2016-09-12 06:00

2016-09-12 06:00

Näringslivsdagen viktigare än någonsin

8 frågor till: Christer Östlund, Svenskt näringsliv

På fredag är sista dagen att anmäla sig till årets näringslivsdag. Kvällens diskussionsledare hämtas från Svenskt näringsliv och han tycker det är av största vikt att Kristinehamns företagare medverkar.

1 Du har en bakgrund inom såväl näringsliv som kommunal sektor, kan du dra lite kort vad du har gjort innan du kom till Svenskt näringsliv?

– Jag har arbetat med företagsklimatsfrågor på olika sätt under drygt 20 år, både i privat och offentlig sektor. Närmast kommer jag från Sveriges kommuner och landsting (SKL) där jag ansvarade för de lokala och regionala utvecklingsfrågorna. Innan dess drev jag en egen konsultverksamhet. Uppdragen kom framför allt från kommuner som ville förbättra sitt företagsklimat. I ett av uppdragen var jag i Kristinehamn för att hämta erfarenheter från det, på den tiden, mycket framgångsrika arbetet. Ett arbete som väckte nyfikenhet bland många andra kommuner. Min längsta bakgrund har jag inom organisationen Företagarna där jag under de sista fyra åren var vice vd. Jag har även varit näringslivschef och förvaltningschef i några kommuner.

2 Jag förutsätter att du inte har varit i Kristinehamn tillräckligt mycket för att känna till det lokala näringslivet speciellt bra. Med utgångspunkt från vad du kan utläsa av Svenskt näringslivs enkät och kommunens resultat, hur lyder din analys av Kristinehamn?

– Min bild av läget färgas naturligtvis av det resultat som vi får fram i vår undersökning. Ska man vara positiv kan man säga att Kristinehamn har en stor potential, som jag nämnde är det inte så länge sedan som kommunen stod som förebild för många andra. Tyvärr har resultatet försämrats under senare år. I första hand handlar det om hur företagarna uppfattar attityden till företagande hos ledande politiker och tjänstemän. En fråga som kommunen faktiskt har i sin egen hand att påverka. I andra undersökningar, exempelvis SKL:s serviceundersökning, framträder en något mer positiv bild av läget.

3 Vad krävs för ett bra företagsklimat?

– Det är både enkelt och svårt. I grunden handlar det om att få en genuin förståelse för företagens villkor och behov i vardagen. Inte sällan lever det privata och offentliga i olika världar och det gäller att skapa så lite friktion som möjligt när världarna möts. Min erfarenhet är att i de kommuner där företagarna känner sig sedda och lyssnade på, där mötet fungerar med ömsesidig respekt och där förståelsen finns för företagens betydelse för kommunens utveckling, där har vi ett bra klimat.

4 Många blandar kanske ihop ett välmående näringsliv med ett bra företagsklimat. Kan du redogöra för skillnaderna?

– Självklart påverkas ett företags utveckling av många olika faktorer. Den allmänna konjunkturen, förändringar på marknaden, helt företagsinterna frågor som till exempel personalförändringar och generationsskiften för att nämna några. Det innebär att ett företag och för den delen en hel bransch kan påverkas mycket utan att de indikatorer som vi fångar i vår företagsklimatsundersökning har påverkats nämnvärt. Med det sagt vill jag ändå påstå att det lokala klimatet har stor betydelse. De flesta företag har någon gång kontakt med sin kommun under året och påverkas i allra högsta grad av hur dessa möten faller ut. Vi har låtit en utomstående utredare analysera betydelsen av ett gott företagsklimat och resultatet är entydigt; i de kommuner där klimatet förbättras kan vi påvisa märkbara positiva effekter på bland annat sysselsättningen.

5 Hur påverkas företagsklimatet av det allmänna läget i kommunen?

– Vi kan se att det allmänna läget i kommunen har viss betydelse för hur företagsklimatet uppfattas. Det säger sig självt att närheten till goda kommunikationer, en dynamisk arbetsmarknadsregion med god tillgång till relevant utbildad arbetskraft, närheten till högre utbildning, en positiv befolkningsutveckling och så vidare påverkar möjligheten att starta, driva och utveckla företag. Samtidigt ser vi många exempel på kommuner som brottas med olika former av utmaningar, inte minst när det gäller befolkningsutvecklingen, som genom ett långsiktigt och konsekvent arbete lyckas nå mycket goda resultat. Det är inte sällan följden av att man identifierat just företagsklimatet som strategiskt avgörande för att vända utvecklingen i kommunen.

6 Vilka pekpinnar tar du med dig till Kristinehamn?

– Jag kommer inte med några pekpinnar, inte heller med några färdiga lösningar. Som jag ser mitt bidrag så handlar det i första hand om att beskriva och ge perspektiv till utvecklingen. Jag kan också ge en eller annan bild från andra kommuner som lyckats med sitt utvecklingsarbete. Sedan är det deltagarna på mötet som avgör om och hur nästa steg ska tas för att förbättra företagsklimatet i Kristinehamn. Det är bara kommunen själv, tillsammans med företagarna, som kan göra verklig skillnad.

7 Hur viktigt är det att företagarna deltar i aktiviteten den 22 september?

– Det är helt avgörande att företagarna deltar och att de ges en reell möjlighet att komma till tals. Jag har sett för många exempel på utvecklings- och förbättringsplaner av olika slag som tagits fram i kommunhuset och som inte är förankrade hos dem de i första hand berör. Det brukar sällan leda till någon egentlig effekt.

8 Kan Kristinehamn vända trenden och i så fall hur?

– Kristinehamn har alla möjligheter att åter bli en förebild för andra kommuner. Kikar man på de delar som haft en negativ trend under de senaste åren är samtliga sådant som kommunen själv råder över. Omvänt, det går inte att skylla på omständigheter bortom kommunens kontroll.

1 Du har en bakgrund inom såväl näringsliv som kommunal sektor, kan du dra lite kort vad du har gjort innan du kom till Svenskt näringsliv?

– Jag har arbetat med företagsklimatsfrågor på olika sätt under drygt 20 år, både i privat och offentlig sektor. Närmast kommer jag från Sveriges kommuner och landsting (SKL) där jag ansvarade för de lokala och regionala utvecklingsfrågorna. Innan dess drev jag en egen konsultverksamhet. Uppdragen kom framför allt från kommuner som ville förbättra sitt företagsklimat. I ett av uppdragen var jag i Kristinehamn för att hämta erfarenheter från det, på den tiden, mycket framgångsrika arbetet. Ett arbete som väckte nyfikenhet bland många andra kommuner. Min längsta bakgrund har jag inom organisationen Företagarna där jag under de sista fyra åren var vice vd. Jag har även varit näringslivschef och förvaltningschef i några kommuner.

2 Jag förutsätter att du inte har varit i Kristinehamn tillräckligt mycket för att känna till det lokala näringslivet speciellt bra. Med utgångspunkt från vad du kan utläsa av Svenskt näringslivs enkät och kommunens resultat, hur lyder din analys av Kristinehamn?

– Min bild av läget färgas naturligtvis av det resultat som vi får fram i vår undersökning. Ska man vara positiv kan man säga att Kristinehamn har en stor potential, som jag nämnde är det inte så länge sedan som kommunen stod som förebild för många andra. Tyvärr har resultatet försämrats under senare år. I första hand handlar det om hur företagarna uppfattar attityden till företagande hos ledande politiker och tjänstemän. En fråga som kommunen faktiskt har i sin egen hand att påverka. I andra undersökningar, exempelvis SKL:s serviceundersökning, framträder en något mer positiv bild av läget.

3 Vad krävs för ett bra företagsklimat?

– Det är både enkelt och svårt. I grunden handlar det om att få en genuin förståelse för företagens villkor och behov i vardagen. Inte sällan lever det privata och offentliga i olika världar och det gäller att skapa så lite friktion som möjligt när världarna möts. Min erfarenhet är att i de kommuner där företagarna känner sig sedda och lyssnade på, där mötet fungerar med ömsesidig respekt och där förståelsen finns för företagens betydelse för kommunens utveckling, där har vi ett bra klimat.

4 Många blandar kanske ihop ett välmående näringsliv med ett bra företagsklimat. Kan du redogöra för skillnaderna?

– Självklart påverkas ett företags utveckling av många olika faktorer. Den allmänna konjunkturen, förändringar på marknaden, helt företagsinterna frågor som till exempel personalförändringar och generationsskiften för att nämna några. Det innebär att ett företag och för den delen en hel bransch kan påverkas mycket utan att de indikatorer som vi fångar i vår företagsklimatsundersökning har påverkats nämnvärt. Med det sagt vill jag ändå påstå att det lokala klimatet har stor betydelse. De flesta företag har någon gång kontakt med sin kommun under året och påverkas i allra högsta grad av hur dessa möten faller ut. Vi har låtit en utomstående utredare analysera betydelsen av ett gott företagsklimat och resultatet är entydigt; i de kommuner där klimatet förbättras kan vi påvisa märkbara positiva effekter på bland annat sysselsättningen.

5 Hur påverkas företagsklimatet av det allmänna läget i kommunen?

– Vi kan se att det allmänna läget i kommunen har viss betydelse för hur företagsklimatet uppfattas. Det säger sig självt att närheten till goda kommunikationer, en dynamisk arbetsmarknadsregion med god tillgång till relevant utbildad arbetskraft, närheten till högre utbildning, en positiv befolkningsutveckling och så vidare påverkar möjligheten att starta, driva och utveckla företag. Samtidigt ser vi många exempel på kommuner som brottas med olika former av utmaningar, inte minst när det gäller befolkningsutvecklingen, som genom ett långsiktigt och konsekvent arbete lyckas nå mycket goda resultat. Det är inte sällan följden av att man identifierat just företagsklimatet som strategiskt avgörande för att vända utvecklingen i kommunen.

6 Vilka pekpinnar tar du med dig till Kristinehamn?

– Jag kommer inte med några pekpinnar, inte heller med några färdiga lösningar. Som jag ser mitt bidrag så handlar det i första hand om att beskriva och ge perspektiv till utvecklingen. Jag kan också ge en eller annan bild från andra kommuner som lyckats med sitt utvecklingsarbete. Sedan är det deltagarna på mötet som avgör om och hur nästa steg ska tas för att förbättra företagsklimatet i Kristinehamn. Det är bara kommunen själv, tillsammans med företagarna, som kan göra verklig skillnad.

7 Hur viktigt är det att företagarna deltar i aktiviteten den 22 september?

– Det är helt avgörande att företagarna deltar och att de ges en reell möjlighet att komma till tals. Jag har sett för många exempel på utvecklings- och förbättringsplaner av olika slag som tagits fram i kommunhuset och som inte är förankrade hos dem de i första hand berör. Det brukar sällan leda till någon egentlig effekt.

8 Kan Kristinehamn vända trenden och i så fall hur?

– Kristinehamn har alla möjligheter att åter bli en förebild för andra kommuner. Kikar man på de delar som haft en negativ trend under de senaste åren är samtliga sådant som kommunen själv råder över. Omvänt, det går inte att skylla på omständigheter bortom kommunens kontroll.