2016-07-01 06:00

2016-07-01 11:46

Öivind regisserar sin tjugonde sommarteater

JUBILEUM: Minns den första väldigt väl

I sommar ger Lekaresällskapet Emil i Lönneberga. Och det är Öivind Åsbergs tjugonde sommarteater som regissör.
Någon riktig favorit kan han inte utse bland alla pjäser även om han minns den allra första sommarteatern – Ronja Rövardotter – väldigt väl.

Året var 1997 när Lekaresällskapets sommarteatrar drog i gång på allvar och det hela började egentligen av en slump. Öivind Åsberg arbetade på högstadiet på Djurgårdsskolan och det var under en av elevernas föreställningar som idén att sätta upp Ronja Rövardotter kommande sommar föddes.

– Jag hade haft Conny Andersson och Sofia Odebäck som teaterelever på Djurgårdsskolan och de var och tittade på en föreställning som vi spelade. När jag såg dem i publiken såg jag plötsligt Ronja och Birk framför mig. Sofia med sitt långa mörka hår och Conny med sitt röda, säger Öivind Åsberg.

– Så det var egentligen bara en slump. Jag hade inte tänkt sommarteater och jag hade inte tänkt Astrid Lindgren, fortsätter han.

Kort rött hår

Den sommaren spelades Ronja Rövardotter på Picassoudden och ungefär 7 500 besökare såg pjäsen.

– Det var rena hysterin, vi la faktiskt in extraföreställningar för att inte Picassoudden skulle svämma över. Folk strömmade in från alla håll, berättar Öivind och skrattar.

– Men jag kommer så väl ihåg när vi skulle ha ett första möte hemma hos mig och Sofia klev in genom dörren och hade klippt av sig håret och färgat det rött. Då var jag förtvivlad i ungefär femton sekunder, men vi fick ordna en peruk åt henne i stället. Fast hade hon haft den frisyren tidigare hade jag aldrig fått idén till att spela Ronja under sommaren, fortsätter han.

Vad är skillnaden att regissera en sommarteater mot en traditionell uppsättning?

– Dels är det ljuvligt att repetera utomhus, nästan oavsett väder och dels är det den formen där vi alltid får mest publik. Det är underbart när man står innan en föreställning och ser folk komma, barnfamiljer med filtar och många som tar med sina barnbarn, men även vuxna som har det som tradition att gå på sommarteater. Dessutom gillar jag att vara på olika platser och låta publiken upptäcka platser som de annars kanske inte fått se.

Har du några spelplatser du är extra nöjd med?

– Det var lite spektakulärt när vi spelade En midsommarnattsdröm på en flotte i Varnan utanför Mastmagasinet. Den sjönk faktiskt under en repetition en gång, men vi löste det också. Robin Hood var perfekt att spela vid Österviks kapell, den platsen skulle kunna vara tagen ur sagan. Romeo och Julias spelplats, på Södra torget framför Wahlundsgården, är jag dock allra mest nöjd med. Den var väldigt enkel, men ändå rätt genialisk.

Hur hittar du spelplatserna?

– Ibland hittar jag en bra spelplats först och ibland kommer jag på pjäsen först, men jag får en hel del idéer från andra också ska tilläggas. Att vi spelade Romeo och Julia på Södra torget exempelvis var också en slump. Jag var på väg hem från jobbet på Brogårdsskolan och ställde mig på torget och tittade mot Stadshotellet, sen vände jag mig om och såg Wahlundsgården i stället. Då kände jag ”här ska jag göra Romeo och Julia i 50-talstappning, den där balkongen är perfekt för det”.

Sommarteatrarna brukar oftast spelas utomhus, men en gång har Öivind provat att spela inomhus även på sommaren. Det var för sex år sedan när Lekaresällskapet satte upp musikalen Hair.

– Året innan hade vi spelat Ronja Rövardotter i flyglarna vid Gustavsvik och det regnade så mycket den sommaren, vi fick ställa in tre föreställningar till och med. Då kände jag att nästa sommar måste vi vara inne så det fick bli ett cirkustält på Svinvallen. Och det funkade bra det också, säger Öivind.

– Jag var faktiskt ute och cyklade till Picassoudden häromdagen och kom på att jag skulle kunna tänka mig att sätta upp en ännu bättre version av Hair där. I så fall skulle spelplatsen vara uppe vid statyn, i skogen, fortsätter han.

Inga 25 år

Det finns även en del pjäser som regissören själv varit skeptisk till först, men som sedan visat sig bli en riktig publiksuccé. Ett sådant exempel är Pelle Svanslös som spelades vid Ölme diversehandel för tre somrar sedan.

– Jag var väldigt skeptisk till en början, tyckte att den var lite för gammaldags och trodde inte den skulle locka så mycket folk. Men den funkade jättebra när vi hottade upp den lite, det gäller att hitta det där lilla extra. Jag kan inte alltid utgå från vad jag gillar automatiskt, jag måste utgå från vad andra tycker om också.

Du har gjort tjugo sommarteatrar i rad nu, hur många fler blir det?

– Jag tror inte att ni får se mig fira 25 år också som regissör för sommarteatrarna, men 22 blir det nog i alla fall innan jag pensionerar mig.

Kommer du kunna släppa det?

– Jag tror nog att jag kan kapa det om jag väl har bestämt mig. Det kanske är någon annan som vill ta över och jag kan vara med och spela i stället, om någon vill ha mig vill säga, avslutar Öivind Åsberg och skrattar.

Året var 1997 när Lekaresällskapets sommarteatrar drog i gång på allvar och det hela började egentligen av en slump. Öivind Åsberg arbetade på högstadiet på Djurgårdsskolan och det var under en av elevernas föreställningar som idén att sätta upp Ronja Rövardotter kommande sommar föddes.

– Jag hade haft Conny Andersson och Sofia Odebäck som teaterelever på Djurgårdsskolan och de var och tittade på en föreställning som vi spelade. När jag såg dem i publiken såg jag plötsligt Ronja och Birk framför mig. Sofia med sitt långa mörka hår och Conny med sitt röda, säger Öivind Åsberg.

– Så det var egentligen bara en slump. Jag hade inte tänkt sommarteater och jag hade inte tänkt Astrid Lindgren, fortsätter han.

Kort rött hår

Den sommaren spelades Ronja Rövardotter på Picassoudden och ungefär 7 500 besökare såg pjäsen.

– Det var rena hysterin, vi la faktiskt in extraföreställningar för att inte Picassoudden skulle svämma över. Folk strömmade in från alla håll, berättar Öivind och skrattar.

– Men jag kommer så väl ihåg när vi skulle ha ett första möte hemma hos mig och Sofia klev in genom dörren och hade klippt av sig håret och färgat det rött. Då var jag förtvivlad i ungefär femton sekunder, men vi fick ordna en peruk åt henne i stället. Fast hade hon haft den frisyren tidigare hade jag aldrig fått idén till att spela Ronja under sommaren, fortsätter han.

Vad är skillnaden att regissera en sommarteater mot en traditionell uppsättning?

– Dels är det ljuvligt att repetera utomhus, nästan oavsett väder och dels är det den formen där vi alltid får mest publik. Det är underbart när man står innan en föreställning och ser folk komma, barnfamiljer med filtar och många som tar med sina barnbarn, men även vuxna som har det som tradition att gå på sommarteater. Dessutom gillar jag att vara på olika platser och låta publiken upptäcka platser som de annars kanske inte fått se.

Har du några spelplatser du är extra nöjd med?

– Det var lite spektakulärt när vi spelade En midsommarnattsdröm på en flotte i Varnan utanför Mastmagasinet. Den sjönk faktiskt under en repetition en gång, men vi löste det också. Robin Hood var perfekt att spela vid Österviks kapell, den platsen skulle kunna vara tagen ur sagan. Romeo och Julias spelplats, på Södra torget framför Wahlundsgården, är jag dock allra mest nöjd med. Den var väldigt enkel, men ändå rätt genialisk.

Hur hittar du spelplatserna?

– Ibland hittar jag en bra spelplats först och ibland kommer jag på pjäsen först, men jag får en hel del idéer från andra också ska tilläggas. Att vi spelade Romeo och Julia på Södra torget exempelvis var också en slump. Jag var på väg hem från jobbet på Brogårdsskolan och ställde mig på torget och tittade mot Stadshotellet, sen vände jag mig om och såg Wahlundsgården i stället. Då kände jag ”här ska jag göra Romeo och Julia i 50-talstappning, den där balkongen är perfekt för det”.

Sommarteatrarna brukar oftast spelas utomhus, men en gång har Öivind provat att spela inomhus även på sommaren. Det var för sex år sedan när Lekaresällskapet satte upp musikalen Hair.

– Året innan hade vi spelat Ronja Rövardotter i flyglarna vid Gustavsvik och det regnade så mycket den sommaren, vi fick ställa in tre föreställningar till och med. Då kände jag att nästa sommar måste vi vara inne så det fick bli ett cirkustält på Svinvallen. Och det funkade bra det också, säger Öivind.

– Jag var faktiskt ute och cyklade till Picassoudden häromdagen och kom på att jag skulle kunna tänka mig att sätta upp en ännu bättre version av Hair där. I så fall skulle spelplatsen vara uppe vid statyn, i skogen, fortsätter han.

Inga 25 år

Det finns även en del pjäser som regissören själv varit skeptisk till först, men som sedan visat sig bli en riktig publiksuccé. Ett sådant exempel är Pelle Svanslös som spelades vid Ölme diversehandel för tre somrar sedan.

– Jag var väldigt skeptisk till en början, tyckte att den var lite för gammaldags och trodde inte den skulle locka så mycket folk. Men den funkade jättebra när vi hottade upp den lite, det gäller att hitta det där lilla extra. Jag kan inte alltid utgå från vad jag gillar automatiskt, jag måste utgå från vad andra tycker om också.

Du har gjort tjugo sommarteatrar i rad nu, hur många fler blir det?

– Jag tror inte att ni får se mig fira 25 år också som regissör för sommarteatrarna, men 22 blir det nog i alla fall innan jag pensionerar mig.

Kommer du kunna släppa det?

– Jag tror nog att jag kan kapa det om jag väl har bestämt mig. Det kanske är någon annan som vill ta över och jag kan vara med och spela i stället, om någon vill ha mig vill säga, avslutar Öivind Åsberg och skrattar.

  • Jessica Lundevall

Alla sommarteatrar

1997 – Ronja Rövardotter på Picassoudden

1998 – Erik och Ingeborg på Saxholmen

1999 – Erik och Ingeborg på Saxholmen samt Det susar i säven på Picassoudden

2000 – Erik och Ingeborg på Saxholmen

2001 – Erik och Ingeborg på Saxholmen samt Emil i Lönneberga vid hembygdsgården

2002 – Romeo och Julia på Södra torget

2003 – Trettondagsafton på Södra torget

2004 – Pippi Långstrump i hamnen på bojorten

2005 – Bröderna Lejonhjärta på Picassoudden

2006 – Peter Pan i hamnen på bojorten

2007 – En midsommarnattsdröm på en flotte vid Mastmagasinet

2008 – Madicken i Boqvists villaträdgård vid Kvarndammen

2009 – Ronja Rövardotter i flyglarna vid Gustavsvik

2010 – Hair i ett cirkustält på Svinvallen

2011 – Världens bästa Astrid vid hembygdsgården

2012 – Robin Hood vid Österviks kapell

2013 – Pelle Svanslös vid Ölme diversehandel

2014 – Folk och rövare i Kamomilla stad vid hembygdsgården samt Findus flyttar ut vid Ölme diversehandel

2015 – Rasmus på luffen på Picassoudden

2016 – Emil i Lönneberga vid hembygdsgården2009 Ronja Rövardotter i flyglarna vid Gustafsvik