2017-03-20 06:00

2017-03-20 06:00

Gabriella har forskat om ridlärarrollen

RIDSPORT: Efter åtta år är avhandlingen klar

För åtta år sedan började Gabriella Thorell med sina forskarstudier.
I slutet av februari kunde hon äntligen spika upp sin avhandling på universitetsväggen i Göteborg.

Sedan barnsben har Gabriella Thorell varit intresserad av hästar och hon är så gott som uppväxt på Christinehamns ridklubb. Efter gymnasiet började hon läsa kurser i idrottsvetenskap på Karlstad universitet och hon har även studerat allmänpedagogik.

– Mina uppsatser har alltid handlat om ridsporten så jag var ganska nischad redan från början när jag började studera idrottsvetenskap, säger hon.

För fjorton år sedan skickade Gabriella Thorell iväg en ansökan till Ridskolan Strömsholm. Hon räknade egentligen inte med att få jobbet som huvudlärare i pedagogik.

– Jag skickade in ansökan på vinst och förlust, jag var 27 år gammal och inte jätteyrkeserfaren, men de tyckte att jag hade en spännande bakgrund.

Mervärde

Gabriella flyttade till Strömsholm och förutom sin tjänst som huvudlärare i pedagogik hade hon under sex år även ansvar över gymnasieutbildningen.

Under 2009 ringde en av Gabriellas lärare från grundutbildningen i idrottsvetenskap – Christian Augustsson – och ville ha med henne i ett nytt projekt. Göteborgs universitet hade fått pengar för att starta en nationell forskarskola tillsammans med Karlstad universitet, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Linnéuniversitetet i Växjö samt Malmö högskola.

– Styrelsen på Strömsholm nappade direkt när jag la fram det till dem. De såg ett mervärde i att jag skulle få möjlighet att gå den här forskarutbildningen och disputera, berättar Gabriella som läste forskarutbildningen på halvfart under åtta år mot det normala – heltid under fyra år.

Disputerade

I dag har Gabriella flyttat tillbaka till Kristinehamn. Hon bor med sin sambo på en hästgård en bit utanför stan och pendlar till arbetet på Strömsholm där hon undervisar blivande ridlärare samt hästskötare i pedagogik och ledarskap. Hon arbetar även en del åt Svenska ridsportförbundet där hennes uppgift är att ta fram utbildningsmaterial för unga ledare inom ridsporten samt för ridlärare.

Avhandlingen – Framåt marsch! Ridlärarrollen från dåtid till samtid med perspektiv på framtid. – spikades upp på universitetsväggen i Göteborg den 23 februari och i fredags disputerade Gabriella.

– Skönt att äntligen vara klar så klart, men samtidigt kommer det nog att bli väldigt tomt. Jag har hållit på med det här i åtta år, det är lång tid.

Auktoritet

Precis som namnet på avhandlingen avslöjar tar den upp ridlärarrollen och hur den har förändrats genom åren. Avhandlingen tar även upp vad ridlärarna behöver tänka på inför framtiden för att fortsätta vara bra ledare.

– Förr karaktäriserades ridlärarrollen av väldigt auktoritära ledare som ofta var barska och gav tydliga instruktioner, det fanns inte så mycket utrymme för dialog. Man gjorde helt enkelt som man blev tillsagd. Men även efter att Ridfrämjandet tog över utbildningarna från det militära såg det länge ut så här, berättar Gabriella.

– Anledningen till att man inte förändrade utbildningens innehåll från den militära tiden var för att man tyckte den höll så hög kvalitet. Dessutom skulle det bli alldeles för dyrt, fortsätter hon.

Tog med sig ut

Gabriella har i sin avhandling gjort tre studier – en där hon gått igenom den lilla tidigare forskning som finns inom ämnet, tittat i gamla böcker, foton och urklipp samt intervjuat fyra personer som utbildade sig under 1960-, 70- och 80-talet.

– De berättade hur det var att vara elev under den här tiden och mycket handlade om den så kallade stallbackskulturen där lärarna förmedlade att man ska hålla ordning och reda, alltid sätta hästen i första hand, man ska vara hel och ren och passa tider, normer och regler. Det här tog de blivande ridlärarna sedan med sig ut på ridskolorna runt om i Sverige.

Bra värdegrund

I den andra studien valde Gabriella att besöka väl etablerade ridskolor i Mellansverige där hon intervjuade ridlärare som arbetat i mer än tio år på respektive ridskola.

– De har mycket erfarenhet och mycket bra tankar kring detta. Och det visade sig att det skett en stor förändring. I dag pratar man om coachning och individuellt tänk, det är viktigt att eleverna blir sedda och uppmärksammade. Varje elev får sätta upp mål och jobba utefter en egen utvecklingsplan. Man pratar om att ha en bra värdegrund på ridskolan och hur man ska uppnå det.

I den tredje studien intervjuade Gabriella ungdomar på olika ridskolor.

– De pratar också mycket om stallbackskulturen, men framhöll särskilt att det är oerhört viktigt att de trivs på ridskolan. Den sociala gemenskapen är viktig för dem, att ingen favoriseras och att alla blir sedda. De uppskattar även att de får vara med och lära sig och att mötas över åldersgränserna.

Framtidens perspektiv

Genom de tre studierna kom Gabriella fram till tre saker som ridskolorna måste medvetandegöra för att fortsätta utveckla verksamheten.

– Det första är att de måste se över sin stallbackskultur och titta på vilken atmosfär och miljö som råder så att det är en välkomnande miljö med positiva regler och normer. Alla ska känna sig välkomna och det ska finnas en bra värdegrund. Ridlärarna måste tänka på att utveckla sin pedagogiska förmåga ytterligare för att möta individualiseringen och dessutom måste man se över vilket kompetens och utvecklingsbehov som finns. Ridlärarna ska inte bara vara goda pedagoger, de måste även ha ett kundtänk samt vara duktiga på marknadsföring, ledarskap och organisation och inte minst ekonomi.

Hur kom det sig att du valde just det här ämnet?

– För det första finns det inte så mycket tidigare forskning kring ridlärarrollen, det är ett ganska nytt område. Dessutom hade jag en bra utgångspunkt eftersom jag har jobbat och verkat inom den här världen under väldigt många år.

Vad har du för planer härnäst?

– Jag ska faktiskt åka runt till en del ridskolor som bokat in mig för att förmedla den här forskningen. Jag ska hjälpa till att starta upp den här värdegrunden, jag kommer vara som en inspiratör. Har även en del andra projekt på gång, bland annat ska jag titta på hur ungdomar vill att framtidens ridskola ska se ut.

Sedan barnsben har Gabriella Thorell varit intresserad av hästar och hon är så gott som uppväxt på Christinehamns ridklubb. Efter gymnasiet började hon läsa kurser i idrottsvetenskap på Karlstad universitet och hon har även studerat allmänpedagogik.

– Mina uppsatser har alltid handlat om ridsporten så jag var ganska nischad redan från början när jag började studera idrottsvetenskap, säger hon.

För fjorton år sedan skickade Gabriella Thorell iväg en ansökan till Ridskolan Strömsholm. Hon räknade egentligen inte med att få jobbet som huvudlärare i pedagogik.

– Jag skickade in ansökan på vinst och förlust, jag var 27 år gammal och inte jätteyrkeserfaren, men de tyckte att jag hade en spännande bakgrund.

Mervärde

Gabriella flyttade till Strömsholm och förutom sin tjänst som huvudlärare i pedagogik hade hon under sex år även ansvar över gymnasieutbildningen.

Under 2009 ringde en av Gabriellas lärare från grundutbildningen i idrottsvetenskap – Christian Augustsson – och ville ha med henne i ett nytt projekt. Göteborgs universitet hade fått pengar för att starta en nationell forskarskola tillsammans med Karlstad universitet, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Linnéuniversitetet i Växjö samt Malmö högskola.

– Styrelsen på Strömsholm nappade direkt när jag la fram det till dem. De såg ett mervärde i att jag skulle få möjlighet att gå den här forskarutbildningen och disputera, berättar Gabriella som läste forskarutbildningen på halvfart under åtta år mot det normala – heltid under fyra år.

Disputerade

I dag har Gabriella flyttat tillbaka till Kristinehamn. Hon bor med sin sambo på en hästgård en bit utanför stan och pendlar till arbetet på Strömsholm där hon undervisar blivande ridlärare samt hästskötare i pedagogik och ledarskap. Hon arbetar även en del åt Svenska ridsportförbundet där hennes uppgift är att ta fram utbildningsmaterial för unga ledare inom ridsporten samt för ridlärare.

Avhandlingen – Framåt marsch! Ridlärarrollen från dåtid till samtid med perspektiv på framtid. – spikades upp på universitetsväggen i Göteborg den 23 februari och i fredags disputerade Gabriella.

– Skönt att äntligen vara klar så klart, men samtidigt kommer det nog att bli väldigt tomt. Jag har hållit på med det här i åtta år, det är lång tid.

Auktoritet

Precis som namnet på avhandlingen avslöjar tar den upp ridlärarrollen och hur den har förändrats genom åren. Avhandlingen tar även upp vad ridlärarna behöver tänka på inför framtiden för att fortsätta vara bra ledare.

– Förr karaktäriserades ridlärarrollen av väldigt auktoritära ledare som ofta var barska och gav tydliga instruktioner, det fanns inte så mycket utrymme för dialog. Man gjorde helt enkelt som man blev tillsagd. Men även efter att Ridfrämjandet tog över utbildningarna från det militära såg det länge ut så här, berättar Gabriella.

– Anledningen till att man inte förändrade utbildningens innehåll från den militära tiden var för att man tyckte den höll så hög kvalitet. Dessutom skulle det bli alldeles för dyrt, fortsätter hon.

Tog med sig ut

Gabriella har i sin avhandling gjort tre studier – en där hon gått igenom den lilla tidigare forskning som finns inom ämnet, tittat i gamla böcker, foton och urklipp samt intervjuat fyra personer som utbildade sig under 1960-, 70- och 80-talet.

– De berättade hur det var att vara elev under den här tiden och mycket handlade om den så kallade stallbackskulturen där lärarna förmedlade att man ska hålla ordning och reda, alltid sätta hästen i första hand, man ska vara hel och ren och passa tider, normer och regler. Det här tog de blivande ridlärarna sedan med sig ut på ridskolorna runt om i Sverige.

Bra värdegrund

I den andra studien valde Gabriella att besöka väl etablerade ridskolor i Mellansverige där hon intervjuade ridlärare som arbetat i mer än tio år på respektive ridskola.

– De har mycket erfarenhet och mycket bra tankar kring detta. Och det visade sig att det skett en stor förändring. I dag pratar man om coachning och individuellt tänk, det är viktigt att eleverna blir sedda och uppmärksammade. Varje elev får sätta upp mål och jobba utefter en egen utvecklingsplan. Man pratar om att ha en bra värdegrund på ridskolan och hur man ska uppnå det.

I den tredje studien intervjuade Gabriella ungdomar på olika ridskolor.

– De pratar också mycket om stallbackskulturen, men framhöll särskilt att det är oerhört viktigt att de trivs på ridskolan. Den sociala gemenskapen är viktig för dem, att ingen favoriseras och att alla blir sedda. De uppskattar även att de får vara med och lära sig och att mötas över åldersgränserna.

Framtidens perspektiv

Genom de tre studierna kom Gabriella fram till tre saker som ridskolorna måste medvetandegöra för att fortsätta utveckla verksamheten.

– Det första är att de måste se över sin stallbackskultur och titta på vilken atmosfär och miljö som råder så att det är en välkomnande miljö med positiva regler och normer. Alla ska känna sig välkomna och det ska finnas en bra värdegrund. Ridlärarna måste tänka på att utveckla sin pedagogiska förmåga ytterligare för att möta individualiseringen och dessutom måste man se över vilket kompetens och utvecklingsbehov som finns. Ridlärarna ska inte bara vara goda pedagoger, de måste även ha ett kundtänk samt vara duktiga på marknadsföring, ledarskap och organisation och inte minst ekonomi.

Hur kom det sig att du valde just det här ämnet?

– För det första finns det inte så mycket tidigare forskning kring ridlärarrollen, det är ett ganska nytt område. Dessutom hade jag en bra utgångspunkt eftersom jag har jobbat och verkat inom den här världen under väldigt många år.

Vad har du för planer härnäst?

– Jag ska faktiskt åka runt till en del ridskolor som bokat in mig för att förmedla den här forskningen. Jag ska hjälpa till att starta upp den här värdegrunden, jag kommer vara som en inspiratör. Har även en del andra projekt på gång, bland annat ska jag titta på hur ungdomar vill att framtidens ridskola ska se ut.

  • Jessica Lundevall