2016-03-17 13:55

2016-03-17 13:59

I dag gäller det dem – i morgon oss?

DEBATT: Solidaritet med hela världen

Internationell solidaritet inbegriper solidaritet med utsatta grupper i Sverige, i Europa och i hela världen! Den inbegriper solidaritet med människor på flykt och med jordens ursprungsbefolkningar!

Internationell solidaritet innebär också kamp mot nationalism, främlingsfientlighet och rasism såväl ute i stora världen som här hemma i den svenska ankdammen. Med solidariteten som ledstjärna kämpar vi för en rättvis världsordning och en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Vi kämpar mot krig, orättvisor, förtryck och miljöförstöring!

Skulden till ursprungsbefolkningarnas utsatta situation i Nordamerika, i Afrika och i Asien är inte invandrares och flyktingars ankomst till länderna i dessa regioner. Det är inte de desperata utvandrare, som Wilhelm Moberg skildrat litterärt, som har orsakat lidandet i världen. Han berättar om människor, som flydde till Nordamerika undan fattigdom och politiskt och religiöst förtryck. Hans romangestalter Karl-Oskar och Kristina ville ingen något ont; de ville överleva.

Det är västvärldens kolonialism och brutala imperialism med avsikt att säkra marknader, råvaror och strategiska baser, som har orsakat och orsakar förtryck och lidande. Samma mekanismer bär skulden för den migration och massflykt, som här i Sverige kallas flyktingkatastrof. För vem är det en katastrof? Är det en katastrof för oss, som trots alldeles för stora sociala skillnader, ändå lever i en utvecklad välfärdsstat eller är det för dem, som hals över huvud tvingas lämna ett inferno? Varför ska vi känna oss hotade, när dessa människor i panik söker sig till oss?

Historiskt sett är det uppenbart att folk, som har flytt hit och människor och som har invandrat hit, i hög grad har bidragit till vår internationellt sett höga standard, när det gäller produktion, välfärd och kulturell rikedom. Tack vare dem har vi berikats, när det gäller mat, musik, litteratur, konst, film och teater. De har bidragit till vår infrastruktur och vår produktion. Historiskt sett har vi njutit frukterna av den orättvisa världsordning, som gett oss stora fördelar, när det gäller råvaror för vår konsumtion och marknader för våra produkter.

Vi kan och vi har råd att hjälpa dessa människor, som flyr hit. Vi har råd att välkomna Kamila, som betyder perfekt, och Khalil, som betyder vän. Vi har råd att välkomna dem och deras barn. Vi kan inte bara förfasas, när deras barn drunknar i Medelhavet. Vi måste sträcka ute en hjälpande hand. Vi har inte råd att vända dem ryggen!

Vi hjälper dem i kris och de bidrar till vårt samhällsbygge. Mångfald och mångkultur är berikande och utvecklande.

Norska författaren Inger Hagerup skrev en gång:

"De kom till denna världen, denna svåra plats, med mindre handbagage, än det vi själva bar. Det är så lätt att glömma, att när sista båt ska gå, får alla passagerare, låta bagaget stå."

Magnus Wallengren

Internationell solidaritet innebär också kamp mot nationalism, främlingsfientlighet och rasism såväl ute i stora världen som här hemma i den svenska ankdammen. Med solidariteten som ledstjärna kämpar vi för en rättvis världsordning och en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Vi kämpar mot krig, orättvisor, förtryck och miljöförstöring!

Skulden till ursprungsbefolkningarnas utsatta situation i Nordamerika, i Afrika och i Asien är inte invandrares och flyktingars ankomst till länderna i dessa regioner. Det är inte de desperata utvandrare, som Wilhelm Moberg skildrat litterärt, som har orsakat lidandet i världen. Han berättar om människor, som flydde till Nordamerika undan fattigdom och politiskt och religiöst förtryck. Hans romangestalter Karl-Oskar och Kristina ville ingen något ont; de ville överleva.

Det är västvärldens kolonialism och brutala imperialism med avsikt att säkra marknader, råvaror och strategiska baser, som har orsakat och orsakar förtryck och lidande. Samma mekanismer bär skulden för den migration och massflykt, som här i Sverige kallas flyktingkatastrof. För vem är det en katastrof? Är det en katastrof för oss, som trots alldeles för stora sociala skillnader, ändå lever i en utvecklad välfärdsstat eller är det för dem, som hals över huvud tvingas lämna ett inferno? Varför ska vi känna oss hotade, när dessa människor i panik söker sig till oss?

Historiskt sett är det uppenbart att folk, som har flytt hit och människor och som har invandrat hit, i hög grad har bidragit till vår internationellt sett höga standard, när det gäller produktion, välfärd och kulturell rikedom. Tack vare dem har vi berikats, när det gäller mat, musik, litteratur, konst, film och teater. De har bidragit till vår infrastruktur och vår produktion. Historiskt sett har vi njutit frukterna av den orättvisa världsordning, som gett oss stora fördelar, när det gäller råvaror för vår konsumtion och marknader för våra produkter.

Vi kan och vi har råd att hjälpa dessa människor, som flyr hit. Vi har råd att välkomna Kamila, som betyder perfekt, och Khalil, som betyder vän. Vi har råd att välkomna dem och deras barn. Vi kan inte bara förfasas, när deras barn drunknar i Medelhavet. Vi måste sträcka ute en hjälpande hand. Vi har inte råd att vända dem ryggen!

Vi hjälper dem i kris och de bidrar till vårt samhällsbygge. Mångfald och mångkultur är berikande och utvecklande.

Norska författaren Inger Hagerup skrev en gång:

"De kom till denna världen, denna svåra plats, med mindre handbagage, än det vi själva bar. Det är så lätt att glömma, att när sista båt ska gå, får alla passagerare, låta bagaget stå."

Magnus Wallengren