2015-10-09 16:12

2015-10-09 16:12

Inga jobb utan företag

Regeringen Löfvens höstbudget innebär ett hårt slag mot jobben. En Sifo-undersökning visar att tre av fyra företag upplever att skattehöjningarna minskar deras möjligheter att anställa nya medarbetare. För dem och deras anställda är regeringens jobbagenda en klen tröst.

”Fler ska jobba”, säger finansminister Magdalena Andersson (S). Med de orden presenterade hon en höstbudget där skatterna obevekligt tickar uppåt. Arbetsgivaravgiften för unga fördubblas, skatten på bensin och diesel ökar påtagligt och rot- och rutavdragen kapas.

”Fler ska jobba”säger finansministern, medan det blir allt vanligare att beställa en hamburgare av en apparat i stället för en människa. Hamburgerkedjorna, kända för att nästan uteslutande anställa unga, tvingas omprioritera när arbetsgivaravgiften skjuter i höjden.

Av Sifos nyligen genomförda undersökning framgår hur Svenskt Näringslivs medlemsföretag reagerar på höstbudgeten. Resultaten visar vilka tunga orosmoln som nu drar in över svenska företagares vardag. 85 procent uppger att den höjda bensin- och dieselskatten påverkar deras företag negativt. För 83 procent får den höjda arbetsgivaravgiften för unga negativa konsekvenser. 51 procent drabbas av de kapade rot- och rutavdragen.

En stor majoritet av alla företag ser sina möjligheter att utvecklas och expandera blockeras av regeringen. Dessutom uppger tre av fyra företag att budgeten minskar deras möjligheter att anställa fler medarbetare.

”Fler ska jobba”, men politiken minskar antalet jobbchanser. Mot dessa effekter sätter regeringen sin jobbagenda. Den omgärdas av välputsade, PR-mässiga fraser som ”nationellt innovationsråd”och ”exportoffensiv”, men sopas de tomma formuleringarna undan återstår en beklämmande blek strategi. Investeringar i järnväg och bostäder, ett kunskapslyft och näringspolitik är den räddningsplanka som Andersson ämnar slänga åt de svenska företagarna.

När bensin- och dieselskatten införs vid årsskiftet slår inte bara mot åkerinäringen, utan mot alla de företag ute i landet som är beroende av lastbilstransporter. Att rusta upp järnvägen hjälper endast dem som bor vid en station. Arbetsgivaravgiften på unga gynnar möjligen företagen som tillverkar datoriserade expresskassor åt hamburgerkedjorna, men ingen annan. Vilken nytta har de drabbade av ett kunskapslyft?

Det finns mängder av ekonomer och statsvetare som skulle kunna förklara ekonomisk teori för regeringen. Andersson har själv en ekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Hon borde veta att ta varningsklockorna på allvar.

Jobb är inte någon konstig frukt som växer på statliga program; de skapas av företag. Gör man deras vardag för svår så spelar inga nationella innovationsråd någon roll –jobben kommer att drabbas. Nu förbereder sig en förkrossande majoritet av svenska företag på förluster. Eleganta fraser kommer inte att plåstra om såren som höstbudgeten gör i arbetsmarknaden.

Regeringen Löfvens höstbudget innebär ett hårt slag mot jobben. En Sifo-undersökning visar att tre av fyra företag upplever att skattehöjningarna minskar deras möjligheter att anställa nya medarbetare. För dem och deras anställda är regeringens jobbagenda en klen tröst.

”Fler ska jobba”, säger finansminister Magdalena Andersson (S). Med de orden presenterade hon en höstbudget där skatterna obevekligt tickar uppåt. Arbetsgivaravgiften för unga fördubblas, skatten på bensin och diesel ökar påtagligt och rot- och rutavdragen kapas.

”Fler ska jobba”säger finansministern, medan det blir allt vanligare att beställa en hamburgare av en apparat i stället för en människa. Hamburgerkedjorna, kända för att nästan uteslutande anställa unga, tvingas omprioritera när arbetsgivaravgiften skjuter i höjden.

Av Sifos nyligen genomförda undersökning framgår hur Svenskt Näringslivs medlemsföretag reagerar på höstbudgeten. Resultaten visar vilka tunga orosmoln som nu drar in över svenska företagares vardag. 85 procent uppger att den höjda bensin- och dieselskatten påverkar deras företag negativt. För 83 procent får den höjda arbetsgivaravgiften för unga negativa konsekvenser. 51 procent drabbas av de kapade rot- och rutavdragen.

En stor majoritet av alla företag ser sina möjligheter att utvecklas och expandera blockeras av regeringen. Dessutom uppger tre av fyra företag att budgeten minskar deras möjligheter att anställa fler medarbetare.

”Fler ska jobba”, men politiken minskar antalet jobbchanser. Mot dessa effekter sätter regeringen sin jobbagenda. Den omgärdas av välputsade, PR-mässiga fraser som ”nationellt innovationsråd”och ”exportoffensiv”, men sopas de tomma formuleringarna undan återstår en beklämmande blek strategi. Investeringar i järnväg och bostäder, ett kunskapslyft och näringspolitik är den räddningsplanka som Andersson ämnar slänga åt de svenska företagarna.

När bensin- och dieselskatten införs vid årsskiftet slår inte bara mot åkerinäringen, utan mot alla de företag ute i landet som är beroende av lastbilstransporter. Att rusta upp järnvägen hjälper endast dem som bor vid en station. Arbetsgivaravgiften på unga gynnar möjligen företagen som tillverkar datoriserade expresskassor åt hamburgerkedjorna, men ingen annan. Vilken nytta har de drabbade av ett kunskapslyft?

Det finns mängder av ekonomer och statsvetare som skulle kunna förklara ekonomisk teori för regeringen. Andersson har själv en ekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Hon borde veta att ta varningsklockorna på allvar.

Jobb är inte någon konstig frukt som växer på statliga program; de skapas av företag. Gör man deras vardag för svår så spelar inga nationella innovationsråd någon roll –jobben kommer att drabbas. Nu förbereder sig en förkrossande majoritet av svenska företag på förluster. Eleganta fraser kommer inte att plåstra om såren som höstbudgeten gör i arbetsmarknaden.