2016-06-13 06:00

2016-06-13 06:00

Höjd avgift upprör

TRYGGHETSLARM: "Har man en mobiltelefon fungerar det lika bra"

Vid årsskiftet höjdes kostnaden för trygghetslarm med 100 procent.
Thomas Larsson blev upprörd och började ifrågasätta.
– Man gör business på de gamla och det är inte okej, säger han.
– Vi tar ut den faktiska kostnaden för larmen, svarar förvaltningschefen Eva Lotta Lindskog.

Enligt socialförvaltningen beror kostnadsökningen på teknikskifte från analoga till digitala larm. Det framgår i det brev som de berörda fått hemskickat. Avgiften höjdes från 200 kronor till 400 kronor i månaden för de som inte har andra tjänster via socialförvaltningen och därmed kommer upp i maxtaxan.

– Men förvaltningen kan inte ta fram ett underlag för sin kostnadsberäkning. Jag har ställt frågan och fått till svar att det inte finns något upprättat dokument. Man har beslutat utifrån antaganden, säger Thomas Larsson, vars pappa drabbats av kostnadshöjningen.

– Min pappa har möjlighet att betala. Det som retar mig är att man från tjänstemannahåll och politiker låter de gamla betala orimliga summor.

730 larm

Det underlag som finns dokumenterat är avtalet mellan kommunen och Bergslagens räddningstjänst, BRT. Där framgår att kommunen ska betala 188 000 kronor i månaden för trygghetslarm. I avtalet, som trädde i kraft 1 mars, regleras att beräkningsgrunden för ersättning är larmfördelning av 730 trygghetslarm.

– 188 000 delat på 730 blir 258 kronor. Det betyder att man tar ut 142 kronor för mycket, vilket skulle motsvara ett överuttag i avgifter med drygt 1,2 miljoner kronor totalt per år som de gamla får betala extra, konstaterar Thomas Larsson. Att från ansvarigt håll påstå att kostnadsökning beror på ett teknikskifte är inte hela sanningen.

Förvaltningschef Eva Lotta Lindskog förklarar att 400 kronor är vad larmen kostar.

– Det är den faktiska kostnaden, säger hon.

Stämmer det att det är priset för ett teknikskifte eller finansierar det något ytterligare?

– Nej det finansierar inte något annat. Det är självkostnadspriset. Det är vad vi har för kostnader för larm och då pratar vi bara larmmottagning, inte kostnader för att åka ut på larm. Det är larmmottagning hos oss och hos BRT, både vi och de har bemannat dygnet runt för att kunna ta emot larmen. BRT gör en första bedömning efter att de varit i kontakt med den som larmat. Vissa larm skickar de vidare till oss, så vi måste ha måste ha en organisation för att ta emot larmen hos oss.

När ni kommit fram till kostnaden 400 kronor är det alltså 188 000 kronor för BRT och nästan lika mycket i den kommunala organisationen?

– Precis, vi måste ju också hantera larmen.

Har ni någon kostnadsuträkning?

– Nej, vi har ingen specificerad kalkyl. Det är en beräkning vi gjort tillsammans med förvaltningsekonomer på hur mycket tid vi lägger på det här. Det är så vi har tagit fram den här ungefärliga kostnaden. Vi har inte hittat på siffran.

Eva Lotta Lindskog förklarar vidare att BRT har ett uppdrag att byta ut larmen så att de blir digitala.

– Innan var larmen subventionerade. Det var inte 200 kronor som det kostade, det var mer. Det kunde vi ha varit tydligare med. Sedan ska man komma ihåg att det bara är de som enbart har larm som berörs av höjningen från 200 till 400 kronor.

Hur många är det som har trygghetslarm och inte omfattas av maxtaxan?

– Det varierar månad för månad men rör sig om ungefär 240 per månad, svara Eva Lotta Lindskog.

Thomas Larsson har även varit i kontakt med socialnämndens ordförande Lars Nilsson (S) som menar att han litar på tjänstemännen och anser att han som ordförande inte kan ha koll på exakt vilka kostnader som ingår i larmmottagningen. Lars Nilsson har även svarat Thomas Larsson per e-post att kommunen enbart tar ut den kostnad som BRT tar för trygghetslarmen.

– Vad är politikerna arvoderade för om de inte har koll? ifrågasätter Thomas Larsson.

Fullmäktigebeslut

Den nya taxan har klubbats igenom i kommunens högsta politiska instans, kommunfullmäktige.

– Det är pinsamt att varken politiker eller tjänstemän har koll och plågsamt att de äldre får stå för kostnaden, säger Thomas Larsson.

Eva Lotta Lindskog understryker att trygghetslarm är frivilliga. Det görs ingen biståndsbedömning, alla som vill ha ett larm får ett sådant men får också betala det pris som kommunen satt.

– Man kan välja om man vill ha ett larm eller inte. Har man en mobiltelefon fungerar det lika bra. Den fungerar dessutom utomhus, säger förvaltningschefen.

En del äldre tycker att mobiltelefoner är svåra att hantera, hur ser du på det?

– Det finns väldigt bra mobiltelefoner som är enkla att programmera. Det är inget argument längre, svarar Eva Lotta Lindskog.

Som anhörig är Thomas Larsson inte imponerad av hänvisning till mobiltelefon som alternativ.

– Hur många äldre har en mobil i fickan när de går på toaletten? Många äldre har svårt med mobilen när de sitter i soffan, hur ska det då gå om man ligger på badrumsgolvet med brutet ben? säger han.

Han menar att det för många anhöriga är en trygghet att veta att hjälp bara är en knapptryckning bort om olyckan är framme.

– Det skrämmer mig att högsta ansvarig chef tycker att en mobiltelefon är lika säker. Inställningen till trygghetslarmen ligger på gränsen till kränkande mot de äldre, enligt min uppfattning.

Enligt socialförvaltningen beror kostnadsökningen på teknikskifte från analoga till digitala larm. Det framgår i det brev som de berörda fått hemskickat. Avgiften höjdes från 200 kronor till 400 kronor i månaden för de som inte har andra tjänster via socialförvaltningen och därmed kommer upp i maxtaxan.

– Men förvaltningen kan inte ta fram ett underlag för sin kostnadsberäkning. Jag har ställt frågan och fått till svar att det inte finns något upprättat dokument. Man har beslutat utifrån antaganden, säger Thomas Larsson, vars pappa drabbats av kostnadshöjningen.

– Min pappa har möjlighet att betala. Det som retar mig är att man från tjänstemannahåll och politiker låter de gamla betala orimliga summor.

730 larm

Det underlag som finns dokumenterat är avtalet mellan kommunen och Bergslagens räddningstjänst, BRT. Där framgår att kommunen ska betala 188 000 kronor i månaden för trygghetslarm. I avtalet, som trädde i kraft 1 mars, regleras att beräkningsgrunden för ersättning är larmfördelning av 730 trygghetslarm.

– 188 000 delat på 730 blir 258 kronor. Det betyder att man tar ut 142 kronor för mycket, vilket skulle motsvara ett överuttag i avgifter med drygt 1,2 miljoner kronor totalt per år som de gamla får betala extra, konstaterar Thomas Larsson. Att från ansvarigt håll påstå att kostnadsökning beror på ett teknikskifte är inte hela sanningen.

Förvaltningschef Eva Lotta Lindskog förklarar att 400 kronor är vad larmen kostar.

– Det är den faktiska kostnaden, säger hon.

Stämmer det att det är priset för ett teknikskifte eller finansierar det något ytterligare?

– Nej det finansierar inte något annat. Det är självkostnadspriset. Det är vad vi har för kostnader för larm och då pratar vi bara larmmottagning, inte kostnader för att åka ut på larm. Det är larmmottagning hos oss och hos BRT, både vi och de har bemannat dygnet runt för att kunna ta emot larmen. BRT gör en första bedömning efter att de varit i kontakt med den som larmat. Vissa larm skickar de vidare till oss, så vi måste ha måste ha en organisation för att ta emot larmen hos oss.

När ni kommit fram till kostnaden 400 kronor är det alltså 188 000 kronor för BRT och nästan lika mycket i den kommunala organisationen?

– Precis, vi måste ju också hantera larmen.

Har ni någon kostnadsuträkning?

– Nej, vi har ingen specificerad kalkyl. Det är en beräkning vi gjort tillsammans med förvaltningsekonomer på hur mycket tid vi lägger på det här. Det är så vi har tagit fram den här ungefärliga kostnaden. Vi har inte hittat på siffran.

Eva Lotta Lindskog förklarar vidare att BRT har ett uppdrag att byta ut larmen så att de blir digitala.

– Innan var larmen subventionerade. Det var inte 200 kronor som det kostade, det var mer. Det kunde vi ha varit tydligare med. Sedan ska man komma ihåg att det bara är de som enbart har larm som berörs av höjningen från 200 till 400 kronor.

Hur många är det som har trygghetslarm och inte omfattas av maxtaxan?

– Det varierar månad för månad men rör sig om ungefär 240 per månad, svara Eva Lotta Lindskog.

Thomas Larsson har även varit i kontakt med socialnämndens ordförande Lars Nilsson (S) som menar att han litar på tjänstemännen och anser att han som ordförande inte kan ha koll på exakt vilka kostnader som ingår i larmmottagningen. Lars Nilsson har även svarat Thomas Larsson per e-post att kommunen enbart tar ut den kostnad som BRT tar för trygghetslarmen.

– Vad är politikerna arvoderade för om de inte har koll? ifrågasätter Thomas Larsson.

Fullmäktigebeslut

Den nya taxan har klubbats igenom i kommunens högsta politiska instans, kommunfullmäktige.

– Det är pinsamt att varken politiker eller tjänstemän har koll och plågsamt att de äldre får stå för kostnaden, säger Thomas Larsson.

Eva Lotta Lindskog understryker att trygghetslarm är frivilliga. Det görs ingen biståndsbedömning, alla som vill ha ett larm får ett sådant men får också betala det pris som kommunen satt.

– Man kan välja om man vill ha ett larm eller inte. Har man en mobiltelefon fungerar det lika bra. Den fungerar dessutom utomhus, säger förvaltningschefen.

En del äldre tycker att mobiltelefoner är svåra att hantera, hur ser du på det?

– Det finns väldigt bra mobiltelefoner som är enkla att programmera. Det är inget argument längre, svarar Eva Lotta Lindskog.

Som anhörig är Thomas Larsson inte imponerad av hänvisning till mobiltelefon som alternativ.

– Hur många äldre har en mobil i fickan när de går på toaletten? Många äldre har svårt med mobilen när de sitter i soffan, hur ska det då gå om man ligger på badrumsgolvet med brutet ben? säger han.

Han menar att det för många anhöriga är en trygghet att veta att hjälp bara är en knapptryckning bort om olyckan är framme.

– Det skrämmer mig att högsta ansvarig chef tycker att en mobiltelefon är lika säker. Inställningen till trygghetslarmen ligger på gränsen till kränkande mot de äldre, enligt min uppfattning.