"Den största gåva jag fått"
SJUKVÅRD: Transplantation gav Elisabeth livet åter
Det säger Elisabeth Rundin som av en okänd donator fått både en njure och en bukspottkörtel. Nu orkar hon umgås med sina barn fullt ut.
;)
Foto: Mikael Lindblom [Förstora]
Många svårt sjuka människor kan få ett bättre liv genom en transplantation av ett organ eller en vävnad. Men ett problem är att antalet tillgängliga organ är avsevärt färre än behovet.
För Elisabeth Rundin, 48, från Glava var livet under många år mer än tungt.
– Ända sedan jag var barn har jag haft en diabetes som var svår att ställa in, berättar Elisabeth. Sjukdomen slet hårt på mig och påverkade så småningom njurarna.
Transplantationsutredning!
– En dag för några år sedan stod jag på jobbet och bara grät av smärta och trötthet. Jag ringde min läkare som remitterade mig till Karlstad. Väl där fick jag veta att jag var aktuell för en transplantationsutredning!
Hoppet om ett bättre liv växte men vägen fram till en transplantation visade sig bli kantad av svårigheter och brustna förhoppningar.
En hälsoundersökning avslöjade några dåliga kranskärl som ordnades med en bypassoperation. Den hemdialys Elisabeth tidigare klarade sig med fungerade inte längre. I stället tvingades hon resa till Karlstad tre gånger per vecka för bloddialys, fyra timmar varje gång.
Fler operationer
Och däremellan en tarmvredsoperation med efterföljande intensivvård, även det en följd av Elisabeths diabetes.
Efter ett år blev det ändå dags. En lämplig donator fanns tillgänglig. Elisabeth skulle bara ta sig till Uppsala men när hon passerat Västerås fick hon vända, en annan patient hade hunnit före.
Andra gången vände hon i Örebro, då visade sig de donerade organen vara i för dåligt skick. Tredje gången gick det bra även om det krävdes en extra operation efter några dagar när Elisabeths kropp ville stöta bort de nya organen.
Den största gåvan
Nu har det gått tre år. Elisabeth har inte längre diabetes och hon säger att njuren och bukspottkörteln från den okände donatorn är den största gåva hon någonsin har fått.
– Nu kan jag vara med barnen fullt ut. Jag behöver inte kontrollera blodsockret innan jag ska skjutsa dem någonstans. Och så kan jag gå ut med hundarna.
Jörgen Johansson är donationsansvarig läkare i Värmland. Han uppmanar oss alla att redan nu ta ställning om vi vill bli donatorer eller inte.
– Om svaret är ja bör man anmäla sig till donationsregistret. Vi talar ändå med närstående om en donation skulle bli aktuell. Men vårt samtal med dem blir lättare om man finns med i registret.
Varje år dör 90 000 människor i Sverige. Men det är bara de människor som konstateras hjärndöda på en intensivvårdsavdelning som kan vara aktuella som donatorer och de är inte mer än ungefär 300.
En del av dessa sållas bort för att organen är i för dåligt skick. Andra blir inte aktuella därför att de i livet sagt att de inte vill – eller för att närstående säger nej.
Till sist blir hälften kvar, ungefär 150 personer. Men varje donator kan sedan hjälpa upp till tio svårt sjuka människor. Genomsnittet ligger på tre-fyra organ.
Om fler anmäler sig till donationsregistret skulle fler svårt sjuka människor kunna bli hjälpta. På lördag mellan tio och tre kan man anmäla sig på Bergviks köpcentrum. Annars kan man anmäla sig via hemsidan www.livsviktigt.se.
Källa: Landstinget i Värmland
