2017-05-30 06:00

2017-05-30 10:52

Barndomen allt mer digitaliserad

HÄLSA: Småbarn oftare uppkopplade

Små barns användning av internet fortsätter att öka, även bland ettåringarna.
– Skärmar har blivit en naturlig del av familjelivet, säger Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare på barnavårdscentralerna.

Statens medieråd presenterar nu de senaste siffrorna för medievanor hos barn 0–8 år. Rapporten Småungar & medier 2017, bygger på enkäter till cirka 4 000 föräldrar.

2010 använde 2 procent av barn på två år internet dagligen. Sex år senare är siffran uppe i 20 procent. Motsvarande för åttaåringar var 4 procent 2010 och nära 50 procent 2016.

– Förklaringen är en kombination av större tillgång på surfplattor, större utbud av appar och billigare internet, säger Ulf Dahlquist på Statens medieråd.

Rapporten visar också att föräldrarna skyddar sina barn i högre utsträckning än tidigare.

– Det kan vara så att skärmtidsdebatten har haft inverkan, säger Ulf Dahlquist.

Enorm dragningskraft

Eva Nahnfeldt är barnpsykolog på psykologimottagningen för mödra- och barnhälsovård i Landstinget i Värmland.

– Skärmens dragningskraft är så stark och gör att vi behöver reglera användningen, precis som vi behöver reglera annat för att må bra, som till exempel socker, säger Eva Nahnfeldt.

Socker vet vi rätt mycket om.

– Skärmens konsekvenser håller vi på att utforska. Vi behöver prata om det och höra synpunkter från olika håll, säger Eva Nahnfeldt.

– Små barn behöver dela sin upplevelse. De stämmer av det som händer med mamma och pappa. De är extremt beroende av att få sina upplevelser tolkade, säger hon.

Vad händer om det inte får det?

– Ingenting om det händer någon enstaka gång. Om det är ett mönster blir det ensamt för barnet. De kan inte använda den erfarenhet de får om de inte får den bekräftad.

Vad försvinner?

Eva Nahnfeldt tycker att barn upp till två år bör ha sällskap vid skärmen och att det är viktigt att se vad skärmtiden ersätter.

– Det lilla barnets hjärna har en enorm utvecklingspotential. De funktioner som används utvecklas, de som inte används går tillbaka. Små barn behöver träna social stimulans.

Vilket är störst problem – barns skärmtid eller föräldrarnas?

– Ja, det kan man fråga sig. När barnet signalerar och föräldern inte svarar då uteblir den sociala samvaron.

Dåligt samvete

Therese Hedberg är barnsköterska på Åttkantens bvc i Karlstad:

– Många bland oss efterlyser mer kunskap. Vi är väl ganska ödmjuka i frågan, säger Therese Hedberg.

Föräldrar frågar och har ibland dåligt samvete.

– De kan komma och berätta att ”nu har jag gjort det”. De kanske har varit sjuka och haft det jobbigt och barnet har suttit mycket framför skärmen. Det tycker vi inte är någon fara, man är ju inte mer än människa, säger Therese Hedberg.

Varsam med förbud

Cristina Gillå är verksamhetsutvecklare för barnavårdscentralerna i Landstinget i Värmland.

– Det är svårt att ge generella råd. Skärmar har blivit en naturlig del i familjelivet. Jag tycker man ska vara varsam med förbud, det handlar om att reflektera över hur man gör, säger hon.

– Vi ser att det händer olycksfall för att föräldrar haft uppmärksamheten på skärmen, säger Cristina Gillå.

Men telefonen eller mobilen kan också vara det som gör att man undviker en stressad situation när alla är trötta.

– Det kan absolut vara positivt, säger Cristina Gillå.

Forskning på gång

Ulrika Sjöberg är docent, i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. Hennes forskning berör främst unga människors medieanvändning.

– Den teknologiska utvecklingen går snabbt och det finns ett stort kunskapssug. Som alltid när det gäller barn och medier uppstår det lätt moralisk panik, säger hon.

Ulrika Sjöberg pekar på att mycket forskning pågår och att studier har visat att barn och unga i Sverige och de andra Nordiska länderna är mer positiva till digitalisering jämfört med övriga Europa.

– Det är en normförhandling som sker just nu om kring barndom och föräldraskap. Hur ser samhället ut när de som är barn i dag är vuxna? Deras syn på integritet och moral? Kanske kommer mer begränsningar och kritiskt förhållningssätt av den digitala användningen?, säger Ulrika Sjöberg.

Statens medieråd presenterar nu de senaste siffrorna för medievanor hos barn 0–8 år. Rapporten Småungar & medier 2017, bygger på enkäter till cirka 4 000 föräldrar.

2010 använde 2 procent av barn på två år internet dagligen. Sex år senare är siffran uppe i 20 procent. Motsvarande för åttaåringar var 4 procent 2010 och nära 50 procent 2016.

– Förklaringen är en kombination av större tillgång på surfplattor, större utbud av appar och billigare internet, säger Ulf Dahlquist på Statens medieråd.

Rapporten visar också att föräldrarna skyddar sina barn i högre utsträckning än tidigare.

– Det kan vara så att skärmtidsdebatten har haft inverkan, säger Ulf Dahlquist.

Enorm dragningskraft

Eva Nahnfeldt är barnpsykolog på psykologimottagningen för mödra- och barnhälsovård i Landstinget i Värmland.

– Skärmens dragningskraft är så stark och gör att vi behöver reglera användningen, precis som vi behöver reglera annat för att må bra, som till exempel socker, säger Eva Nahnfeldt.

Socker vet vi rätt mycket om.

– Skärmens konsekvenser håller vi på att utforska. Vi behöver prata om det och höra synpunkter från olika håll, säger Eva Nahnfeldt.

– Små barn behöver dela sin upplevelse. De stämmer av det som händer med mamma och pappa. De är extremt beroende av att få sina upplevelser tolkade, säger hon.

Vad händer om det inte får det?

– Ingenting om det händer någon enstaka gång. Om det är ett mönster blir det ensamt för barnet. De kan inte använda den erfarenhet de får om de inte får den bekräftad.

Vad försvinner?

Eva Nahnfeldt tycker att barn upp till två år bör ha sällskap vid skärmen och att det är viktigt att se vad skärmtiden ersätter.

– Det lilla barnets hjärna har en enorm utvecklingspotential. De funktioner som används utvecklas, de som inte används går tillbaka. Små barn behöver träna social stimulans.

Vilket är störst problem – barns skärmtid eller föräldrarnas?

– Ja, det kan man fråga sig. När barnet signalerar och föräldern inte svarar då uteblir den sociala samvaron.

Dåligt samvete

Therese Hedberg är barnsköterska på Åttkantens bvc i Karlstad:

– Många bland oss efterlyser mer kunskap. Vi är väl ganska ödmjuka i frågan, säger Therese Hedberg.

Föräldrar frågar och har ibland dåligt samvete.

– De kan komma och berätta att ”nu har jag gjort det”. De kanske har varit sjuka och haft det jobbigt och barnet har suttit mycket framför skärmen. Det tycker vi inte är någon fara, man är ju inte mer än människa, säger Therese Hedberg.

Varsam med förbud

Cristina Gillå är verksamhetsutvecklare för barnavårdscentralerna i Landstinget i Värmland.

– Det är svårt att ge generella råd. Skärmar har blivit en naturlig del i familjelivet. Jag tycker man ska vara varsam med förbud, det handlar om att reflektera över hur man gör, säger hon.

– Vi ser att det händer olycksfall för att föräldrar haft uppmärksamheten på skärmen, säger Cristina Gillå.

Men telefonen eller mobilen kan också vara det som gör att man undviker en stressad situation när alla är trötta.

– Det kan absolut vara positivt, säger Cristina Gillå.

Forskning på gång

Ulrika Sjöberg är docent, i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö högskola. Hennes forskning berör främst unga människors medieanvändning.

– Den teknologiska utvecklingen går snabbt och det finns ett stort kunskapssug. Som alltid när det gäller barn och medier uppstår det lätt moralisk panik, säger hon.

Ulrika Sjöberg pekar på att mycket forskning pågår och att studier har visat att barn och unga i Sverige och de andra Nordiska länderna är mer positiva till digitalisering jämfört med övriga Europa.

– Det är en normförhandling som sker just nu om kring barndom och föräldraskap. Hur ser samhället ut när de som är barn i dag är vuxna? Deras syn på integritet och moral? Kanske kommer mer begränsningar och kritiskt förhållningssätt av den digitala användningen?, säger Ulrika Sjöberg.