2016-08-26 06:00

2016-08-26 06:00

Växtlighet återanvänds

MILJÖVÅRD: Ängen från Långöns strand har flyttats till Tyskön

Under våren har kommunens arbete med att restaurera en badstrand på Långön pågått och färdigställts. Det har även lett till positiva konsekvenser för Tyskön, där det har blivit en ny äng.

Den sandstrand på Långön som tillåtits växa igen under flera år härbärgerade en mängd skärgårdsväxter. När kommunen röjde på stranden fick växterna en ny och mer passande plats, nämligen på Tyskön.

Kommunen har haft kontakt med de boende på Tyskön, som haft synpunkter på öns estetik efter sprängningen av Hjälmarsundet under 1990-talet. Därför passade det bra att förflytta växterna dit när Långöns strand gjordes badvänligare.

Under sommaren har ängen tagit sig fint, och växter av alla möjliga sorter, de flesta vanligt förekommande ängsväxter, verkar trivas bra.

– Jag var ute i förra veckan och inventerade och resultatet är perfekt. Gräset har tagit sig bra och det finns flera örter som är förknippade med skärgården, betydligt fler än på Långön faktiskt, säger kommunens miljösamordnare Stefan Johansson, projektledare för försköningen av Långön och Tyskön.

Den gamla deponeringsanläggningen som tidigare varit karg, artfattig och belamrad av sprängsten har dessutom fått nytt liv i form av flera djurarter som trivs i ängsmiljö, vilket ytterligare bidrar till ökad biologisk mångfald. Det går att köpa in fröer och plantera växter som passar i den här typen av miljöer, men det här sågs som ett sätt att återanvända redan befintlig biologisk mångfald på ett kostnadseffektivt sätt.

– De här växterna fanns ju som en resurs. Dessutom är det väldigt rena massor, eftersom att de kommer från ett naturreservat. Växterna har inte varit utsatta för bekämpningsmedel, konstgödsel eller föroreningar, säger Stefan Johansson.

Det fortsatta arbetet på Tyskön kommer troligen att innefatta en utglesning av den slyskog som vuxit upp längs med vattenkanten. Om de unga träden får mer plats för sina rötter kommer de att kunna växa sig större och så småningom bli till en ordentlig lövskog i stället.

– Tanken är att vi ska se över slyet. Större träd är bättre, det blir mer djurliv och så växer det lavar och sådant på mer skrovlig bark, säger Stefan Johansson.

Den sandstrand på Långön som tillåtits växa igen under flera år härbärgerade en mängd skärgårdsväxter. När kommunen röjde på stranden fick växterna en ny och mer passande plats, nämligen på Tyskön.

Kommunen har haft kontakt med de boende på Tyskön, som haft synpunkter på öns estetik efter sprängningen av Hjälmarsundet under 1990-talet. Därför passade det bra att förflytta växterna dit när Långöns strand gjordes badvänligare.

Under sommaren har ängen tagit sig fint, och växter av alla möjliga sorter, de flesta vanligt förekommande ängsväxter, verkar trivas bra.

– Jag var ute i förra veckan och inventerade och resultatet är perfekt. Gräset har tagit sig bra och det finns flera örter som är förknippade med skärgården, betydligt fler än på Långön faktiskt, säger kommunens miljösamordnare Stefan Johansson, projektledare för försköningen av Långön och Tyskön.

Den gamla deponeringsanläggningen som tidigare varit karg, artfattig och belamrad av sprängsten har dessutom fått nytt liv i form av flera djurarter som trivs i ängsmiljö, vilket ytterligare bidrar till ökad biologisk mångfald. Det går att köpa in fröer och plantera växter som passar i den här typen av miljöer, men det här sågs som ett sätt att återanvända redan befintlig biologisk mångfald på ett kostnadseffektivt sätt.

– De här växterna fanns ju som en resurs. Dessutom är det väldigt rena massor, eftersom att de kommer från ett naturreservat. Växterna har inte varit utsatta för bekämpningsmedel, konstgödsel eller föroreningar, säger Stefan Johansson.

Det fortsatta arbetet på Tyskön kommer troligen att innefatta en utglesning av den slyskog som vuxit upp längs med vattenkanten. Om de unga träden får mer plats för sina rötter kommer de att kunna växa sig större och så småningom bli till en ordentlig lövskog i stället.

– Tanken är att vi ska se över slyet. Större träd är bättre, det blir mer djurliv och så växer det lavar och sådant på mer skrovlig bark, säger Stefan Johansson.

  • Ingrid Ramberg