2016-09-01 14:23

2016-09-01 14:23

Brunsell presenterade Vänern i ord och bild

NATUR: Föreläsning en del av Vänerveckan

Under onsdagskvällen arrangerade Sällskapet för naturskydd en föreläsning med Vänern i fokus. Bengt Brunsell berättade om innanhavet och dess omgivning samtidigt som han visade bilder.

Vänern har haft stor betydelse för Bengt Brunsell som spenderat åtskilliga timmar på dess vatten. Han berättar om minnesbilder från ungdomen där han gav sig ut på vattnet.

– Tänk att få se Kinnekulle resa sig vid horisonten, säger han.

Här i Kristinehamn är de flesta väl medvetna om och stolta över sin skärgård. Kanske är det därför som Bengt Brunsell väljer att lyfta fram skärgårdarna kring Djurö, Lurö och Millesvik som väl värda att besöka.

Eldande Nobelpristagare

Han berättar också att den blivande Nobelpristagaren Harry Martinson en gång i tiden var eldare ombord på skutor som trafikerade Vänern.

– Harry Martinson är nog den som bäst lyckas beskriva Vänern i litteraturen, säger han och ger några exempel.

Men Bengt Brunsells egen beskrivning är inte så illa den heller. Han beskriver sjön med både kärlek och respekt, vilket speglas i de bilder han visar. Där finns de klassiska sommarbilderna med grönska intill spegelblankt vatten som glittrar i solskenet. Men där finns också stora vågor som upprört slår in över klipporna vid Baggerud.

Vackra isformationer från vinterns kustlandskap får samsas med bilder på groteska isberg som bildats då sydvästen pressar in den uppsprickande vårisen mot land.

Längst ner på Sibberön, vid Karlstadholmen, finns Tittetallen. Det är en tall på vilken det spikats upp stegpinnar.

– Där klättrade fiskarna upp för att speja efter iskanten, om det var tillräckligt mycket öppet vatten för att det skulle vara värt att försöka ge sig ut och fiska, berättar Bengt Brunsell.

Han berör även flora och fauna i Vänerlandskapet. Skarven har minskat rejält i antal. Som mest fanns över 3000, men nu är siffran under 2000 individer. En förklaring finns i att havsörnen ökar och att den är förtjust i skarvungar.

Blåsippor och liljekonvalj trivs på flera av öarna i Vänern. Förklaringen är bergarten hyperit som är förhållandevis vanlig i området.

Efter trekvart har Bengt Brunsell klarat av ett årshjul kring Vänern och det är dags för kaffepaus. Efter pausen väntar miljöfrågor kopplade till Vänern, men det får vänta till en egen artikel.

Vänern har haft stor betydelse för Bengt Brunsell som spenderat åtskilliga timmar på dess vatten. Han berättar om minnesbilder från ungdomen där han gav sig ut på vattnet.

– Tänk att få se Kinnekulle resa sig vid horisonten, säger han.

Här i Kristinehamn är de flesta väl medvetna om och stolta över sin skärgård. Kanske är det därför som Bengt Brunsell väljer att lyfta fram skärgårdarna kring Djurö, Lurö och Millesvik som väl värda att besöka.

Eldande Nobelpristagare

Han berättar också att den blivande Nobelpristagaren Harry Martinson en gång i tiden var eldare ombord på skutor som trafikerade Vänern.

– Harry Martinson är nog den som bäst lyckas beskriva Vänern i litteraturen, säger han och ger några exempel.

Men Bengt Brunsells egen beskrivning är inte så illa den heller. Han beskriver sjön med både kärlek och respekt, vilket speglas i de bilder han visar. Där finns de klassiska sommarbilderna med grönska intill spegelblankt vatten som glittrar i solskenet. Men där finns också stora vågor som upprört slår in över klipporna vid Baggerud.

Vackra isformationer från vinterns kustlandskap får samsas med bilder på groteska isberg som bildats då sydvästen pressar in den uppsprickande vårisen mot land.

Längst ner på Sibberön, vid Karlstadholmen, finns Tittetallen. Det är en tall på vilken det spikats upp stegpinnar.

– Där klättrade fiskarna upp för att speja efter iskanten, om det var tillräckligt mycket öppet vatten för att det skulle vara värt att försöka ge sig ut och fiska, berättar Bengt Brunsell.

Han berör även flora och fauna i Vänerlandskapet. Skarven har minskat rejält i antal. Som mest fanns över 3000, men nu är siffran under 2000 individer. En förklaring finns i att havsörnen ökar och att den är förtjust i skarvungar.

Blåsippor och liljekonvalj trivs på flera av öarna i Vänern. Förklaringen är bergarten hyperit som är förhållandevis vanlig i området.

Efter trekvart har Bengt Brunsell klarat av ett årshjul kring Vänern och det är dags för kaffepaus. Efter pausen väntar miljöfrågor kopplade till Vänern, men det får vänta till en egen artikel.