2016-04-15 16:48

2016-04-15 16:48

Ser nya delar av staden

SPEL: Poängjakt och tävling med turf

Ta en nypa stadsorientering, en nypa herre på täppan. Häll i en digital form. Rör om och servera. Resultatet passar både unga och gamla.

Redan 2010 lanserades det digitala spelet Turf av två stockholmare. Sedan starten har spelet växt och finns nu i olika delar av världen. Störst är det i Norden och i Kristinehamn finns det flera aktiva ”turfare”.

Daana Kaipainen, i turfvärlden känd under sitt alias birka, kliver ut på cykelbron vid Brogårdsgymnasiet med sin smartphone i högsta hugg. Hon har spelat Turf i några år och är precis i färd att erövra en zon.

Turf går ut på att erövra zoner, det gör man genom att ta med sig sin mobil och med hjälp av gps-funktionen se när man kommer in i zonen. En stapel dyker upp på skärmen och efter en lite stund får man ett meddelande om att man har fått poäng.

– Det var jag som hade zonen innan, skrattar Markus Nilsson, känd som maqqan.

Markus Nilsson och Daana Kaipainen känner inte varandra i den vanliga världen men i den digitala turfvärlden har de koll på varandra.

Lätt att lära sig

Man kan beskriva spelet som en kombination av orientering och herre på täppan.

– Det är en bra friskvårdsaktivitet, konstaterar Daana Kaipainen.

Förutom att det är nyttigt att röra på sig i friska luften menar både hon och Markus Nilsson att det är väldigt, väldigt roligt.

– Alla kan göra det på sin nivå, säger Markus Nilsson och berättar om en person i en värmländsk kommun som åker runt med rullstol och turfar. Hur man tar sig fram är upp till var och en. En del promenerar och en del cyklar. Alla färdsätt är tillåtna så länge man befinner sig fysiskt i zonen. Zonerna ligger oftast så att man inte kan ta dem med bil, för att det inte ska bli farligt för de som inte tar bilen.

Även om man tävlar enskilt finns det en social aspekt.

– Jag gillar den sociala biten. Man träffar okända människor, säger Markus Nilsson.

Daana Kaipainen tycker att det är ett kul sätt att röra på sig.

– Jag är på låg nivå inom turf, men man får en aktivitet, säger hon.

Förutom att tävla mot andra personer så kan till exempel skolor ordna egna evenemang där bara de är med i tävlingen.

Är ni tävlingsmänniskor?

– Absolut, säger Markus Nilsson snabbt.

– Ja, erkänner Daana Kaipainen efter en sekunds tvekan.

Redan 2010 lanserades det digitala spelet Turf av två stockholmare. Sedan starten har spelet växt och finns nu i olika delar av världen. Störst är det i Norden och i Kristinehamn finns det flera aktiva ”turfare”.

Daana Kaipainen, i turfvärlden känd under sitt alias birka, kliver ut på cykelbron vid Brogårdsgymnasiet med sin smartphone i högsta hugg. Hon har spelat Turf i några år och är precis i färd att erövra en zon.

Turf går ut på att erövra zoner, det gör man genom att ta med sig sin mobil och med hjälp av gps-funktionen se när man kommer in i zonen. En stapel dyker upp på skärmen och efter en lite stund får man ett meddelande om att man har fått poäng.

– Det var jag som hade zonen innan, skrattar Markus Nilsson, känd som maqqan.

Markus Nilsson och Daana Kaipainen känner inte varandra i den vanliga världen men i den digitala turfvärlden har de koll på varandra.

Lätt att lära sig

Man kan beskriva spelet som en kombination av orientering och herre på täppan.

– Det är en bra friskvårdsaktivitet, konstaterar Daana Kaipainen.

Förutom att det är nyttigt att röra på sig i friska luften menar både hon och Markus Nilsson att det är väldigt, väldigt roligt.

– Alla kan göra det på sin nivå, säger Markus Nilsson och berättar om en person i en värmländsk kommun som åker runt med rullstol och turfar. Hur man tar sig fram är upp till var och en. En del promenerar och en del cyklar. Alla färdsätt är tillåtna så länge man befinner sig fysiskt i zonen. Zonerna ligger oftast så att man inte kan ta dem med bil, för att det inte ska bli farligt för de som inte tar bilen.

Även om man tävlar enskilt finns det en social aspekt.

– Jag gillar den sociala biten. Man träffar okända människor, säger Markus Nilsson.

Daana Kaipainen tycker att det är ett kul sätt att röra på sig.

– Jag är på låg nivå inom turf, men man får en aktivitet, säger hon.

Förutom att tävla mot andra personer så kan till exempel skolor ordna egna evenemang där bara de är med i tävlingen.

Är ni tävlingsmänniskor?

– Absolut, säger Markus Nilsson snabbt.

– Ja, erkänner Daana Kaipainen efter en sekunds tvekan.