2016-01-13 06:00

2016-01-13 06:00

Behövs det tolv skoladministratörer?

DEBATT: Kostar oss skattebetalare cirka 8 600 000 kronor/år

NKP presenterade den 28 december en lista på de 200 högst avlönade kommunala tjänstemännen. Reaktionerna lät inte vänta på sig. En av de arga var signaturen TACK.

Signaturen riktar in sig på yrkestitlar med ändelsen strateg. Han/hon citerar Wikipedias långa förklaring på ordet webbstrateg. Webbsidan synonymer.se, ger en mer kortfattad men kraftfull förklaring. Där beskrivs strategen som fältherre, härförare, organisatör, planläggare och taktiker.

Signaturen TACK räknar till 12 strateger, anställda av kommunen. Han/hon ondgör sig över detta, men föreslår ändå, något ironiskt införandet av ytterligare ett antal strateger. Bland annat föreslås införandet av en skolstrateg, och en strateg till rektorerna.

Nu börjar det vara dags att sluta raljera, och istället strama till anletsdragen. Skolförvaltningen har tre strateger – kvalitetsstrateg, administrativ strateg och personalstrateg. De är två före detta rektorer, och en med personaladministrativ utbildning. Dessa kostar oss cirka 190 000 kronor/månad, eller 2 280 000 kronor/år.

Över dessa finns en skolchef, och en biträdande skolchef. Dessa kostar oss skattebetalare cirka 150 000/månad, eller 1 800 000/år. Till dessa fem personers hjälp, finns en förvaltningssekreterare, en intendent, och en ekonom. Dessa kostar oss cirka 142 000 kronor/månad, eller 1 704 000 kronor/år.

Med dessa, känns det som om antalet administratörer på skolförvaltningen räcker. Så är dock inte fallet. Läser jag vidare i listan, hittar jag en utvecklingschef och en utvecklingsledare. Dessa kostar cirka 125 000 kronor/ månad, eller 1 500 000 kronor/år. Dessa är två före detta verksamhetschefer/rektorer. Det märkliga är att utvecklingsledaren tjänar mer än utvecklingschefen!?

Nu räcker det väl ändå? Nejdå – det finns en verksamhetschef och en biträdande verksamhetschef också. De kostar skattebetalarna cirka 110 000 kronor per månad, eller 1 320 000 kronor/år. Dessa har ett förflutet som ledare i olika elevrelaterade verksamheter.

De ovan uppräknade, tolv yrkesrollerna, kostar oss skattebetalare cirka 8 600 000 kronor/år. Sju av dem är före detta rektorer, eller motsvarande. Frågan är, om man ska slösa någon möda på att fundera över varför före detta rektorer passar som strateger, eller centralt placerade tjänstemän med andra titlar? Frestelsen finns utan tvekan där.

Förutom den funderingen, känns det helt naturligt att fundera över varför denna lilla kommun behöver tolv centralt placerade tjänstemän inom skolförvaltningen, oräknat de som sitter som löneförrättare! I min värld, känns det som om de är på tok för många. Kanske skulle jag kunna ändra uppfattning, om skolchefen, eller ansvarig nämndordförande, skingrar dimmorna, och berättar vad alla dessa gör för att rättfärdiga sin position inom förvaltningen.

Varje miljon till centrala tjänstemäns löner, räcker till cirka två lärartjänster.

Till sist kommer frågan, om de andra kommunala förvaltningarna är lika överlastade med för många centralt placerade tjänstemän?

Tidigare anställd inom skolan

Signaturen riktar in sig på yrkestitlar med ändelsen strateg. Han/hon citerar Wikipedias långa förklaring på ordet webbstrateg. Webbsidan synonymer.se, ger en mer kortfattad men kraftfull förklaring. Där beskrivs strategen som fältherre, härförare, organisatör, planläggare och taktiker.

Signaturen TACK räknar till 12 strateger, anställda av kommunen. Han/hon ondgör sig över detta, men föreslår ändå, något ironiskt införandet av ytterligare ett antal strateger. Bland annat föreslås införandet av en skolstrateg, och en strateg till rektorerna.

Nu börjar det vara dags att sluta raljera, och istället strama till anletsdragen. Skolförvaltningen har tre strateger – kvalitetsstrateg, administrativ strateg och personalstrateg. De är två före detta rektorer, och en med personaladministrativ utbildning. Dessa kostar oss cirka 190 000 kronor/månad, eller 2 280 000 kronor/år.

Över dessa finns en skolchef, och en biträdande skolchef. Dessa kostar oss skattebetalare cirka 150 000/månad, eller 1 800 000/år. Till dessa fem personers hjälp, finns en förvaltningssekreterare, en intendent, och en ekonom. Dessa kostar oss cirka 142 000 kronor/månad, eller 1 704 000 kronor/år.

Med dessa, känns det som om antalet administratörer på skolförvaltningen räcker. Så är dock inte fallet. Läser jag vidare i listan, hittar jag en utvecklingschef och en utvecklingsledare. Dessa kostar cirka 125 000 kronor/ månad, eller 1 500 000 kronor/år. Dessa är två före detta verksamhetschefer/rektorer. Det märkliga är att utvecklingsledaren tjänar mer än utvecklingschefen!?

Nu räcker det väl ändå? Nejdå – det finns en verksamhetschef och en biträdande verksamhetschef också. De kostar skattebetalarna cirka 110 000 kronor per månad, eller 1 320 000 kronor/år. Dessa har ett förflutet som ledare i olika elevrelaterade verksamheter.

De ovan uppräknade, tolv yrkesrollerna, kostar oss skattebetalare cirka 8 600 000 kronor/år. Sju av dem är före detta rektorer, eller motsvarande. Frågan är, om man ska slösa någon möda på att fundera över varför före detta rektorer passar som strateger, eller centralt placerade tjänstemän med andra titlar? Frestelsen finns utan tvekan där.

Förutom den funderingen, känns det helt naturligt att fundera över varför denna lilla kommun behöver tolv centralt placerade tjänstemän inom skolförvaltningen, oräknat de som sitter som löneförrättare! I min värld, känns det som om de är på tok för många. Kanske skulle jag kunna ändra uppfattning, om skolchefen, eller ansvarig nämndordförande, skingrar dimmorna, och berättar vad alla dessa gör för att rättfärdiga sin position inom förvaltningen.

Varje miljon till centrala tjänstemäns löner, räcker till cirka två lärartjänster.

Till sist kommer frågan, om de andra kommunala förvaltningarna är lika överlastade med för många centralt placerade tjänstemän?

Tidigare anställd inom skolan

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.