2017-05-30 13:44

2017-05-30 13:44

Här är värmländsk vård framgångsrik

VÄRMLAND: Länet ett positivt exempel

Värmland lyfts fram som ett föredöme i behandlingen av artros.
Mellan 2008 och 2016 har fler än 5 000 värmlänningar fått hjälp i länets artrosskolor.

Ledsjukdomen artros drabbar många.

Enligt det nationella Boa-registret lever var fjärde svensk över 45 år med sjukdomen.

Kvalitetsregistret mäter bland annat hur patienterna mår, deras livskvalitet samt hur fysiskt aktiva de är.

Och enligt Boa är vården i Värmland framgångsrik.

– Det finns en framåtanda i Värmland. Det pågår mycket forskning på artros och många små projekt och förbättringsarbeten, säger Kristin Wetterling, projektledare på Boa-registret.

En sak som lyfts fram är att många patienter kommer till länets artrosskolor utan att först ha gått och väntat på att bli röntgade.

– Röntgen visar förändringar ganska sent i förloppet. Risken om man skickar dem på röntgenundersökningar för att diagnostisera är att de går i flera år och bara får beskedet att det inte är något fel på höften eller knäet, säger Kristin Wetterling.

Behöver inte remiss

Artrosskolorna har funnits i Landstinget i Värmlands regi sedan 1980-talet. Dit kan patienter komma utan remiss.

I skolorna ges till exempel information om sjukdomen och vilka övningar som är bra att göra.

– På de flesta ställen erbjuds man också regelbunden träning under en period. Så att man under handledning får jobba själv och lära sig hur man gör. Får man den kunskapen kan man hantera sina besvär bättre i framtiden, säger Maria Klässbo, forskningsledare och fysioterapeut i landstinget.

På så sätt vill man minska stillasittandet och även riskerna för andra sjukdomar, som diabetes.

Artrosskolor finns i dag på 16 platser i länet.

– De finns spridda över hela Värmland och det finns en systematik i vilken information som lämnas ut. Det är styrkan i konceptet, säger Maria Klässbo.

– Dessutom är vi överens om behandlingen i hela vårdkedjan från fysioterapeut, allmänläkare till ortoped.

Ledsjukdomen artros drabbar många.

Enligt det nationella Boa-registret lever var fjärde svensk över 45 år med sjukdomen.

Kvalitetsregistret mäter bland annat hur patienterna mår, deras livskvalitet samt hur fysiskt aktiva de är.

Och enligt Boa är vården i Värmland framgångsrik.

– Det finns en framåtanda i Värmland. Det pågår mycket forskning på artros och många små projekt och förbättringsarbeten, säger Kristin Wetterling, projektledare på Boa-registret.

En sak som lyfts fram är att många patienter kommer till länets artrosskolor utan att först ha gått och väntat på att bli röntgade.

– Röntgen visar förändringar ganska sent i förloppet. Risken om man skickar dem på röntgenundersökningar för att diagnostisera är att de går i flera år och bara får beskedet att det inte är något fel på höften eller knäet, säger Kristin Wetterling.

Behöver inte remiss

Artrosskolorna har funnits i Landstinget i Värmlands regi sedan 1980-talet. Dit kan patienter komma utan remiss.

I skolorna ges till exempel information om sjukdomen och vilka övningar som är bra att göra.

– På de flesta ställen erbjuds man också regelbunden träning under en period. Så att man under handledning får jobba själv och lära sig hur man gör. Får man den kunskapen kan man hantera sina besvär bättre i framtiden, säger Maria Klässbo, forskningsledare och fysioterapeut i landstinget.

På så sätt vill man minska stillasittandet och även riskerna för andra sjukdomar, som diabetes.

Artrosskolor finns i dag på 16 platser i länet.

– De finns spridda över hela Värmland och det finns en systematik i vilken information som lämnas ut. Det är styrkan i konceptet, säger Maria Klässbo.

– Dessutom är vi överens om behandlingen i hela vårdkedjan från fysioterapeut, allmänläkare till ortoped.