2016-02-28 20:07

2016-02-29 20:24

Fårfesten firar framgång

KIL: Tio år och större än någonsin

Fårfesten i Kil är den enda i sitt slag och både besökare och utställare kommer från flera länder för att delta. Det som började som en längtan efter en festival som firar hela fåret är efter tio år en stor succé.

Det började med att några fårproducenter och ullanvändare ville skapa en gemensam mötesplats att inspireras av hela fåret på. Det var grunden till den första Fårfesten i Kil. Det kom ett 20-tal utställare och ungefär 400 besökare.

– Det var rent egoistiskt. Vi ville fortsätta med att spinna och tova men då fanns det ingen ull att få tag på. Vi tänkte att om fårägarna kommer med ull ska de få något i utbyte. Det blev en kurs med textilkonstnären och ullinspiratören Gunilla Petau Sjöberg och vi tänkte att det här var allt en riktig fårfest. Och där satt namnet! säger Marianne Andersson, en av initiativtagarna till Fårfesten i Kil.

 

Fårverkeritema

Det var för tio år sedan. Sedan dess har Fårfesten vuxit till en tre dagar lång fest med nästan 150 utställare och närmare 8 000 besökare från flera länder. De har flyttat från Kils slakteris industrilokaler till ombyggda Sannerudsskolans fina lokaler i Kil.

Förutom utställare har de kurser och shower. Årets tema är passande nog Fårverkeri.

– Det blev en snöboll som sattes i rullning. De kom från Ryssland, Tyskland och hela Sverige. Det finns inget liknande där man fokuserar på hela fåret, från hantverk av ullen till skinn, kött, ost och fåret för öppna landskap och som sällskap. Festen ger inspiration och kunskap, utan ballonger och godis, säger Karin Granström i Fåreningen.

Guldbaggevinnare

Tioårsjubileet till ära har de instiftat ett stipendium på 10 000 kronor, en egen Guldbagge, skapad av Kaj Stuart-Beck.

– Årets Guldbaggevinnare är Einar de Wit. Han är redaktör och ansvarig utgivare för tidningen Fårskötsel och har med sina jordnära artiklar och idoga arbete gjort en stor insats för att sprida intresse och kunskap om fårskötsel och lammproduktion i hela Sverige, säger Marianne Andersson.

I hagen utanför köket där vi sitter går producenterna till Fårfesten, Kerstin Karlssons 50 tackor svenska finullsfår.

– Kerstin är jätteviktig för oss, det är hon som ser till att vi har levande får på festen, säger Ingalill Henriksson som var den som såg till att hon började med får vid sidan av korna.

– Förutom allt man kan få av ett får som skinn, ull, kött och ost, så städar de upp och jämnar till efter korna. De är vulgära i sitt matätande, träd och allt är gott. Och de har en lugnande inverkan på människor, när de är mätta, säger Kerstin Karlsson.

Fårfesten i Kil äger rum mellan den 4-6 mars.

Det började med att några fårproducenter och ullanvändare ville skapa en gemensam mötesplats att inspireras av hela fåret på. Det var grunden till den första Fårfesten i Kil. Det kom ett 20-tal utställare och ungefär 400 besökare.

– Det var rent egoistiskt. Vi ville fortsätta med att spinna och tova men då fanns det ingen ull att få tag på. Vi tänkte att om fårägarna kommer med ull ska de få något i utbyte. Det blev en kurs med textilkonstnären och ullinspiratören Gunilla Petau Sjöberg och vi tänkte att det här var allt en riktig fårfest. Och där satt namnet! säger Marianne Andersson, en av initiativtagarna till Fårfesten i Kil.

 

Fårverkeritema

Det var för tio år sedan. Sedan dess har Fårfesten vuxit till en tre dagar lång fest med nästan 150 utställare och närmare 8 000 besökare från flera länder. De har flyttat från Kils slakteris industrilokaler till ombyggda Sannerudsskolans fina lokaler i Kil.

Förutom utställare har de kurser och shower. Årets tema är passande nog Fårverkeri.

– Det blev en snöboll som sattes i rullning. De kom från Ryssland, Tyskland och hela Sverige. Det finns inget liknande där man fokuserar på hela fåret, från hantverk av ullen till skinn, kött, ost och fåret för öppna landskap och som sällskap. Festen ger inspiration och kunskap, utan ballonger och godis, säger Karin Granström i Fåreningen.

Guldbaggevinnare

Tioårsjubileet till ära har de instiftat ett stipendium på 10 000 kronor, en egen Guldbagge, skapad av Kaj Stuart-Beck.

– Årets Guldbaggevinnare är Einar de Wit. Han är redaktör och ansvarig utgivare för tidningen Fårskötsel och har med sina jordnära artiklar och idoga arbete gjort en stor insats för att sprida intresse och kunskap om fårskötsel och lammproduktion i hela Sverige, säger Marianne Andersson.

I hagen utanför köket där vi sitter går producenterna till Fårfesten, Kerstin Karlssons 50 tackor svenska finullsfår.

– Kerstin är jätteviktig för oss, det är hon som ser till att vi har levande får på festen, säger Ingalill Henriksson som var den som såg till att hon började med får vid sidan av korna.

– Förutom allt man kan få av ett får som skinn, ull, kött och ost, så städar de upp och jämnar till efter korna. De är vulgära i sitt matätande, träd och allt är gott. Och de har en lugnande inverkan på människor, när de är mätta, säger Kerstin Karlsson.

Fårfesten i Kil äger rum mellan den 4-6 mars.