2015-12-29 17:31

2015-12-29 17:32

"Försöker hålla oss på spåret"

KIL: Social och avkopplande hobby

Tuff-tuff-tuff.
– Nästa Fagerås!

Så skulle det ha kunnat låta inne på Kils bibliotek på tisdagseftermiddagen, när det lilla ångloket tuffade runt på den flera meter långa banan.

Bakom arrangemanget, som även pågår onsdag, står Värmlandståg.

– Många i Modellsverige är avundsjuka på oss. ”Åh, har ni varit på biblioteket”.

Orden är Dan Carlssons. Han är ordförande i föreningen som gläds åt att kunna visa upp sig för allmänheten på det här viset.

– Det är tredje året vi är här och förra året kom det 800 personer under den andra dagen.

Modulbyggare

I bibliotekets lokaler har åtta modelltågsintresserade satt ihop sina moduler. Dan Carlsson förklarar vad det är.

– Det finns ett standardmått för en modul, som var rälsen ska ligga och hur hög den ska vara, men inom tvärsnittet får man bygga hur man vill.

– För många är modellbyggande kanske något som aldrig blir färdigt, men de här kan bli klara.

Den stora grejen med modulbyggande är att de går att ta med på träffar och sammanfoga med andras, för att som i Kil under två dagar, få till en längre bana. Och att bygga är avkopplande tycker Dan Carlsson.

– Visst är det det, och den sociala biten är också viktig.

Utvecklingen och tekniken bland modelltåg har gått framåt de senaste åren. Många har utrustat sina lok och vagnar med ljud och ljus. Och tågen kan numer skötas via en app i mobiltelefonen.

Hur är intresset för modelltåg i dag?

– Det är ju ingen låg medelålder, men det beror på att det är en ekonomisk fråga.

Är det här en hobby som kan spåra ur?

– Det är inte så många som drabbas av köphets så ekonomin spårar ur, vi försöker hålla oss på spåret i stället, säger Dan Carlsson och skrattar.

En av dem som besökte arrangemanget för ett år sedan är Lennart Solberg, och han fastnade direkt.

– Det här är den tredje tågperioden i mitt liv. Jag hade en som barn, en när jag hade barn och en nu när jag har barnbarn.

I år har han med sig en modul med inspiration från I2-området och Apertin.

– Jag är främst landskapsbyggare, det är nummer ett, men det är kul att köra också.

Så skulle det ha kunnat låta inne på Kils bibliotek på tisdagseftermiddagen, när det lilla ångloket tuffade runt på den flera meter långa banan.

Bakom arrangemanget, som även pågår onsdag, står Värmlandståg.

– Många i Modellsverige är avundsjuka på oss. ”Åh, har ni varit på biblioteket”.

Orden är Dan Carlssons. Han är ordförande i föreningen som gläds åt att kunna visa upp sig för allmänheten på det här viset.

– Det är tredje året vi är här och förra året kom det 800 personer under den andra dagen.

Modulbyggare

I bibliotekets lokaler har åtta modelltågsintresserade satt ihop sina moduler. Dan Carlsson förklarar vad det är.

– Det finns ett standardmått för en modul, som var rälsen ska ligga och hur hög den ska vara, men inom tvärsnittet får man bygga hur man vill.

– För många är modellbyggande kanske något som aldrig blir färdigt, men de här kan bli klara.

Den stora grejen med modulbyggande är att de går att ta med på träffar och sammanfoga med andras, för att som i Kil under två dagar, få till en längre bana. Och att bygga är avkopplande tycker Dan Carlsson.

– Visst är det det, och den sociala biten är också viktig.

Utvecklingen och tekniken bland modelltåg har gått framåt de senaste åren. Många har utrustat sina lok och vagnar med ljud och ljus. Och tågen kan numer skötas via en app i mobiltelefonen.

Hur är intresset för modelltåg i dag?

– Det är ju ingen låg medelålder, men det beror på att det är en ekonomisk fråga.

Är det här en hobby som kan spåra ur?

– Det är inte så många som drabbas av köphets så ekonomin spårar ur, vi försöker hålla oss på spåret i stället, säger Dan Carlsson och skrattar.

En av dem som besökte arrangemanget för ett år sedan är Lennart Solberg, och han fastnade direkt.

– Det här är den tredje tågperioden i mitt liv. Jag hade en som barn, en när jag hade barn och en nu när jag har barnbarn.

I år har han med sig en modul med inspiration från I2-området och Apertin.

– Jag är främst landskapsbyggare, det är nummer ett, men det är kul att köra också.