Skivbutiken Knastret fyller år. Klaus Pedersen och Tore Johansson har drivit den sedan starten för 25 år sedan.

Grattis! Hur känns det?

– Det känns bra! Det är nästan som ett livsverk nu när åren har gått, säger Klaus Pedersen.

Har tiden stått still bland vinylbackarna eller har 25 år förändrat någonting?

– Det har gått upp och ner. CD:n dominerade ett tag och sen försvann intresset för den nästan helt men nu har det kommit tillbaka igen. Vinyl har det alltid funnits intresse för. Skillnaden nu från när vi började är att då var det mest samlare och folk som gillar musik mycket. Nu har det kommit till ungdomar som tycker att det är cool med vinyl. De köper spelare fast att de aldrig sett en LP-skiva. Det är som en återväxt. Vi har klarat oss väldigt bra konstigt nog. Vi säljer hela tiden och vi gör inget större väsen av det.

Genremässigt, har det hänt någonting där?

– Ja, det har svängt väldigt mycket mot hårdrock de senaste åren. Hårdrocken har blivit mer rumsren eller vad man ska säga, i folks ögon.

Hur kommer ni att fira?

– Vi har abonnerat Rock Bar på Järnvägsgatan och bjudit in våra stammisar, några vänner och lite släkt. Det blir väl en 150 pers om alla kommer. Då bjuder vi på mat och så blir det musik. Det blir en väldig blandning av människor, nästan alla kategorier.

Nu har ni 25 år på nacken. Hur många år har Knastret kvar?

– Ska jag vara feg så ska jag väl säga att det beror lite på Tore. Han är äldre än mig, min kompanjon. Men jag vet inte. Vi bestämmer lite själv hur länge vi ska hålla på. Jag skulle inte bli förvånad om vi har ett 30-årsjubileum också men det kan ju vara där någonstans vi lägger av.

Grattis! Hur känns det?

– Det känns bra! Det är nästan som ett livsverk nu när åren har gått, säger Klaus Pedersen.

Har tiden stått still bland vinylbackarna eller har 25 år förändrat någonting?

– Det har gått upp och ner. CD:n dominerade ett tag och sen försvann intresset för den nästan helt men nu har det kommit tillbaka igen. Vinyl har det alltid funnits intresse för. Skillnaden nu från när vi började är att då var det mest samlare och folk som gillar musik mycket. Nu har det kommit till ungdomar som tycker att det är cool med vinyl. De köper spelare fast att de aldrig sett en LP-skiva. Det är som en återväxt. Vi har klarat oss väldigt bra konstigt nog. Vi säljer hela tiden och vi gör inget större väsen av det.

Genremässigt, har det hänt någonting där?

– Ja, det har svängt väldigt mycket mot hårdrock de senaste åren. Hårdrocken har blivit mer rumsren eller vad man ska säga, i folks ögon.

Hur kommer ni att fira?

– Vi har abonnerat Rock Bar på Järnvägsgatan och bjudit in våra stammisar, några vänner och lite släkt. Det blir väl en 150 pers om alla kommer. Då bjuder vi på mat och så blir det musik. Det blir en väldig blandning av människor, nästan alla kategorier.

Nu har ni 25 år på nacken. Hur många år har Knastret kvar?

– Ska jag vara feg så ska jag väl säga att det beror lite på Tore. Han är äldre än mig, min kompanjon. Men jag vet inte. Vi bestämmer lite själv hur länge vi ska hålla på. Jag skulle inte bli förvånad om vi har ett 30-årsjubileum också men det kan ju vara där någonstans vi lägger av.