En skattkammare 36 meter under jord
KARLSTAD: Historiens vingslag i Zakrisdals underjordiska gångar
På Zakrisdals industriområde finns flera hundra år av pergament och papper magasinerade.
En gång drevs anläggningen undangömt i krigsmaktens syfte, där numer Värmlandsarkivs dokument och material samlats.
En hypermodern förvaringsanläggning djupt ner i urberget.
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
;)
Foto: Lisa Olaison [Förstora]
Året var 1940. Under brinnande världskrig beslutade sig regeringen för att flytta den ammunitionsfabrik som låg på Kungsholmen i Stockholm till en säkrare plats. Man ville inte locka eventuell fiendemakt att släppa bomber över huvudstadens centrala delar. Karlstad och Zakrisdal ansågs vara en bra plats och bygget påbörjades.
Med facit i hand var inte Karlstad heller särskilt optimalt, med tanke på att tyskarna invaderade Norge kort efter flytten. Men försvarsanläggningen var välplanerad för ett eventuellt krig, oskyldigt beläget i skogsmark och knappt synligt från luften.
Än i dag syns spåren från försvarsställningarna - eller resterna av dem - som ligger strategiskt utplacerade runt området, i dag mer känt som Zakrisdals industriområde. Två luftvärnstorn utgjorde huvudförsvaret av ammunitionsfabriken i det egna verksskyddet, ett civilförsvar med omkring 100 man i organisationen.
600 år gamla dokument
I ingången till Zakrisdalsberget finns gluggar som utgjort kulsprutenäste. Den massiva betongporten som inte längre används sitter i upplåst läge. Men i övrigt finns inte mycket av bergets krigshistoria kvar. Ammunitionstillverkningen är nedlagd sedan 1994 och i bergets innandömen ryms nu i stället arkiv. Arkiv som med hyllmil vittnar om hela Värmlands långa historia, och mer därtill.
Det finns fyra magasin, 36 meter ner i berget, där förvaring av allehanda information sköts.
– Vårt äldsta bevarade dokument är Erik af Pommerns privilegiebrev rörande malmbrytningstillstånd i Värmlandsbergs gruvor. Det är daterat 1413, säger Jan Löfgren, arkivarie på Värmlandsarkiv.
Sedan 1970 har man fungerat som näringslivsarkiv, först beläget i Forshaga för att sedan flytta ned i hit på Zakrisdal 1998.
– Vi har tyngdpunkten på den statliga sidan men även företag. Vi inhyser dokument helt enkelt, men jag vill hellre kalla det vi håller på med för informationshantering. I näringslivsarkivet finns runt 23,000 hyllmeter, och vi är under utbyggnad, berättar han.
Det är också bara näringslivsarkivet, det.
”Livet i djungelbyn”
Förutom näringslivsarkivet finns nämligen två till: Folkrörelsearkivet och kommunalarkivet. Det förstnämnda med gamla affischer och annat som framställts av och för föreningslivet genom historien. Politiska affischer om mangrann uppslutning till sockenstugan för att förbereda en protestmarsch. Manskören i Kölas beställning på ett vimpelförslag levererat av industrikonstmästare Pagrotsky (f.d. ministerns farbror) och en efterföljande betalningsvägran som enligt senare nämnde ”icke anstår en manskör”.
Vi hittar en plansch daterad till mitten av 1900-talet rörande en föreläsningsförening i Åmotfors.
”Vardagsliv i djungelbyn” ska avhandlas av en berest akademiker.
– Föreläsningsklubbarna var den tidens sätt att få samma sorts information som senare kom att tas över av TV-mediet, berättar Berith Sande, arkivarie i folkrörelsens arkiv.
Arkiven är vanligtvis inte öppna för offentligheten mer än under guidade turer någon gång om året, men Sande skulle gärna se att materialet gjordes mer tillgängligt.
Inte öppet för allmänheten
– Här finns gott om arbetsmöjligheter att fota och scana av. Digitalisera och sedan tillgängliggöra för allmänheten. Det är en dröm jag har som arkivarie och det skulle gå att genomföra tekniskt i dag.
Vill man i dag ha del av information som finns i arkiven får man det tilldelat av arkivarierna genom beställning hos Värmlandsarkivet.
I den tredje delen, kommunarkivet, finns förvaltningshistorien för Karlstad. Långa rader med stadsbyggnadsplaner, arkitektritningar, barnomsorgsplaner och nämndernas arbeten. Och spännande betygsböcker från svunna tider.
Bland annat kan här bevisas svart på vitt att Karl Gerhards favoritprimadonna Zarah Leanders betyg i sång endast blev ett litet a. Häpnadsväckande fakta.
Men man frågar sig ändå: Finns det i dag ett verkligt behov av att arkivera och lägga denna mängd information på hög?
– Vi slänger en hel del allt eftersom. Ett problem i näringslivsarkivets dignitet är globaliseringen där arkiven kan komma långt från verkligheten. En utländsk ägare kanske inte bryr sig så mycket om vad som hände i företaget för 150 år sedan. Samtidigt så händer det ofta att företagen vill gå tillbaka och göra en minnesbok eller liknande, och att visa på historiska anor kan också ha sina affärsmässiga fördelar, särskilt utomlands, menar Jan Löfgren.
Annars används arkivet i dag mest för forskning. Släktforskning som doktorander från landets universitet som vill gå på skattjakt i Zakrisdalsbergets katakomber.
