2015-09-30 15:08

2015-09-30 15:08

En trygg småskalig skolmiljö

JAKOBSBERGSSKOLAN: För barnen

Utdrag ur köksbordsdiskussion en middag:

Barn: Vad är demokrati?

Vuxen: Försöker på ett så pedagogiskt sätt som möjligt förklara för barnet vad demokrati innebär och vilken fantastisk rättighet det är för oss som medborgare i ett demokratiskt land.

Barn: Men varför bestämmer politikerna att vår skola ska läggas ner och vi måste flytta när ingen av barnen eller våra föräldrar vill det.

Där hade inte den vuxna något svar längre att ge barnet.

Det här skulle man kunna tycka är kärnan i hela debatten att man inte över huvud taget har tagit hänsyn till barnperspektivet i processen. Det pratas om alla fantastiska lösningar av inre och yttre miljöer som ska främja och möjliggöra en god undervisnings- och lekmiljö, men vem har tagit hänsyn till barnens inre och hur de kommer att må och känna. En fråga är ställd till ansvarig tjänsteman om det är gjort någon risk och konsekvensanalys på det psykosociala planet i samband med denna stora förändring, men svar på detta kunde inte ges. När ett företag ska göra en förändring så är arbetsgivaren skyldig att göra en risk- och konsekvensanalys på fysisk arbetsmiljö men även ta i beaktande den psykosociala aspekten. Men den rättigheten gäller tydligen inte våra barn i den här kommunen.

Kommunens tjänstemän har en vision att färdiga provisorier ska vara färdigställda och på plats till terminsstart januari 2016 kan tyckas som en mycket optimistisk tidsplan, men vara ordvalet vision är ett klart bevis på att det inte är ett absolut mål då betydelsen av vision är egentligen en metanivå där uppfyllelse oftast inte är syftet men något att sikta och styra mot. Hur länge kan då våra barn behöva gå i dessa provisoriska lokaler. Kommunens mål/vision är att den nya skolan på Södemalmsområdet ska stå klart sista kvartalet 2017. Med tanke på utdragna processer med överklagande från närboende så låter planerna om en byggstart andra kvartalet 2016 även det som en mycket optimistisk tidsplan. Med facit i hand vet vi kommuninvånare att tidigare provisoriska lösningar med baracker har blivit permanenta i årtionden till exempel, gamla matsalen på Brogårdsgymnasiet, matsal och fritidslokaler Jakobsbergsskolan och Gustavsbergsskolan.

Det sägs att huset är utdömt och inte är ändamålsenligt att bedriva skolverksamhet i vilket även var fallet med tidigare Gustavsbergsskolan. Lokalerna blev utdömda och ansågs inte lämpliga att bedriva verksamhet med barn. Det dröjde dock inte lång tid för än det öppnades en förskola i lokalerna som även den har blivit en permanent lösning. Allt detta för skolchef Fredrik Norlins iver att skapa stora skoldrakar i kommunen.

Vi lever idag i en tid med en stökig skolmiljö där lärare flyr från det oerhört krävande läraryrket. För att skapa trygga skolmiljöer för kommunens barn är det bättre att satsa på mindre skolor för åk 1-6 där barn och lärare får vistas i mindre klasser och lugnare miljöer med färre barn. Att man väljer att satsa på ett Teknik- och innovationscentrum i kommunen med en utdöende industri är inte rimligt. Att Presterudselever måste kunna samläsa sina teoretiska ämnen med Brogårdsgymnasiet elever är tämligen vaga grunder för att lägga åtskilliga miljoner av skattebetalarnas pengar som gynnar så få medborgare.

Investeringen i skolan är bra i sig, men så oerhört felprioriterad. Låt våra barn få en bra skola och en bra trygg uppväxt i Kristinehamn vilket i framtiden kan leda till att faktiskt de stannar som invånare i vår stad i vuxen ålder och inte flyr från kommunen så fort de får möjlighet vilket sker i dag.

Organisationen Friends har i en av sina många reklambilder ett mycket klokt budskap – Om vi bygger starka barn behöver vi inte laga så många trasiga vuxna.

Så en vädjan till kommunens politiker och tjänstemän i frågan att driva fram dessa stora skoldrakar – Ha inte sönder våra barn och låt dem få ha en trygg småskalig skolmiljö.

Föräldrar till barn på Jakobsbergsskolan

Utdrag ur köksbordsdiskussion en middag:

Barn: Vad är demokrati?

Vuxen: Försöker på ett så pedagogiskt sätt som möjligt förklara för barnet vad demokrati innebär och vilken fantastisk rättighet det är för oss som medborgare i ett demokratiskt land.

Barn: Men varför bestämmer politikerna att vår skola ska läggas ner och vi måste flytta när ingen av barnen eller våra föräldrar vill det.

Där hade inte den vuxna något svar längre att ge barnet.

Det här skulle man kunna tycka är kärnan i hela debatten att man inte över huvud taget har tagit hänsyn till barnperspektivet i processen. Det pratas om alla fantastiska lösningar av inre och yttre miljöer som ska främja och möjliggöra en god undervisnings- och lekmiljö, men vem har tagit hänsyn till barnens inre och hur de kommer att må och känna. En fråga är ställd till ansvarig tjänsteman om det är gjort någon risk och konsekvensanalys på det psykosociala planet i samband med denna stora förändring, men svar på detta kunde inte ges. När ett företag ska göra en förändring så är arbetsgivaren skyldig att göra en risk- och konsekvensanalys på fysisk arbetsmiljö men även ta i beaktande den psykosociala aspekten. Men den rättigheten gäller tydligen inte våra barn i den här kommunen.

Kommunens tjänstemän har en vision att färdiga provisorier ska vara färdigställda och på plats till terminsstart januari 2016 kan tyckas som en mycket optimistisk tidsplan, men vara ordvalet vision är ett klart bevis på att det inte är ett absolut mål då betydelsen av vision är egentligen en metanivå där uppfyllelse oftast inte är syftet men något att sikta och styra mot. Hur länge kan då våra barn behöva gå i dessa provisoriska lokaler. Kommunens mål/vision är att den nya skolan på Södemalmsområdet ska stå klart sista kvartalet 2017. Med tanke på utdragna processer med överklagande från närboende så låter planerna om en byggstart andra kvartalet 2016 även det som en mycket optimistisk tidsplan. Med facit i hand vet vi kommuninvånare att tidigare provisoriska lösningar med baracker har blivit permanenta i årtionden till exempel, gamla matsalen på Brogårdsgymnasiet, matsal och fritidslokaler Jakobsbergsskolan och Gustavsbergsskolan.

Det sägs att huset är utdömt och inte är ändamålsenligt att bedriva skolverksamhet i vilket även var fallet med tidigare Gustavsbergsskolan. Lokalerna blev utdömda och ansågs inte lämpliga att bedriva verksamhet med barn. Det dröjde dock inte lång tid för än det öppnades en förskola i lokalerna som även den har blivit en permanent lösning. Allt detta för skolchef Fredrik Norlins iver att skapa stora skoldrakar i kommunen.

Vi lever idag i en tid med en stökig skolmiljö där lärare flyr från det oerhört krävande läraryrket. För att skapa trygga skolmiljöer för kommunens barn är det bättre att satsa på mindre skolor för åk 1-6 där barn och lärare får vistas i mindre klasser och lugnare miljöer med färre barn. Att man väljer att satsa på ett Teknik- och innovationscentrum i kommunen med en utdöende industri är inte rimligt. Att Presterudselever måste kunna samläsa sina teoretiska ämnen med Brogårdsgymnasiet elever är tämligen vaga grunder för att lägga åtskilliga miljoner av skattebetalarnas pengar som gynnar så få medborgare.

Investeringen i skolan är bra i sig, men så oerhört felprioriterad. Låt våra barn få en bra skola och en bra trygg uppväxt i Kristinehamn vilket i framtiden kan leda till att faktiskt de stannar som invånare i vår stad i vuxen ålder och inte flyr från kommunen så fort de får möjlighet vilket sker i dag.

Organisationen Friends har i en av sina många reklambilder ett mycket klokt budskap – Om vi bygger starka barn behöver vi inte laga så många trasiga vuxna.

Så en vädjan till kommunens politiker och tjänstemän i frågan att driva fram dessa stora skoldrakar – Ha inte sönder våra barn och låt dem få ha en trygg småskalig skolmiljö.

Föräldrar till barn på Jakobsbergsskolan