2017-09-10 15:24

2017-09-10 15:24

Svampen kom efter regnet

Naturskyddsföreningen i Kristinehamn anordnade svamputställning

Det har tagit svampkonsulenterna Barbro Palm och Christina Brunsell några dagar att plocka alla svampar som visades vid söndagens utställning i Norrgårdens loge. Men så hade de fått ihop dryga hundratalet av både ätliga och oätliga svampar, dessutom ett praktexemplar av den stoltaste av alla - stolt fjällskivling.

En jämn ström av intresserade tog chansen att få veta mer om svampar.

De båda svampkonsulenterna Barbro Palm och Christina Brunsell hade mycket att lära ut.

Först och främst vet de var man hittar svampen, många svampar är kräsna och ska ha speciella betingelser för att växa.

– Den här till exempel finns nära lärkträd, säger Barbro Palm och visar den ovanliga hålsoppen.

– Stolt fjällskivling växer gärna vid hagmarker, säger Christina Brunsell.

Hon visar ett riktigt praktexemplar av stolt fjällskivling. Den är fyra decimeter hög och hatten är ungefär 35 centimeter i diameter.

Hemliga ställen

Men som de flesta svampplockare vill hon inte avslöja i vilken hagmark den har växt.

När man väl hittat sin svamp måste kan avgöra om den är ätlig eller ej. Det finns många tillförlitliga svampböcker men viktigast är ändå att aldrig chansa. Är man osäker visar man svampen för en svampkunnig person eller också slänger man den.

Vissa svampar har ett dödligt gift, medan andra har ett gift som skadar kroppens inre organ.

Men även om man har hittat en svamp som man vet är ätlig ska man kontrollera att den inte är angripen av en annan svamp som heter snyting. Den ger en beläggning. Christina visar på en deformerad Karl Johan-svamp hur ett snytingangrepp ser ut. Angreppet gör svampen giftig, så det är även viktigt att den svamp man tänker äta ska vara frisk.

Torka eller frys

Plockar man så mycket svamp att man vill spara den till vintern går det bra. Karl Johan-svamp och trattkantareller passar att torka, medan vanliga gula kantareller liksom de flesta andra ätliga svampar passar bäst att frysa.

Många vågar bara plocka de allra vanligaste svamparna men det finns flera sorter som även nybörjare borde våga sig på. En sådan är taggsvampen, som med sin taggiga undersida inte går att förväxla.

– Varför inte prova sillkremla, den går att lägga in som en vegetarisk sill, säger Barbro Palm.

Stuvning

Vid ett bord i logen på Norrgården har Bo Bengtsson dukat upp med spritkök och stekpanna. Han vill visa vilken god stuvning man kan göra av sotvaxskivling, för övrigt Värmlands landskapssvamp, fårticka och kremlor. Han har även lagt till lite rotselleri, palsternacka och lök.

– Den passar utmärkt att ha till omelett eller varför inte varma mackor, säger han.

Det är viktigt att svampens vatten smälter in tillsammans med smör eller olja i stekpannan. All svamp mår bra av lång tillagningstid - ju längre tid desto mer smak kommer fram.

Enligt Bo Bengtsson finns det några svampar som man möjligen skulle kunna förväxla med sotvaxskivlingen men de är inte giftiga.

Många besökare hade frågor att ställa och de flesta kunde gå ut på egen hand i svampskogen uppdaterade med dagens svampkunskap.

En jämn ström av intresserade tog chansen att få veta mer om svampar.

De båda svampkonsulenterna Barbro Palm och Christina Brunsell hade mycket att lära ut.

Först och främst vet de var man hittar svampen, många svampar är kräsna och ska ha speciella betingelser för att växa.

– Den här till exempel finns nära lärkträd, säger Barbro Palm och visar den ovanliga hålsoppen.

– Stolt fjällskivling växer gärna vid hagmarker, säger Christina Brunsell.

Hon visar ett riktigt praktexemplar av stolt fjällskivling. Den är fyra decimeter hög och hatten är ungefär 35 centimeter i diameter.

Hemliga ställen

Men som de flesta svampplockare vill hon inte avslöja i vilken hagmark den har växt.

När man väl hittat sin svamp måste kan avgöra om den är ätlig eller ej. Det finns många tillförlitliga svampböcker men viktigast är ändå att aldrig chansa. Är man osäker visar man svampen för en svampkunnig person eller också slänger man den.

Vissa svampar har ett dödligt gift, medan andra har ett gift som skadar kroppens inre organ.

Men även om man har hittat en svamp som man vet är ätlig ska man kontrollera att den inte är angripen av en annan svamp som heter snyting. Den ger en beläggning. Christina visar på en deformerad Karl Johan-svamp hur ett snytingangrepp ser ut. Angreppet gör svampen giftig, så det är även viktigt att den svamp man tänker äta ska vara frisk.

Torka eller frys

Plockar man så mycket svamp att man vill spara den till vintern går det bra. Karl Johan-svamp och trattkantareller passar att torka, medan vanliga gula kantareller liksom de flesta andra ätliga svampar passar bäst att frysa.

Många vågar bara plocka de allra vanligaste svamparna men det finns flera sorter som även nybörjare borde våga sig på. En sådan är taggsvampen, som med sin taggiga undersida inte går att förväxla.

– Varför inte prova sillkremla, den går att lägga in som en vegetarisk sill, säger Barbro Palm.

Stuvning

Vid ett bord i logen på Norrgården har Bo Bengtsson dukat upp med spritkök och stekpanna. Han vill visa vilken god stuvning man kan göra av sotvaxskivling, för övrigt Värmlands landskapssvamp, fårticka och kremlor. Han har även lagt till lite rotselleri, palsternacka och lök.

– Den passar utmärkt att ha till omelett eller varför inte varma mackor, säger han.

Det är viktigt att svampens vatten smälter in tillsammans med smör eller olja i stekpannan. All svamp mår bra av lång tillagningstid - ju längre tid desto mer smak kommer fram.

Enligt Bo Bengtsson finns det några svampar som man möjligen skulle kunna förväxla med sotvaxskivlingen men de är inte giftiga.

Många besökare hade frågor att ställa och de flesta kunde gå ut på egen hand i svampskogen uppdaterade med dagens svampkunskap.