2016-01-10 18:37

2016-01-10 18:37

Ta en snålmånad!

KRÖNIKA

Januari brukar kallas årets fattigaste månad vilket väl är föga förvånande då den genomsnittlige svensken spenderar tusentals kronor till jul. Många plånböcker känns nog alltför tomma efter julklappar, julmat, nyårsfestligheter och resor till släkt och vänner. Dessutom lockar mellandagsrean med oemotståndliga erbjudanden uppe på den redan skrala ekonomin.

Hur ska man då få pengarna att räcka hela månaden? Att klara ekonomin efter jul handlar om två saker, dels att få januari att gå runt och dels om att planera ekonomin så inte nästa januari blir lika tuff. Om läget börjar bli akut så är det för sent att sätta upp en budget. Då gäller det att nu istället skaffa sig stenkoll på hur man bäst använder de slantarna som är kvar till nästa inkomst.

Vi budget- och skuldrådgivare brukar förespråka att tänka HEM- Hyra, El och Mat som prioriterade utgifter. Kostnaderna för hyra och el kan man inte påverka så mycket men en utgiftspost som ofta kan dra iväg är matkostnaden. Här kan man komma en bra bit genom att laga billig mat själv på säsong- och reavaror och göra storkok och soppor. Även på klassikern när det gäller att få pengarna att räcka längre kan det sparas många hundralappar, nämligen den att ta med matlåda till jobbet/utbildningen istället för att äta ute.

Gör till vana att klämma ur det sista ur tuber och flaskor, man kan bli förvånad över hur mycket som faktiskt finns kvar när man tänkt slänga det. Panta alltid flaskor och burkar, inte bara för ekonomin utan även för miljöns skull.

Vidare kan man inventera vad som finns i kyl, frys och skafferi och äta ur det man har. När man ändå inventerar så fortsätt till vinden och källaren och passa på att kolla om det finns något att sälja. Något som man inte längre själv använder kanske någon annan behöver och kan inbringa en liten slant.

Det är ännu inte för sent med nyårslöften, kanske kan det vara en bra idé att kombinera nyårslöftet med ekonomin.

Till exempel att sluta röka, ta en vit månad, äta nyttigare, röra på sig mer genom att låta bilen stå/avstå från busskort kan spara en hel del slantar.

Eller varför inte lova att bli en mer medveten konsument och spara på både sina egna och jordens resurser genom att till exempel handla mer begagnat eller våga sig på en så kallad köpstoppsmånad då man bara handlar sådant som absolut nödvändigt. Det är när man slutar handla alla småutgifter som man upptäcker hur mycket de faktisk utgör tillsammans, det kan bli en kul utmaning att se om man klarar det.

Mellandagsrean kan locka till köp som man egentligen inte behöver och den billigaste rean kan vara den man inte går på. Det kan helt enkelt vara klokt att hålla sig borta från shoppinggallerior och undvika ställen där pengar spenderas.

Är det ändå så att ekonomin inte räcker till alla utgifter så är det bättre att ringa och be om anstånd till nästa inkomst med någon räkning än att stoppa huvudet i sanden och inte göra något. En obetald räkning kan snabbt komma upp i höga belopp. Att ta lån för att klara ekonomin är sällan en bra lösning utan blir bara dyrare i slutänden och riskerar att man hamnar i lånekarusellen.

Så när man väl tagit sig igenom fattigmånaden hur ska man planera för att klara januari bättre nästa år? Man kan nu när helgerna är i färskt minne gå igenom hur mycket som jul- och nyårsfirandet egentligen kostade och dela summan med 12 så får man fram hur mycket som behöver sättas undan varje månad till ett sparkonto för att ha råd med nästa jul. Börja nya året med att ta kontrollen över ekonomin och gör en budget så ökar möjligheterna till ett lyckat regelbundet sparande.

Ett bra sätt att börja göra en budget på är att en tid föra kassabok om man inte har koll på vart pengarna tar vägen. Om man istället tycker att firandet blev lite väl dyrt så får man ta sig en funderare på var det blev för mycket av det goda och om det går att spara in pengar på det. Kanske går det att dra ner på julklappsinköpen eller julmaten?

Våga prata med nära och kära om vad julklapparna högst ska få kosta och om olika alternativ till en för dyr jul, det kanske räcker med att alla köper, och får, en varsin julklapp eller att införa knytkalas (om man nu inte själv har förmånen att bli bortbjuden förstås).

Säkerligen är det fler som vill slippa oroa sig över ekonomin efter att nyårsraketerna tystnat.

 

Hur ska man då få pengarna att räcka hela månaden? Att klara ekonomin efter jul handlar om två saker, dels att få januari att gå runt och dels om att planera ekonomin så inte nästa januari blir lika tuff. Om läget börjar bli akut så är det för sent att sätta upp en budget. Då gäller det att nu istället skaffa sig stenkoll på hur man bäst använder de slantarna som är kvar till nästa inkomst.

Vi budget- och skuldrådgivare brukar förespråka att tänka HEM- Hyra, El och Mat som prioriterade utgifter. Kostnaderna för hyra och el kan man inte påverka så mycket men en utgiftspost som ofta kan dra iväg är matkostnaden. Här kan man komma en bra bit genom att laga billig mat själv på säsong- och reavaror och göra storkok och soppor. Även på klassikern när det gäller att få pengarna att räcka längre kan det sparas många hundralappar, nämligen den att ta med matlåda till jobbet/utbildningen istället för att äta ute.

Gör till vana att klämma ur det sista ur tuber och flaskor, man kan bli förvånad över hur mycket som faktiskt finns kvar när man tänkt slänga det. Panta alltid flaskor och burkar, inte bara för ekonomin utan även för miljöns skull.

Vidare kan man inventera vad som finns i kyl, frys och skafferi och äta ur det man har. När man ändå inventerar så fortsätt till vinden och källaren och passa på att kolla om det finns något att sälja. Något som man inte längre själv använder kanske någon annan behöver och kan inbringa en liten slant.

Det är ännu inte för sent med nyårslöften, kanske kan det vara en bra idé att kombinera nyårslöftet med ekonomin.

Till exempel att sluta röka, ta en vit månad, äta nyttigare, röra på sig mer genom att låta bilen stå/avstå från busskort kan spara en hel del slantar.

Eller varför inte lova att bli en mer medveten konsument och spara på både sina egna och jordens resurser genom att till exempel handla mer begagnat eller våga sig på en så kallad köpstoppsmånad då man bara handlar sådant som absolut nödvändigt. Det är när man slutar handla alla småutgifter som man upptäcker hur mycket de faktisk utgör tillsammans, det kan bli en kul utmaning att se om man klarar det.

Mellandagsrean kan locka till köp som man egentligen inte behöver och den billigaste rean kan vara den man inte går på. Det kan helt enkelt vara klokt att hålla sig borta från shoppinggallerior och undvika ställen där pengar spenderas.

Är det ändå så att ekonomin inte räcker till alla utgifter så är det bättre att ringa och be om anstånd till nästa inkomst med någon räkning än att stoppa huvudet i sanden och inte göra något. En obetald räkning kan snabbt komma upp i höga belopp. Att ta lån för att klara ekonomin är sällan en bra lösning utan blir bara dyrare i slutänden och riskerar att man hamnar i lånekarusellen.

Så när man väl tagit sig igenom fattigmånaden hur ska man planera för att klara januari bättre nästa år? Man kan nu när helgerna är i färskt minne gå igenom hur mycket som jul- och nyårsfirandet egentligen kostade och dela summan med 12 så får man fram hur mycket som behöver sättas undan varje månad till ett sparkonto för att ha råd med nästa jul. Börja nya året med att ta kontrollen över ekonomin och gör en budget så ökar möjligheterna till ett lyckat regelbundet sparande.

Ett bra sätt att börja göra en budget på är att en tid föra kassabok om man inte har koll på vart pengarna tar vägen. Om man istället tycker att firandet blev lite väl dyrt så får man ta sig en funderare på var det blev för mycket av det goda och om det går att spara in pengar på det. Kanske går det att dra ner på julklappsinköpen eller julmaten?

Våga prata med nära och kära om vad julklapparna högst ska få kosta och om olika alternativ till en för dyr jul, det kanske räcker med att alla köper, och får, en varsin julklapp eller att införa knytkalas (om man nu inte själv har förmånen att bli bortbjuden förstås).

Säkerligen är det fler som vill slippa oroa sig över ekonomin efter att nyårsraketerna tystnat.

 

  • Rose-Marie Andersson