2016-07-18 06:00

2016-07-18 06:00

Almsjukan har slagit till

NATUR: Aggressiv svampsjukdom i Kristinehamn

På flera platser i Kristinehamn har almar börjat gulna och tappa blad. Några träd är helt döda.
– Vi har bekräftade fall av almsjukan och träd som har dött till följd av det, förklarar kommunens gatuchef Sofia Elfström.

Almsjukan är en mycket aggressiv svampsjukdom som sprids av en skalbagge som kallas almsplintborre. Svampen lever i trädets kärlsträngar, vilket blockerar vatten- och näringstransporten så att trädet vissnar och dör Insekten boar i döda, försvagade och döende träd. Under våren sprider splintborren smittan till friska almar där den äter av blad och skott. Almar som står nära varandra kan även smitta varandra genom rotkontakt.

– Tyvärr är almsjukan väldigt aggressiv. Man brukar säga att om man har fått den i en stad så är det bara en tidsfråga innan alla almar är drabbade, säger Sofia Elfström.

Inventering

Hon förklarar att det kommer att göras en inventering efter semestrarna för att få en tydlig bild av hur många träd som är drabbade.

– Utifrån det kan vi ta fram en åtgärdsplan över hur vi ska gå tillväga.

Sofia Elfström berättar att flera av de drabbade träden står i miljöer där det rör sig mycket folk. Det innebär att det krävs en mer avancerad fällning eftersom träden måste tas ned bit för bit med hjälp av kranbil.

– Om någon ser ett träd som står farligt till så måste man anmäla det till oss, så får vi ta ner det på en gång. Men de flesta träd som är drabbade kan stå kvar ett tag till utan att det är någon fara, säger Sofia Elfström.

Forskning

Johanna Witzell är forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Hon har forskat om almsjukan och berättar att sjukdomsförloppet kan gå mycket fort. Ett drabbat träd kan i värsta fall dö inom några veckor.

Vad innebär det för en stad att man har bekräftade fall av almsjuka?

– Det är besvärligt för det är väldigt svårt att bli av med sjukdomen när den väl har kommit. Det skulle krävas väldigt stora arbetsinsatser och mycket resurser, säger Johanna Witzell.

Finns det något sätt att stoppa spridningen?

– Genom att ta bort sjuka träd kan man i bästa fall göra att spridningen går långsammare. Varje träd som är infekterat fungerar som källa till nya infektioner eftersom insekter övervintrar där. Att helt få bort smittan är väldigt svårt.

Hur ska trädavfallet tas omhand?

– Insekter övervintrar under barken och flyger iväg på våren. Infekterad almved ska avbarkas och det allra bästa är att flisa och bränna träden så fort som möjligt, säger Johanna Witzell.

Finns det några förebyggande åtgärder?

– Man kan injicera träd med ett preparat som fungerar som ett vaccin. Det är arborister som kan göra en sådan behandling och det kan vara något att överväga om det enbart rör sig om några enstaka träd. Det kostar ju en del, men om man har väldigt värdefulla träd som man vill bevara så kan det vara värt det. Det ska fungera bra och gör i alla fall sjukdomsförloppet mycket långsammare. Behandlingen måste upprepas varje år.

Johanna Witzell berättar att det görs mycket forskning kring trädens genetiska resistens mot almsjukan. Det finns även hybrider av alm på marknaden som har hög tolerans mot sjukdomen.

Almsjukan är en mycket aggressiv svampsjukdom som sprids av en skalbagge som kallas almsplintborre. Svampen lever i trädets kärlsträngar, vilket blockerar vatten- och näringstransporten så att trädet vissnar och dör Insekten boar i döda, försvagade och döende träd. Under våren sprider splintborren smittan till friska almar där den äter av blad och skott. Almar som står nära varandra kan även smitta varandra genom rotkontakt.

– Tyvärr är almsjukan väldigt aggressiv. Man brukar säga att om man har fått den i en stad så är det bara en tidsfråga innan alla almar är drabbade, säger Sofia Elfström.

Inventering

Hon förklarar att det kommer att göras en inventering efter semestrarna för att få en tydlig bild av hur många träd som är drabbade.

– Utifrån det kan vi ta fram en åtgärdsplan över hur vi ska gå tillväga.

Sofia Elfström berättar att flera av de drabbade träden står i miljöer där det rör sig mycket folk. Det innebär att det krävs en mer avancerad fällning eftersom träden måste tas ned bit för bit med hjälp av kranbil.

– Om någon ser ett träd som står farligt till så måste man anmäla det till oss, så får vi ta ner det på en gång. Men de flesta träd som är drabbade kan stå kvar ett tag till utan att det är någon fara, säger Sofia Elfström.

Forskning

Johanna Witzell är forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Hon har forskat om almsjukan och berättar att sjukdomsförloppet kan gå mycket fort. Ett drabbat träd kan i värsta fall dö inom några veckor.

Vad innebär det för en stad att man har bekräftade fall av almsjuka?

– Det är besvärligt för det är väldigt svårt att bli av med sjukdomen när den väl har kommit. Det skulle krävas väldigt stora arbetsinsatser och mycket resurser, säger Johanna Witzell.

Finns det något sätt att stoppa spridningen?

– Genom att ta bort sjuka träd kan man i bästa fall göra att spridningen går långsammare. Varje träd som är infekterat fungerar som källa till nya infektioner eftersom insekter övervintrar där. Att helt få bort smittan är väldigt svårt.

Hur ska trädavfallet tas omhand?

– Insekter övervintrar under barken och flyger iväg på våren. Infekterad almved ska avbarkas och det allra bästa är att flisa och bränna träden så fort som möjligt, säger Johanna Witzell.

Finns det några förebyggande åtgärder?

– Man kan injicera träd med ett preparat som fungerar som ett vaccin. Det är arborister som kan göra en sådan behandling och det kan vara något att överväga om det enbart rör sig om några enstaka träd. Det kostar ju en del, men om man har väldigt värdefulla träd som man vill bevara så kan det vara värt det. Det ska fungera bra och gör i alla fall sjukdomsförloppet mycket långsammare. Behandlingen måste upprepas varje år.

Johanna Witzell berättar att det görs mycket forskning kring trädens genetiska resistens mot almsjukan. Det finns även hybrider av alm på marknaden som har hög tolerans mot sjukdomen.

Almsjukan

Sjukdomen har funnits länge i Sverige men har tidigare haft ett långsamt förlopp. Under 50-talet kom en mer aggressiv almsjuka till Sverige, den Holländska almsjukan, som troligen är en hybrid mellan två varianter av sjukdomen. Svampen som orsakar sjukdomen lever i trädets kärlsträngar och blockerar vatten och näringstransporten så att trädet vissnar och dör. Smittan sprids av en skalbagge som kallas almsplintborre.

Insekten boar i döda, försvagade och döende träd. Svampens sporer fastnar i splintborrens behåring och följer med när skalbaggen flyger till friska almar för att äta av blad och skott i trädens kronor. Almar som står nära varandra kan även smitta varandra genom rotkontakt.

Källa: Trädmästarna