2016-09-27 06:00

2016-09-27 06:00

"Vi måste våga tro på att vi kan hjälpa"

VÄRMLAND: Insamlingen inne på sitt artonde år

Den stora insamlingen Världens barn har kommit halvvägs i årets insamling.
Men värmlänningarna är inte bland de mest givmilda, sett till tidigare år.
– Men värmlänningar är fortfarande givmilda, säger Curt Engström, regionansvarig för insamlingen.

I drygt två månader har årets insamling till Världens barn pågått. I slutändan brukar summan av insamlade medel sluta på mellan 75-80 miljoner kronor.

Men Värmland ligger inte så bra till i sammanställningen mellan länen. Under fjolårets insamling placerande man sig strax under mitten av de 21 länen. Värmlänningarna samlade då in 5,19 kronor i snitt, en förändring på -11 procent jämfört med året innan.

Bäst av de värmländska kommunerna brukar Årjäng vara. Förra året skänkte man i snitt 22 kronor per invånare där, medan man i länets största kommun, Karlstad, skänkte 3,12 kronor i snitt.

Borde det inte vara enklare att samla in mycket pengar i en stor kommun?

– Varför vet jag inte, men det har visat sig vara svårare i storstäder, säger Curt Engström, regionansvarig för Världens barn i Värmland.

Att Årjäng utmärker sig beror, bland annat, på att några skolor i Årjäng engagera barnen att knacka dörr i kommunen berättar Curt Engström.

– Och det vet folk om nu.

Varför skiljer det sig så mycket åt mellan större och mindre kommuner?

– Det handlar mycket om ideella engagemang. Har man eldsjälar så blir det mer pengar, så är det. Och jag tror att i mindre kommuner känner man varandra bättre, har nära kontakter och det är lättare att mobilisera. På större ställen, blir man lite mer för sig själv.

Många är initiativen kring Världens barn. Men det största insamlingstillfället är tv-galan. Men det är fortfarande bössan som är grunden berättar Curt Engström.

Men allt färre har kontanter i dag, är det ett problem?

– Nej, egentligen inte. Vi berättar att man också kan swisha.

Som regionansvarig har Curt Engström som uppgift att få personer och organisationer att mobilisera under de fyra månader som insamlingen pågår.

– Jag tror att mycket handlar om det personliga engagemanget. Det kan räcka med en timme med en bössa, för då börjar folk prata om det. Jag tror mer på det än på reklam.

Vad har ni för mål med årets insamling?

– Målsättningen är att öka med tio procent per år så att vi är uppe i 100 om något år.

När årets insamling är klar, kommer Värmland att hamna högra upp i listan i år?

– Det tror jag, det är vad vi siktar på. Vi måste våga tro på att vi kan hjälpa.

I drygt två månader har årets insamling till Världens barn pågått. I slutändan brukar summan av insamlade medel sluta på mellan 75-80 miljoner kronor.

Men Värmland ligger inte så bra till i sammanställningen mellan länen. Under fjolårets insamling placerande man sig strax under mitten av de 21 länen. Värmlänningarna samlade då in 5,19 kronor i snitt, en förändring på -11 procent jämfört med året innan.

Bäst av de värmländska kommunerna brukar Årjäng vara. Förra året skänkte man i snitt 22 kronor per invånare där, medan man i länets största kommun, Karlstad, skänkte 3,12 kronor i snitt.

Borde det inte vara enklare att samla in mycket pengar i en stor kommun?

– Varför vet jag inte, men det har visat sig vara svårare i storstäder, säger Curt Engström, regionansvarig för Världens barn i Värmland.

Att Årjäng utmärker sig beror, bland annat, på att några skolor i Årjäng engagera barnen att knacka dörr i kommunen berättar Curt Engström.

– Och det vet folk om nu.

Varför skiljer det sig så mycket åt mellan större och mindre kommuner?

– Det handlar mycket om ideella engagemang. Har man eldsjälar så blir det mer pengar, så är det. Och jag tror att i mindre kommuner känner man varandra bättre, har nära kontakter och det är lättare att mobilisera. På större ställen, blir man lite mer för sig själv.

Många är initiativen kring Världens barn. Men det största insamlingstillfället är tv-galan. Men det är fortfarande bössan som är grunden berättar Curt Engström.

Men allt färre har kontanter i dag, är det ett problem?

– Nej, egentligen inte. Vi berättar att man också kan swisha.

Som regionansvarig har Curt Engström som uppgift att få personer och organisationer att mobilisera under de fyra månader som insamlingen pågår.

– Jag tror att mycket handlar om det personliga engagemanget. Det kan räcka med en timme med en bössa, för då börjar folk prata om det. Jag tror mer på det än på reklam.

Vad har ni för mål med årets insamling?

– Målsättningen är att öka med tio procent per år så att vi är uppe i 100 om något år.

När årets insamling är klar, kommer Värmland att hamna högra upp i listan i år?

– Det tror jag, det är vad vi siktar på. Vi måste våga tro på att vi kan hjälpa.

Så mycket blev det i fjol

Under fjolårets Världens barn-insamling samlade de värmländska kommunerna in så här mycket utslaget på varje invånare (200 kommuner listades):

Årjäng 22,03

Forshaga 14,71

Säffle 8,48

Hagfors 5,96

Sunne 5,35

Hammarö 4,95

Grums 4,77

Torsby 4,36

Arvika 4,30

Kil 3,95

Munkfors 3,49

Karlstad 3,12

Källa: start.varldensbarn.se/varldens-barn-2015/