2015-12-17 15:35

2015-12-17 15:35

Steget från skolan och ut i industrin

SKOLA: Majoriteten av eleverna på industriprogrammet går direkt ut i jobb

Om du sköter dig i skolan och visar framfötterna på praktiken kommer du att få jobb efter gymnasiet. Det menar lärare och före detta elever som gått på Presterudsgymnasiet industriprogram. NKP har träffat tiotalet före detta industrielever som nu är spridda på olika arbetsplatser.

För ett par veckor sedan presenterades statistik från SCB som visade att en stor andel av de elever som läser ett yrkesförberedande program får jobb direkt efter gymnasiet. 64 procent av de elever som gick ett gymnasialt yrkesprogram 2014 har jobb.

NKP har träffat tiotalet elever som har gått på industriprogrammet och som har varit ute på arbetsmarknaden i ett till tre års tid.

– Vill man jobba och om man sköter sig på praktiken så får man jobb.

Det är de före detta industrielevernas allmänna uppfattning. Lärarna på det industritekniska programmet, Jocke Melin, Per Kiirikki och Martin Andersson instämmer:

– Vi brukar säga att man ska se praktiken som en första provanställning, säger Jocke Melin.

Det är många glada miner när grabbarna möter upp med sina före detta lärare. Lärarna förklarar att de tycker det är roligt att se var deras elever tar vägen. Det händer också ibland att företag ringer och vill ha tips om någon före detta elev som skulle kunna passa för en tjänst.

Bred grund

Att det kan svänga upp och ned inom industrin, beroende av konjunkturen, är alla medvetna om. De före detta industrieleverna tog studenten i en tuff tid i samband med mycket nedskärningar och uppsägningar inom industrin. Men eleverna menar att de genom sin utbildning har fått en bra och bred grund att stå på. Jobbsituationen har löst sig bra för de allra flesta.

– Har man viljan och är beredd att röra lite på sig, så löser det sig alltid med jobb, menar någon.

– Får man bara första jobbet och sköter det bra så finns det stor möjlighet att komma vidare med hjälp av arbetsgivarintyg och referenser, säger Jocke Melin.

På plats är också Peter Östlund som är verkstadschef på Rolls-Royce. Han började själv sin yrkesbana på Presterudsgymnasiet under 70-talet och menar att det var en bra inkörsport. Rolls-Royce tar ofta emot praktikanter från skolan.

– Det är jätteviktigt att göra bra ifrån sig på praktiken. För även om inte vi kan erbjuda jobb just då så får vi en bild av personerna och kommer ihåg dem om det behövs folk senare, förklarar han.

Spridda yrken

Yrkestitlarna är spridda bland grabbarna. Här finns bland annat CNC-operatörer, truckförare, logistiker, svarvare, maskintekniker, montörer, svetsare och betongarbetare. Samtliga har gått på industriprogrammet, men med olika inriktningar. De inriktningar som erbjuds på programmet är produkt- och maskinteknik samt svetsteknik.

En vanlig missuppfattning är att yrkesförberedande program stänger dörrarna för fortsatta högskolestudier. Men det stämmer inte alls.

– Eleverna kan välja att läsa ett par kurser som individuellt val för att få högskolebehörighet, förklarar Per Kiirikki.

Visst kräver det lite extra studietid, men det är inte speciellt betungande, anser de elever som läst kurserna.

– Det är dumt att inte göra det valet när man har möjligheten. Då kan man välja att läsa vidare efter gymnasiet om man känner för det, säger Linus Fridberg.

Högskolestudier

En som har fortsatt med högskolestudier efter gymnasiet är Albin Fredlund. Han har valt att läsa berg och anläggning på Bergsskolan i Filipstad.

– För att kunna få lite bättre jobb och högre lön, säger han.

Till eleverna i årskurs nio som står inför sitt gymnasieval har grabbarna rådet att välja något som de har ett intresse av. De är själva nöjda med sina yrkesval och trivdes bra på skolan under gymnasietiden. Industriprogrammet tycker de passar dem som vill jobba direkt efter gymnasiet, som tycker om att arbeta med händerna och som inte är rädda för att få skit under naglarna.

– Bry dig inte om vad kompisarna väljer. Gör valet för din egen skull, tipsar någon.

Industrilärarna berättar att de tänker bjuda in eleverna i årskurs nio under en dag i början av nästa år, för att de ska få känna på hur det är att gå på programmet.

För ett par veckor sedan presenterades statistik från SCB som visade att en stor andel av de elever som läser ett yrkesförberedande program får jobb direkt efter gymnasiet. 64 procent av de elever som gick ett gymnasialt yrkesprogram 2014 har jobb.

NKP har träffat tiotalet elever som har gått på industriprogrammet och som har varit ute på arbetsmarknaden i ett till tre års tid.

– Vill man jobba och om man sköter sig på praktiken så får man jobb.

Det är de före detta industrielevernas allmänna uppfattning. Lärarna på det industritekniska programmet, Jocke Melin, Per Kiirikki och Martin Andersson instämmer:

– Vi brukar säga att man ska se praktiken som en första provanställning, säger Jocke Melin.

Det är många glada miner när grabbarna möter upp med sina före detta lärare. Lärarna förklarar att de tycker det är roligt att se var deras elever tar vägen. Det händer också ibland att företag ringer och vill ha tips om någon före detta elev som skulle kunna passa för en tjänst.

Bred grund

Att det kan svänga upp och ned inom industrin, beroende av konjunkturen, är alla medvetna om. De före detta industrieleverna tog studenten i en tuff tid i samband med mycket nedskärningar och uppsägningar inom industrin. Men eleverna menar att de genom sin utbildning har fått en bra och bred grund att stå på. Jobbsituationen har löst sig bra för de allra flesta.

– Har man viljan och är beredd att röra lite på sig, så löser det sig alltid med jobb, menar någon.

– Får man bara första jobbet och sköter det bra så finns det stor möjlighet att komma vidare med hjälp av arbetsgivarintyg och referenser, säger Jocke Melin.

På plats är också Peter Östlund som är verkstadschef på Rolls-Royce. Han började själv sin yrkesbana på Presterudsgymnasiet under 70-talet och menar att det var en bra inkörsport. Rolls-Royce tar ofta emot praktikanter från skolan.

– Det är jätteviktigt att göra bra ifrån sig på praktiken. För även om inte vi kan erbjuda jobb just då så får vi en bild av personerna och kommer ihåg dem om det behövs folk senare, förklarar han.

Spridda yrken

Yrkestitlarna är spridda bland grabbarna. Här finns bland annat CNC-operatörer, truckförare, logistiker, svarvare, maskintekniker, montörer, svetsare och betongarbetare. Samtliga har gått på industriprogrammet, men med olika inriktningar. De inriktningar som erbjuds på programmet är produkt- och maskinteknik samt svetsteknik.

En vanlig missuppfattning är att yrkesförberedande program stänger dörrarna för fortsatta högskolestudier. Men det stämmer inte alls.

– Eleverna kan välja att läsa ett par kurser som individuellt val för att få högskolebehörighet, förklarar Per Kiirikki.

Visst kräver det lite extra studietid, men det är inte speciellt betungande, anser de elever som läst kurserna.

– Det är dumt att inte göra det valet när man har möjligheten. Då kan man välja att läsa vidare efter gymnasiet om man känner för det, säger Linus Fridberg.

Högskolestudier

En som har fortsatt med högskolestudier efter gymnasiet är Albin Fredlund. Han har valt att läsa berg och anläggning på Bergsskolan i Filipstad.

– För att kunna få lite bättre jobb och högre lön, säger han.

Till eleverna i årskurs nio som står inför sitt gymnasieval har grabbarna rådet att välja något som de har ett intresse av. De är själva nöjda med sina yrkesval och trivdes bra på skolan under gymnasietiden. Industriprogrammet tycker de passar dem som vill jobba direkt efter gymnasiet, som tycker om att arbeta med händerna och som inte är rädda för att få skit under naglarna.

– Bry dig inte om vad kompisarna väljer. Gör valet för din egen skull, tipsar någon.

Industrilärarna berättar att de tänker bjuda in eleverna i årskurs nio under en dag i början av nästa år, för att de ska få känna på hur det är att gå på programmet.