2016-10-17 06:00

2016-10-17 06:00

"Hyresrätter borde momsbeläggas"

MÅNDAGSINTERVJUN: LARS ANDERSSON: Värmlänningar i ledande positioner

Snart slutar Lars Andersson, Fastighetsägarnas näringslivspolitiskt ansvarige för Värmland/Dalsland efter 15 år. Han gör det i en tid av byggboom i Karlstad och bostadsbrist i nästan alla kommuner.
– Jag önskar är ett mer kontinuerligt byggande utan överhettning och resursbrist.

Lars Andersson har jobbat inom bygg- och fastighetsbranschen under hela sitt yrkesliv. Han är i grunden byggnadsingenjör och var först förvaltningschef för Riksbyggen respektive HSB i Värmland under totalt 14 år.

Därefter var Lars vd för kommunala Säfflebostäder och samtidigt fastighetschef i kommunen i sex år innan han 2001 började arbeta vid Fastighetsägarnas kontor i Karlstad.

Där har han ofta synts i debatten och har varit en pådrivare i att lyfta aktuella samhällsfrågor.

Vid årsskiftet går du i pension och efterträds av det nuvarande kommunalrådet Maria Frisk. Vad är du mest nöjd med att du har varit med och fått igenom under åren hos Fastighetsägarna?

– En av sakerna är Tillskottsprojektet som har landat väldigt bra. Där fokuserade vi bland annat på att öka takten kring planfrågorna i kommunerna och göra hanteringen smidigare.

– Vi drev även kravet på en satsning på snabbtåg mellan Stockholm och Oslo och det har också blivit verklighet. Infrastrukturkommissionen tog frågan till sig och nu har dessutom Karlstad och Örebro kommuner samt Region Värmland och Region Örebro bildat 2.55-bolaget.

Hur ser du på den byggboom som råder i Karlstad just nu och den bostadsbrist som vi ser i nästan alla kommuner i länet?

– Det finns ett jättestort behov av fler bostäder och det byggs nu mycket bostadsrätter och hyresrätter och det är väldigt positivt.

– Det jag skulle önska var ett mer kontinuerligt byggande över tid. Då skulle vi inte få den överhettning i branschen som råder som gör att det kan vara svårt att få i gång projekten eftersom vi har resursbrist.

Många av projekten hamnar i Karlstad, men det finns ju stora behov att även bygga i andra kommuner i vårt område. Varför är det så trögt att få i gång byggandet där?

– En stor orsak är att de kommunala fastighetsbolagen måste arbeta affärsmässigt och därför har svårt att få ihop ekonomin för sina nya projekt. Lagen om affärsmässighet vilar på en EU-rätt och ska skydda de privata bolagen på marknaden.

– En del kommunala fastighetsbolag bygger ändå och tolkar att det är deras totala verksamhet som måste visa överskott och när de privata bolagen accepterar det, vilket de oftast gör, agerar inte vi. Men vår grundinställning är att alla bolag ska drivas affärsmässigt.

Det talas ständigt om att det byggs för få små och billiga lägenheter. Vad är din kommentar till det?

– Det går inte att bygga billiga lägenheter med kvalitet. Det senaste man bygger blir alltid det dyraste. Och att rikta bostäder mot unga fungerar inte, med undantag för studentbostäder. Men det positiva med nya projekt är att det startar en flyttkedja som gör att andra bostäder blir lediga.

Kan du ge ett exempel på hur fastighetsmarknaden kan utvecklas för att fungera bättre?

– Hyresrätter borde momsbeläggas. Då kan man dra av bygg- och driftsmomsen och minska byggkostnaderna med 20 procent. I stället kan man lägga 6 procents moms på hyreskostnaden. Detta skulle jämna ut dagens orättvisa gynnande av bostadsrätten och äganderätten genom sänkta hyror.

Du har jobbat mycket med centrum- och ortsutvecklingsfrågor i både Värmland och Dalsland. Hur ser läget ut utanför Karlstad?

– Vi ser väldigt starka krafter som är i gång ibland annat Filipstad, Sunne och Torsby. Där arbetar man bra för att utveckla centrumkärnorna och handeln. Även i Arvika är engagemanget stort och på alla de här orterna finns det ett fint samarbete mellan centrumföreningarna och kommunerna. Ett attraktivt centrum betyder oerhört mycket för en ort.

Hur ser du på utvecklingen i Karlstad på stadsutvecklingssidan?

– Det har hänt väldigt mycket de senaste åren, bland annat en hel del förtätningar där man har byggt bort luckor i stadskärnan, exempelvis där Valvet på Drottninggatan har uppförts. Det gör att vi får en mer gedigen och enhetlig stad.

– Samtidigt är det väldigt mycket positivt på gång med skapandet av resecentrum, ombyggnaden av Hamngatan och omvandlingen av Stora torget som några exempel.

Vad har du för egna önskemål när det gäller utvecklandet av Karlstads centrum?

– Jag skulle vilja se en ombyggnad av Drottninggatan från korsningen med Östra Torggatan österut och göra den mer cykel- och gångvänlig. Stadsträdgården bör också lyftas fram mer.

– Jag önskar också en förvandling och uppgradering av Herrgårdsgatan till en enkelriktad gata där bilisterna har väjningsplikt mot de gående och jag vill även att kommunen knyter samman det kommersiella stråket från Soltorget och norrut med det kulturella vid Bibliotekshuset och Värmlands museum.

I somras valdes du till vice ordförande i den nya flygplatsstyrelsen. Hur ska ni bygga en starkare Karlstad flygplats?

– Vi måste upprätthålla Stockholmstrafiken samtidigt som vi säkrar en linje mot en stor europeisk flygplats. Upphandlingen av ett nytt sådant avtal har påbörjats.

– Det är viktigt att vi är helt öppna när ett sånt avtal tecknas och vi har hjälp av jurister för att allt ska blir korrekt.

Du gick hårt åt Karlstads kommun när man sålde Stadshuset för ett år sedan. Står du fast vid den kritiken?

– Ja, jag tycker att de gjorde fel som inte tog in anbud och utvärderade dem utan sålde till ett bolag utan att någon annan fick chansen att vara med och bjuda. Hoppas kommunen har lärt sig en läxa.

Vad ska du göra efter att du har gått i pension?

– Jag ska ta det lugnt få mer tid för familj, barn och barnbarn och ägna mig mer åt natur och miljö som är mina stora intressen. Dessutom ska jag arbeta vidare som vice ordförande i Brottsförebyggande centrum i Värmland.

– Maria Frisk blir en väldigt bra ersättare med sin gedigna bakgrund som kulturgeograf och politiker, bland annat tidigare ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Lars Andersson har jobbat inom bygg- och fastighetsbranschen under hela sitt yrkesliv. Han är i grunden byggnadsingenjör och var först förvaltningschef för Riksbyggen respektive HSB i Värmland under totalt 14 år.

Därefter var Lars vd för kommunala Säfflebostäder och samtidigt fastighetschef i kommunen i sex år innan han 2001 började arbeta vid Fastighetsägarnas kontor i Karlstad.

Där har han ofta synts i debatten och har varit en pådrivare i att lyfta aktuella samhällsfrågor.

Vid årsskiftet går du i pension och efterträds av det nuvarande kommunalrådet Maria Frisk. Vad är du mest nöjd med att du har varit med och fått igenom under åren hos Fastighetsägarna?

– En av sakerna är Tillskottsprojektet som har landat väldigt bra. Där fokuserade vi bland annat på att öka takten kring planfrågorna i kommunerna och göra hanteringen smidigare.

– Vi drev även kravet på en satsning på snabbtåg mellan Stockholm och Oslo och det har också blivit verklighet. Infrastrukturkommissionen tog frågan till sig och nu har dessutom Karlstad och Örebro kommuner samt Region Värmland och Region Örebro bildat 2.55-bolaget.

Hur ser du på den byggboom som råder i Karlstad just nu och den bostadsbrist som vi ser i nästan alla kommuner i länet?

– Det finns ett jättestort behov av fler bostäder och det byggs nu mycket bostadsrätter och hyresrätter och det är väldigt positivt.

– Det jag skulle önska var ett mer kontinuerligt byggande över tid. Då skulle vi inte få den överhettning i branschen som råder som gör att det kan vara svårt att få i gång projekten eftersom vi har resursbrist.

Många av projekten hamnar i Karlstad, men det finns ju stora behov att även bygga i andra kommuner i vårt område. Varför är det så trögt att få i gång byggandet där?

– En stor orsak är att de kommunala fastighetsbolagen måste arbeta affärsmässigt och därför har svårt att få ihop ekonomin för sina nya projekt. Lagen om affärsmässighet vilar på en EU-rätt och ska skydda de privata bolagen på marknaden.

– En del kommunala fastighetsbolag bygger ändå och tolkar att det är deras totala verksamhet som måste visa överskott och när de privata bolagen accepterar det, vilket de oftast gör, agerar inte vi. Men vår grundinställning är att alla bolag ska drivas affärsmässigt.

Det talas ständigt om att det byggs för få små och billiga lägenheter. Vad är din kommentar till det?

– Det går inte att bygga billiga lägenheter med kvalitet. Det senaste man bygger blir alltid det dyraste. Och att rikta bostäder mot unga fungerar inte, med undantag för studentbostäder. Men det positiva med nya projekt är att det startar en flyttkedja som gör att andra bostäder blir lediga.

Kan du ge ett exempel på hur fastighetsmarknaden kan utvecklas för att fungera bättre?

– Hyresrätter borde momsbeläggas. Då kan man dra av bygg- och driftsmomsen och minska byggkostnaderna med 20 procent. I stället kan man lägga 6 procents moms på hyreskostnaden. Detta skulle jämna ut dagens orättvisa gynnande av bostadsrätten och äganderätten genom sänkta hyror.

Du har jobbat mycket med centrum- och ortsutvecklingsfrågor i både Värmland och Dalsland. Hur ser läget ut utanför Karlstad?

– Vi ser väldigt starka krafter som är i gång ibland annat Filipstad, Sunne och Torsby. Där arbetar man bra för att utveckla centrumkärnorna och handeln. Även i Arvika är engagemanget stort och på alla de här orterna finns det ett fint samarbete mellan centrumföreningarna och kommunerna. Ett attraktivt centrum betyder oerhört mycket för en ort.

Hur ser du på utvecklingen i Karlstad på stadsutvecklingssidan?

– Det har hänt väldigt mycket de senaste åren, bland annat en hel del förtätningar där man har byggt bort luckor i stadskärnan, exempelvis där Valvet på Drottninggatan har uppförts. Det gör att vi får en mer gedigen och enhetlig stad.

– Samtidigt är det väldigt mycket positivt på gång med skapandet av resecentrum, ombyggnaden av Hamngatan och omvandlingen av Stora torget som några exempel.

Vad har du för egna önskemål när det gäller utvecklandet av Karlstads centrum?

– Jag skulle vilja se en ombyggnad av Drottninggatan från korsningen med Östra Torggatan österut och göra den mer cykel- och gångvänlig. Stadsträdgården bör också lyftas fram mer.

– Jag önskar också en förvandling och uppgradering av Herrgårdsgatan till en enkelriktad gata där bilisterna har väjningsplikt mot de gående och jag vill även att kommunen knyter samman det kommersiella stråket från Soltorget och norrut med det kulturella vid Bibliotekshuset och Värmlands museum.

I somras valdes du till vice ordförande i den nya flygplatsstyrelsen. Hur ska ni bygga en starkare Karlstad flygplats?

– Vi måste upprätthålla Stockholmstrafiken samtidigt som vi säkrar en linje mot en stor europeisk flygplats. Upphandlingen av ett nytt sådant avtal har påbörjats.

– Det är viktigt att vi är helt öppna när ett sånt avtal tecknas och vi har hjälp av jurister för att allt ska blir korrekt.

Du gick hårt åt Karlstads kommun när man sålde Stadshuset för ett år sedan. Står du fast vid den kritiken?

– Ja, jag tycker att de gjorde fel som inte tog in anbud och utvärderade dem utan sålde till ett bolag utan att någon annan fick chansen att vara med och bjuda. Hoppas kommunen har lärt sig en läxa.

Vad ska du göra efter att du har gått i pension?

– Jag ska ta det lugnt få mer tid för familj, barn och barnbarn och ägna mig mer åt natur och miljö som är mina stora intressen. Dessutom ska jag arbeta vidare som vice ordförande i Brottsförebyggande centrum i Värmland.

– Maria Frisk blir en väldigt bra ersättare med sin gedigna bakgrund som kulturgeograf och politiker, bland annat tidigare ordförande i stadsbyggnadsnämnden.

Lars Andersson

Ålder: 66 år

Familj: Fru och två barn med familjer

Bor: Mjölnartorpet, Kronoparken

Läser: Väldigt många biografier, just nu Fredrik Reinfeldts. Även miljölitteratur.

Ser på tv: Nyhets-, kultur- och kunskapsprogram. Gärna på Kunskapskanalen och Axess TV.

Intressen: Natur och friluftsliv, miljöfrågor

Smultronställe: Mjölnartorpet. Nära till både skogen och Vänern.

Aktuellt just nu: Slutar som näringslivspolitiskt ansvarig hos Fastighetsägarna i Värmland/Dalsland vid årsskiftet.

Vad gör dig lycklig: När jag ser att min familj mår bra.