2017-02-09 16:02

2017-02-09 16:02

Lärare fick kunskap om särbegåvade

UTBILDNING: Mensa föreläste på Södermalmsskolan

På onsdagen fick Södermalmsskolans skolpersonal besök av Mensa för att lära sig mer om särbegåvade barn. Föreläsare Mikael Svensson berättar att kunskaperna kan vara betydande för barnets framtid.
– Grundskolan kan gå galant, men sen kommer utmaningarna på gymnasiet och högskolan.

Ungefär fem procent av Sveriges barn är särbegåvade och i varje skolklass räknar man med att finns minst en elev med högre intelligens än genomsnittet. Med särbegåvning menas bland annat att personen har större inlärningsförmåga och kan bete sig annorlunda än jämnåriga.

– Man söker sig kanske till äldre personer och till mer komplexa uppgifter, säger Mikael Svensson.

Han menar att dagens skola ofta fokuserar på att hjälpa barn med en lägre intelligensnivå, men att det finns lika många barn i andra änden som är i behov av stöd. Problemet ligger ofta i att identifiera särbegåvningen. Ett barn som ses som aggressivt kan egentligen bara vara uttråkat för att uppgifterna är för enkla.

– De barnen som är särbegåvade kan ofta upplevas som krävande i skolan. De kan vara rastlösa, dagdrömmande, egensinniga och kritiska. Det gäller att hitta de barnen och visa att de kan få utmaningar. En person beskrev det en gång som att stå och vänta på bussen i fem timmar, men att bussen aldrig kommer, berättar Mikael.

Men det är inte alltid som det ges tydliga tecken på vilka som är särbegåvade eller inte. Mikael berättar att många barn kan vara duktiga på att dölja det för att passa in, vilket även han själv gjorde som barn.

– Jag svarade till och med fel på prov för att smälta in, säger han.

Behöver ansträngas

Att ett särbegåvat barn inte fångas upp i tid och utmanas kan ställa till med problem i framtiden, menar Mikael.

– Ett barn som inte behöver anstränga sig blir slött. Det skapar dåliga studievanor. Grundskolan kan gå galant, men sen när utmaningarna på gymnasiet och högskolan kommer kan det bli svårt.

Att introducera barnet till nätverk och mentor som berör de ämnen som barnet har störst intresse för kan vara ett sätt att ge stöd.

– Ofta saknar de någon att prata med och kan bli utstötta och ensamma, säger Mikael.

Ungefär fem procent av Sveriges barn är särbegåvade och i varje skolklass räknar man med att finns minst en elev med högre intelligens än genomsnittet. Med särbegåvning menas bland annat att personen har större inlärningsförmåga och kan bete sig annorlunda än jämnåriga.

– Man söker sig kanske till äldre personer och till mer komplexa uppgifter, säger Mikael Svensson.

Han menar att dagens skola ofta fokuserar på att hjälpa barn med en lägre intelligensnivå, men att det finns lika många barn i andra änden som är i behov av stöd. Problemet ligger ofta i att identifiera särbegåvningen. Ett barn som ses som aggressivt kan egentligen bara vara uttråkat för att uppgifterna är för enkla.

– De barnen som är särbegåvade kan ofta upplevas som krävande i skolan. De kan vara rastlösa, dagdrömmande, egensinniga och kritiska. Det gäller att hitta de barnen och visa att de kan få utmaningar. En person beskrev det en gång som att stå och vänta på bussen i fem timmar, men att bussen aldrig kommer, berättar Mikael.

Men det är inte alltid som det ges tydliga tecken på vilka som är särbegåvade eller inte. Mikael berättar att många barn kan vara duktiga på att dölja det för att passa in, vilket även han själv gjorde som barn.

– Jag svarade till och med fel på prov för att smälta in, säger han.

Behöver ansträngas

Att ett särbegåvat barn inte fångas upp i tid och utmanas kan ställa till med problem i framtiden, menar Mikael.

– Ett barn som inte behöver anstränga sig blir slött. Det skapar dåliga studievanor. Grundskolan kan gå galant, men sen när utmaningarna på gymnasiet och högskolan kommer kan det bli svårt.

Att introducera barnet till nätverk och mentor som berör de ämnen som barnet har störst intresse för kan vara ett sätt att ge stöd.

– Ofta saknar de någon att prata med och kan bli utstötta och ensamma, säger Mikael.

  • Frida Johansson