2017-02-10 06:00

2017-02-10 06:35

De utbildar för att klara kris och krig

FÖRSVARET: Försvarshögskolans ledarskapscentrum blir allt mer anlitade

Kommunala ledare, militära befäl och företagschefer. Ledarskapscentrum vid Försvarshögskolan i Karlstad utbildar såväl myndigheter som privata företag i att hantera svåra situationer.
– Vi utbildar inom allt från kris till krig, säger professor Ann Enander.

Försvarshögskolan är kanske inte den mest offentliga högskolan, men definitivt en av de mest unika. Högskolans utbildningar och forskning bedrivs inte någon annanstans – eftersom kunskapen inte finns någon annanstans.

25 medarbetare

Försvarshögskolans uppgift är att bidra till ökad nationell och internationell säkerhet och arbetar exempelvis med samhällets totalförsvar och krisberedskap.

I Karlstad finns Försvarshögskolans ledarskapscentrum med 25 medarbetare.

– Vi bedriver forskning och utbildningar inom ledarskap under påfrestande förhållanden, säger avdelningschef Eva Johansson som själv disputerat i pedagogik.

Forskningen sker inom bland annat ledarskap, stress, kris- och riskhantering. Påfrestande förhållanden kan exempelvis vara militära insatser och naturkatastrofer, som större skogsbränder och översvämningar.

Civila och militära ledare

Professorskollegorna Gary Larsson och Ann Enander är båda psykologer i grunden, men är numera forskare inom ledarskap, med olika inriktningar. De håller också i kurser för såväl civila som militära ledare i exempelvis krishantering:

– Det handlar om chefer inom allt från kommuner och landsting till elbolag eller chefer på regeringsnivå, säger Gary Larsson.

Vad vill chefer och ledare lära sig?

– Framför allt vill de få kunskap om hur människor reagerar i krissituationer, hur man förbereder sig och lägger upp en strategi kring vem som gör vad, säger Ann Enander.

– Många undrar också hur man leder under krissituationer och vilka åtgärder som ska vidtas omedelbart.

Exakt hur cheferna ska agera är svårt att uttala sig om eftersom varje kris eller katastrof är unik.

– Viktigt är också att komma ihåg att reaktionerna kan dröja. Det är inte alltid man reagerar mitt under pågående händelse, det kan komma flera år efter, säger Gary Larsson.

Lär sig se tecken

Därför får också ledarna lära sig hur man kan se tecken på att en person exempelvis drabbats av PTSD, posttraumatisk stress.

– Men det kan också handla om andra reaktioner, som skuld, oro kring om liknande situationer skulle uppstå eller en svårighet i att kunna gå vidare, säger Ann Enander.

Att i efterhand gå igenom det som hänt är ett sätt att bearbeta, menar professorerna:

– Att samla ihop erfarenheterna och dra lärdomar för framtiden kan vara en viktig del. Både om allt fungerat bra, eller om något gått totalt fel.

– Det kan handla om hur man som ledare agerat rent moraliskt eller om ledarskapet blivit destruktivt.

Ofta tillsätts också utredningar som tittar på hur myndigheter eller kommuner agerat i samband med en kris.

Hur agerar chefer och ledare i krissituationer?

– Rent generellt kan man väl säga att Sverige i ett globalt perspektiv sticker ut i det avseendet att man kan ha svårt att sätta ner foten. Chefer undviker obehagliga beslut så långt som möjligt, säger Gary Larsson.

Efterfrågade

Oroligheterna runt om i världen påverkar givetvis Förvarshögskolan:

– Men främst inom forsknings- och analysstödssidan, det är behovsbilden som växer. Vi här i Karlstad märker också av det, men på längre sikt, i det avseende att fler efterfrågar utbildningar när det handlar om kris- och katastrofhantering, säger Eva Johansson.

– Generellt kan man också säga att behovet av forskning inte alltid överensstämmer med den tid forskningen tar. Forskningen går inte alltid tillräckligt snabbt, säger Gary Larsson.

Försvarshögskolan är kanske inte den mest offentliga högskolan, men definitivt en av de mest unika. Högskolans utbildningar och forskning bedrivs inte någon annanstans – eftersom kunskapen inte finns någon annanstans.

25 medarbetare

Försvarshögskolans uppgift är att bidra till ökad nationell och internationell säkerhet och arbetar exempelvis med samhällets totalförsvar och krisberedskap.

I Karlstad finns Försvarshögskolans ledarskapscentrum med 25 medarbetare.

– Vi bedriver forskning och utbildningar inom ledarskap under påfrestande förhållanden, säger avdelningschef Eva Johansson som själv disputerat i pedagogik.

Forskningen sker inom bland annat ledarskap, stress, kris- och riskhantering. Påfrestande förhållanden kan exempelvis vara militära insatser och naturkatastrofer, som större skogsbränder och översvämningar.

Civila och militära ledare

Professorskollegorna Gary Larsson och Ann Enander är båda psykologer i grunden, men är numera forskare inom ledarskap, med olika inriktningar. De håller också i kurser för såväl civila som militära ledare i exempelvis krishantering:

– Det handlar om chefer inom allt från kommuner och landsting till elbolag eller chefer på regeringsnivå, säger Gary Larsson.

Vad vill chefer och ledare lära sig?

– Framför allt vill de få kunskap om hur människor reagerar i krissituationer, hur man förbereder sig och lägger upp en strategi kring vem som gör vad, säger Ann Enander.

– Många undrar också hur man leder under krissituationer och vilka åtgärder som ska vidtas omedelbart.

Exakt hur cheferna ska agera är svårt att uttala sig om eftersom varje kris eller katastrof är unik.

– Viktigt är också att komma ihåg att reaktionerna kan dröja. Det är inte alltid man reagerar mitt under pågående händelse, det kan komma flera år efter, säger Gary Larsson.

Lär sig se tecken

Därför får också ledarna lära sig hur man kan se tecken på att en person exempelvis drabbats av PTSD, posttraumatisk stress.

– Men det kan också handla om andra reaktioner, som skuld, oro kring om liknande situationer skulle uppstå eller en svårighet i att kunna gå vidare, säger Ann Enander.

Att i efterhand gå igenom det som hänt är ett sätt att bearbeta, menar professorerna:

– Att samla ihop erfarenheterna och dra lärdomar för framtiden kan vara en viktig del. Både om allt fungerat bra, eller om något gått totalt fel.

– Det kan handla om hur man som ledare agerat rent moraliskt eller om ledarskapet blivit destruktivt.

Ofta tillsätts också utredningar som tittar på hur myndigheter eller kommuner agerat i samband med en kris.

Hur agerar chefer och ledare i krissituationer?

– Rent generellt kan man väl säga att Sverige i ett globalt perspektiv sticker ut i det avseendet att man kan ha svårt att sätta ner foten. Chefer undviker obehagliga beslut så långt som möjligt, säger Gary Larsson.

Efterfrågade

Oroligheterna runt om i världen påverkar givetvis Förvarshögskolan:

– Men främst inom forsknings- och analysstödssidan, det är behovsbilden som växer. Vi här i Karlstad märker också av det, men på längre sikt, i det avseende att fler efterfrågar utbildningar när det handlar om kris- och katastrofhantering, säger Eva Johansson.

– Generellt kan man också säga att behovet av forskning inte alltid överensstämmer med den tid forskningen tar. Forskningen går inte alltid tillräckligt snabbt, säger Gary Larsson.

Bidrar till nationell säkerhet

Försvarshögskolan har funnits i sin nuvarande form sedan 1997. 2008 inrättades Försvarshögskolan som statlig högskola, vilket innebär att fler – militära såväl som civila – kan ta del av utbildningarna.

Försvarshögskolans uppgift är att bidra till nationell och internationell säkerhet genom forskning och utbildning och högskolan utbildar militära och civila ledare, nationellt och internationellt.

Utbildningarna på Försvarshögskolan ges inte av någon annan högskola i Sverige eftersom inte kunskapen finns någon annanstans.

Försvarshögskolan består av fem organisationsenheter:

• Ledning

• Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, som bland annat ansvarar för ämnet statsvetenskap. I institutionen ingår även Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT). Delar av institutionen är placerad i Karlstad.

• Militärvetenskapliga institutionen

• Militära programledningen

• Högskoleförvaltningen

Källa: Försvarshögskolan