2017-09-13 15:47

2017-09-13 15:47

Mosképlanen granskas av domstolen

KARLSTAD/VÄNERSBORG: Domstolen går igenom överklagandena

Just nu granskas fullmäktiges moskébeslut av domstol. 13 giltiga överklaganden har nått mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg är den instans som prövar om kommunfullmäktige i Karlstads beslut, att anta detaljplanen för Rud 2:1, var korrekt.

– Vi bereder ärendet och tittar i detaljnivå på allt som kommunen gjort i ärendet. Vi tittar exempelvis på om målet är komplett, om vi behöver begära in alla handlingar och går igenom om de personer som klagat faktiskt har klagorätt, säger beredningsjurist Osman Dijbril.

Alla kan inte överklaga

Vem som helst har i laglig mening inte rätt att överklaga en detaljplan. Kommunens beslut att anta en detaljplan får bara överklagas av den som är berörd av planen och som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

Man måste också ha överklagat inom rätt tid. Mark- och miljödomstolen har registrerat totalt 13 överklaganden.

– Men det är fruktansvärt många fler som har skickats in. Jag har läst alla, det handlar om hundratals, säger Osman Dijbril.

Vad händer nu?

– Nu tittar vi strikt utifrån plan- och bygglagen på om den här detaljplanen kan godtas. Vi tittar bland annat på kulturmiljön, vattenförsörjning och anpassning till övrig bebyggelse. Något annat vi prövar är frågan om syn på platsen, men det avgörs lite senare i processen, säger Osman Dijbril.

Vad gör ni om ni åker till Karlstad?

– Förutom att besöka själva platsen pratar vi dels med kommunen, dels med de som klagat. Vi hör dem helt enkelt muntligt.

Är Karlstadsbornas åsikter relevanta för er?

– Privatpersoners åsikter tas med i processen. Vi tittar exempelvis på om samråd har skett och även om kommunen har planmonopol i sin kommun, så ska även kommunmedborgarnas intressen beaktas.

Vad tittar ni inte på?

– Ett exempel är finansieringen av den fysiska byggnaden. Plan- och bygglagen tar inte hänsyn till om det är kommunen eller privata finansiärer som står för byggnationen.

När kan ett beslut från er komma?

– Vi har generellt en handläggningstid på cirka sex månader. Tidsramen handlar inte om att det tar så lång tid att gå igenom målet, det handlar helt enkelt om våra målbalanser. Det mest troliga är att vi är klara med vår bedömning runt årsskiftet, säger Osman Dijbril.

Mark- och miljödomstolens avgöranden kan vara två:

– Vi kan antingen fastställa eller upphäva detaljplanen. Om vi upphäver detaljplanen och bedömer att den inte håller måttet måste kommunen göra om allt från början. Om vi fastställer den kan beslutet överklagas till mark- och miljööverdomstolen.

Hur lätt eller svårt är det att få prövningstillstånd till mark- och miljööverdomstolen?

– Det sker naturligtvis att de tar upp ärenden, men det är vanligare att de inte gör det, säger Osman Dijbril.

– Man kan väl säga att det måste vara av mer eller mindre prejudicerande karaktär. Till exempel att vi som första instans begått ett grovt rättegångsfel, eller om den rättsfråga som målet aktualiserar är av betydande karaktär. De tar inte upp mål bara för att överträda oss.

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg är den instans som prövar om kommunfullmäktige i Karlstads beslut, att anta detaljplanen för Rud 2:1, var korrekt.

– Vi bereder ärendet och tittar i detaljnivå på allt som kommunen gjort i ärendet. Vi tittar exempelvis på om målet är komplett, om vi behöver begära in alla handlingar och går igenom om de personer som klagat faktiskt har klagorätt, säger beredningsjurist Osman Dijbril.

Alla kan inte överklaga

Vem som helst har i laglig mening inte rätt att överklaga en detaljplan. Kommunens beslut att anta en detaljplan får bara överklagas av den som är berörd av planen och som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

Man måste också ha överklagat inom rätt tid. Mark- och miljödomstolen har registrerat totalt 13 överklaganden.

– Men det är fruktansvärt många fler som har skickats in. Jag har läst alla, det handlar om hundratals, säger Osman Dijbril.

Vad händer nu?

– Nu tittar vi strikt utifrån plan- och bygglagen på om den här detaljplanen kan godtas. Vi tittar bland annat på kulturmiljön, vattenförsörjning och anpassning till övrig bebyggelse. Något annat vi prövar är frågan om syn på platsen, men det avgörs lite senare i processen, säger Osman Dijbril.

Vad gör ni om ni åker till Karlstad?

– Förutom att besöka själva platsen pratar vi dels med kommunen, dels med de som klagat. Vi hör dem helt enkelt muntligt.

Är Karlstadsbornas åsikter relevanta för er?

– Privatpersoners åsikter tas med i processen. Vi tittar exempelvis på om samråd har skett och även om kommunen har planmonopol i sin kommun, så ska även kommunmedborgarnas intressen beaktas.

Vad tittar ni inte på?

– Ett exempel är finansieringen av den fysiska byggnaden. Plan- och bygglagen tar inte hänsyn till om det är kommunen eller privata finansiärer som står för byggnationen.

När kan ett beslut från er komma?

– Vi har generellt en handläggningstid på cirka sex månader. Tidsramen handlar inte om att det tar så lång tid att gå igenom målet, det handlar helt enkelt om våra målbalanser. Det mest troliga är att vi är klara med vår bedömning runt årsskiftet, säger Osman Dijbril.

Mark- och miljödomstolens avgöranden kan vara två:

– Vi kan antingen fastställa eller upphäva detaljplanen. Om vi upphäver detaljplanen och bedömer att den inte håller måttet måste kommunen göra om allt från början. Om vi fastställer den kan beslutet överklagas till mark- och miljööverdomstolen.

Hur lätt eller svårt är det att få prövningstillstånd till mark- och miljööverdomstolen?

– Det sker naturligtvis att de tar upp ärenden, men det är vanligare att de inte gör det, säger Osman Dijbril.

– Man kan väl säga att det måste vara av mer eller mindre prejudicerande karaktär. Till exempel att vi som första instans begått ett grovt rättegångsfel, eller om den rättsfråga som målet aktualiserar är av betydande karaktär. De tar inte upp mål bara för att överträda oss.