2016-03-09 06:00

2016-03-09 06:00

MIK Varnan riskerar nedläggning i vår

MOTIONSKLUBB: Ingen vill driva föreningen vidare

Saknar styrelse. I höstas firade MIK Varnan 45 år som förening. Medlemmarna åt pizza tillsammans och firade glatt. Nu är risken stor att deras förening läggs ner.

– Vi är vid vägs ände, säger Tore Hopman som är vice ordförande i föreningen men fått axla ordföranderollen eftersom den är vakant.

Han och övriga tre i styrelsen känner att de gett allt och att det nu är dags att dra sig tillbaka.

– Vi är snart pensionärer allihop, säger Ewa Löfstedt.

Med ljus och lykta har de sökt nya styrelsemedlemmar, utan resultat.

De gick ut med en annons inför årsmötet på måndag, men ingen har hört av sig.

– Jag känner sorg över att föreningen riskerar att läggas ner, säger Harriet Johansson.

– Våra medlemmar behöver fritidsaktiviteter, säger Ewa Löfstedt som berättar att MIK Varnan har 49 medlemmar.

Samtliga har någon form av funktionsnedsättning.

Nu på vintern är det mattcurling och boccia som gäller. Motionsträffarna är välbesökta.

– Vi har alltid 20 till 30 personer med per gång. Alla spelar inte, en del är med och tittar, säger Ewa Löfstedt.

Sommartid håller föreningen till vid fritidsanläggningen i Sundby där de träffas en gång i veckan för tipspromenader, fika och korvgrillning.

– Det är alltid uppskattat, säger Harriet Johansson.

Få tävlingar

Förr om åren var fotboll stort inom MIK Varnan och genom åren har föreningen varit med på många turneringar och olika tävlingar. Men över lag är det mindre av detta nu.

– Det finns inga andra i Värmland att tävla emot. Föreningarna lägger ner en efter en, säger Nils Lundmark.

Över lag är det svårt att få yngre att engagera sig inom föreningslivet. Och MIK Varnan riskerar alltså att gå samma öde till mötes som flera andra föreningar som riktar sig till medlemmar med funktionsnedsättningar.

Harriet Johansson och Ewa Löfstedt kan möjligen tänka sig att sitta kvar i styrelsen men det behövs fler för att föreningen ska överleva.

– Och det måste finnas en ordförande, understryker Tore Hopman.

Vad man nu söker är några föreningsintresserade med gott ledarskap som kan tänka sig att gå på möten och engagera sig.

– Förr var vi med vid varje träff. Men numera är det personal vid de gruppboenden där majoriteten av våra medlemmar bor som håller i motionstillfällena, säger Ewa Löfstedt.

– Vi är vid vägs ände, säger Tore Hopman som är vice ordförande i föreningen men fått axla ordföranderollen eftersom den är vakant.

Han och övriga tre i styrelsen känner att de gett allt och att det nu är dags att dra sig tillbaka.

– Vi är snart pensionärer allihop, säger Ewa Löfstedt.

Med ljus och lykta har de sökt nya styrelsemedlemmar, utan resultat.

De gick ut med en annons inför årsmötet på måndag, men ingen har hört av sig.

– Jag känner sorg över att föreningen riskerar att läggas ner, säger Harriet Johansson.

– Våra medlemmar behöver fritidsaktiviteter, säger Ewa Löfstedt som berättar att MIK Varnan har 49 medlemmar.

Samtliga har någon form av funktionsnedsättning.

Nu på vintern är det mattcurling och boccia som gäller. Motionsträffarna är välbesökta.

– Vi har alltid 20 till 30 personer med per gång. Alla spelar inte, en del är med och tittar, säger Ewa Löfstedt.

Sommartid håller föreningen till vid fritidsanläggningen i Sundby där de träffas en gång i veckan för tipspromenader, fika och korvgrillning.

– Det är alltid uppskattat, säger Harriet Johansson.

Få tävlingar

Förr om åren var fotboll stort inom MIK Varnan och genom åren har föreningen varit med på många turneringar och olika tävlingar. Men över lag är det mindre av detta nu.

– Det finns inga andra i Värmland att tävla emot. Föreningarna lägger ner en efter en, säger Nils Lundmark.

Över lag är det svårt att få yngre att engagera sig inom föreningslivet. Och MIK Varnan riskerar alltså att gå samma öde till mötes som flera andra föreningar som riktar sig till medlemmar med funktionsnedsättningar.

Harriet Johansson och Ewa Löfstedt kan möjligen tänka sig att sitta kvar i styrelsen men det behövs fler för att föreningen ska överleva.

– Och det måste finnas en ordförande, understryker Tore Hopman.

Vad man nu söker är några föreningsintresserade med gott ledarskap som kan tänka sig att gå på möten och engagera sig.

– Förr var vi med vid varje träff. Men numera är det personal vid de gruppboenden där majoriteten av våra medlemmar bor som håller i motionstillfällena, säger Ewa Löfstedt.