Kristinehamn satsar bra på skollunchen
KRISTINEHAMN: Fyra kronor mer per måltid än snittet
Skolmatens vänner arbetar för att främja maten i skolor och förskolor. Verksamheten bedrivs av Lantbrukarnas riksförbund, LRF. Föreningen har gjort en sammanställning av hur mycket pengar Sveriges kommuner lägger på skollunchen per elev. 77 procent av kommunerna har medverkat i undersökningen som visar att Kristinehamns kommun satsar mer pengar på skollunchen än många andra kommuner.
Näst bäst
I grundskolan är genomsnittskostnaden per elevs skollunch 9,48 kronor. I Kristinehamn lägger kommunen 11,18 kronor per skollunch, vilket är näst bäst i Värmland. Endast Munkfors kommun satsar mer med sina 12 kronor per lunch.
– Det stämmer att vi har fått bra anslag för skolmaten, det tycker jag. Samtidigt ligger vi ganska lågt på totalpriset, när man räknar in lokaler, personal och alla övriga kostnader, säger kommunens kostchef Görel Jernberg.
– Vi har arbetat med att dra ned på de övriga kostnaderna så mycket som går för att kunna använda pengarna till råvarorna, fortsätter hon.
Att skollunchen ska vara gratis och näringsriktig står i lagen, men gäller inte i gymnasieskolan. Det borde det bli en ändring på, anser Skolmatens vänner. Men i Kristinehamn satsas det trots allt bra på lunchen även i gymnasieskolan. Kommunen lägger närmare fyra kronor mer än genomsnittet i landet på skollunchen per gymnasieelev. Den kostar 14,84 kronor per elev, i förhållande till snittkostnaden på 11,18 kronor.
Från grunden
Görel Jernberg förklarar att man inom Kristinehamns kommun försöker att tillaga maten från grunden i så stor utsträckning som möjligt. Hon anser absolut att skolmaten håller en hög kvalitet.
– Men det är klart att om man går ut och frågar eleverna kanske de hellre vill ha halvfabrikat som panpizza och chicken nuggets och den typen av mat har vi försökt ta bort från matsedeln. Vi vill ha så mycket hemlagat som möjligt.
Soppor, såser, köttgrytor och potatismos är exempel på mat som tillagas från grunden.
Alla äter inte
Trots att maten håller en hög kvalitet är det endast 60 procent av eleverna på gymnasiet som äter skollunchen. Enligt Görel Jernberg har det sina naturliga förklaringar. På gymnasiet är inte alla elever på skolan samtidigt. På Presterudsgymnasiet till exempel är många ute på praktik stora delar av terminen och en annan anledning kan vara att eleverna går hem och äter för att de är lediga på eftermiddagen, eller har håltimmar.
– Visst finns det säkert elever som väljer att äta något annat tyvärr. Och de vill vi ju försöka få in i matsalen, säger Görel Jernberg.
Skolmatens vänner har sammanställt uppgifter på hur mycket pengar kommunerna lägger på skollunchen. I tabellen redovisas hur mycket som läggs på skollunchen per elev i grundskolan i de värmländska kommuner som deltagit i undersökningen.
Munkfors 12,00
Kristinehamn 10,79
Hagfors 10,28
Forshaga 9,58
Eda 9,50
Genomsnittet i landet 9,48
Säffle 9,35
Karlstad 9,00
Arvika 9,00
Hammarö 9,00
Kil 8,71
Grums 8,28
Källa: Skolmatens vänner
