidigt höjer regeringen momsen på från 6 till 25 procent vilket gör det dyrare för människor att gå på bio. Detta är ett dråpslag, framför allt mot de mindre biograferna runt om i landet.

Liberalerna vill ta ett nytt grepp om filmpolitiken istället för att förstatliga den. En modern och liberal filmpolitik bygger på att man breddar antalet parter som är med, ökar allas inflytande och breddar finansieringen. Det är oroväckande att regeringen väljer att förstatliga. För oss är det givet – det behövs mindre socialism i svensk filmproduktion.

Bo Olson (L)

Vice ordförande, Kulturnämnden Kristinehamn

Bengt Eliasson (L)

Kulturpolitisk talesperson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.