Lindar humlorna till döden
KARLSTAD: Sista måltiden
Forskningen har inga tydliga svar men en av teorierna är att lindarna töms på nektar men att den attraktiva doften från blommorna lockar till sig humlor ändå – som i sin tur svälter ihjäl.
;)
Foto: Helena Karlsson [Förstora]
Länge trodde man, och det kom en vetenskaplig rapport, att humledöden kring lindar berodde på att nektarn från blomman innehöll en sockerart som humlan inte kan bryta ner. Humlan förgiftas då av sockret. Men försöken har inte kunnat upprepas och forskningen har inte fått stöd.
– En förklaring som ofta ges i dag är att linden är sent blommande. Främst parklinden och silverlinden blommar nu och deras doft är väldigt attraktiv för humlor. Det som sker är att blommorna snabbt töms på nektar men att humlorna stannar kvar ändå på grund av den attraktiva doften och då svälter de ihjäl, berättar Björn Cederberg, entomolog och konsulent på artdatabanken.
Dör av svält
Detta kan i högre grad ses som ett stadsproblem då det finns dåligt med blommor överlag som är tillgängliga och som humlorna gillar. Linden är vanlig att plantera i parker och förekommer därför också inne i städerna. Vid den här tiden på året brukar humlorna annars gilla både klöver, ärtväxter och en hel del örter. Det är många humlor som dör så här års och i många fall är det just på grund av svält. Detta problem förekommer överallt i Sverige.
– Det man kan göra är att plantera ut blommor som humlorna tycker om. Är man osäker på vilka kan man besöka en botanisk trädgård och titta efter vilka blommor som humlor flockas kring.
Problemet är störst så här års då det inte är alla växter som blommar sent. Linden drar därför tills sig extra många.
– Man kan oroa sig över problemet. Det folk kan tänka på är att kanske anlägga en kryddträdgård, strunta i att klippa bort klövern från gräsmattan. Stanna i stället kvar i hängmattan och njut av semestern, skrattar Björn.
Även getingar surrar i linden men att de inte dör beror på att de är rovdjur och framför allt söker sig dit bladlössen har varit.
Hör till lindsläktet där det finns ett 30 tal olika arter
Utseende: Vid och rund krona. Kan bli uppåt 22 meter hög.
Blad: Hjärtformiga och cirka 3–6 centimeter stora.
Blommar: Framför allt i juli. Grön-vita blommor som sitter i knippen, får frön som är nötlika.
Utbredning: Finns vilt i skogar och lundar norrut i Sverige, kan även förekomma i södra och mellersta Sverige. Odlas mycket i parker och trädgårdar.
Källa: Den virtuella floran, wikipedia
