2016-09-10 06:00

2016-09-10 06:00

Lång kö till utredning

LANDSTINGET: Skolbarn får vänta i 16 månader

– Att göra en utredning är mycket viktigt, hävdar Inger Rålenius, rådgivare på Dyslexiförbundet.
Vid logopedenheten på Landstinget i Värmland är väntetiden ett och ett halvt år.
– Vi är de första att beklaga, säger enhetschef Inger Gustavsson.

250 personer väntar på att en läs- och skrivutredning hos logopedenheten på Landstinget i Värmland. Av dem är 15 procent vuxna.

De får vänta ett och ett halv år på att få reda hur deras problem ser ut och hur de skulle kunna få hjälp att klara av skolan.

”För länge”

– Vi anser att även 16 månader är alldeles för länge, säger Inger Gustavsson, enhetschef på logopedenheten. Vi är de första att beklaga vår långa väntetid. Naturligtvis skulle vi gärna se en utökning av antal logopeder i enheten och det är också något vi ständigt belyser uppåt.

Inger Rålenius, som är rådgivare på Dyslexiförbundet centralt säger att det ser likadant ut i hela landet.

– Jag har 10–15 samtal varje dag om det här. Väldigt många barn blir ledsna och tappar sugen när de inte får hjälp. Med en utredning får du svart på vitt på vilka styrkor och svårigheter du har och då måste skolan hjälpa till, säger hon.

Få logopeder

Enligt Inger Gustavsson i Karlstad ska skolbarn i första hand utredas i skolan av specialpedagog som handleder lärarna och föreslår lämpliga pedagogiska åtgärder.

– Patienterna kommer till logopedenheten via remisser från skolorna och på ”egen vårdbegäran”. Det kan också vara familjer som inte tycker sig får gehör från skolan. Olika skolor har också olika rutiner för när man remitterar. Vill också gärna poängtera att vi är ett av de minst logopedtäta landstingen i Sverige, och det finns ännu inga skollogopeder i vårt län, vilket vi ser blir allt vanligare runt om i Sverige.

Hur reagerar barn- och föräldrar på den långa väntetiden?

– Många föräldrar och barn blir naturligtvis besvikna och ledsna, och hör av sig till oss. Det blir ett tillfälle för oss att ge råd och stöd under väntetiden.

Finns det planer på åtgärder för att korta kön?

– Vi ser hela tiden över olika sätt att korta kön utan att göra avkall på utredningarnas kvalitet.

Enlighet patientlagen har alla patienter möjlighet att vända sig till annat landsting för att få en snabbare utredning.

– Ännu märker vi inte att det fått någon effekt i form av minskad efterfrågan hit, säger Inger Gustavsson.

Susanne Eklund, enhetschef på Klaraborgs specialpedagogiska område i Karlstads kommun tycker skolorna är bra på att upptäcka läs- och skrivsvårigheter.

Inte viktigt för alla

– Diagnoser är inte lika viktiga för alla. Skolorna är skyldiga att ge stöd och jag upplever att de är duktiga på att se och hitta lösningar, säger hon.

Inger Rålenius har andra erfarenheter.

– Man bör upptäcka svårigheterna i ettan eller tvåan. Det vanligaste är att det upptäcks i högstadiet. I vissa skolor är det slumpen som avgör om barn får hjälp, säger hon.

250 personer väntar på att en läs- och skrivutredning hos logopedenheten på Landstinget i Värmland. Av dem är 15 procent vuxna.

De får vänta ett och ett halv år på att få reda hur deras problem ser ut och hur de skulle kunna få hjälp att klara av skolan.

”För länge”

– Vi anser att även 16 månader är alldeles för länge, säger Inger Gustavsson, enhetschef på logopedenheten. Vi är de första att beklaga vår långa väntetid. Naturligtvis skulle vi gärna se en utökning av antal logopeder i enheten och det är också något vi ständigt belyser uppåt.

Inger Rålenius, som är rådgivare på Dyslexiförbundet centralt säger att det ser likadant ut i hela landet.

– Jag har 10–15 samtal varje dag om det här. Väldigt många barn blir ledsna och tappar sugen när de inte får hjälp. Med en utredning får du svart på vitt på vilka styrkor och svårigheter du har och då måste skolan hjälpa till, säger hon.

Få logopeder

Enligt Inger Gustavsson i Karlstad ska skolbarn i första hand utredas i skolan av specialpedagog som handleder lärarna och föreslår lämpliga pedagogiska åtgärder.

– Patienterna kommer till logopedenheten via remisser från skolorna och på ”egen vårdbegäran”. Det kan också vara familjer som inte tycker sig får gehör från skolan. Olika skolor har också olika rutiner för när man remitterar. Vill också gärna poängtera att vi är ett av de minst logopedtäta landstingen i Sverige, och det finns ännu inga skollogopeder i vårt län, vilket vi ser blir allt vanligare runt om i Sverige.

Hur reagerar barn- och föräldrar på den långa väntetiden?

– Många föräldrar och barn blir naturligtvis besvikna och ledsna, och hör av sig till oss. Det blir ett tillfälle för oss att ge råd och stöd under väntetiden.

Finns det planer på åtgärder för att korta kön?

– Vi ser hela tiden över olika sätt att korta kön utan att göra avkall på utredningarnas kvalitet.

Enlighet patientlagen har alla patienter möjlighet att vända sig till annat landsting för att få en snabbare utredning.

– Ännu märker vi inte att det fått någon effekt i form av minskad efterfrågan hit, säger Inger Gustavsson.

Susanne Eklund, enhetschef på Klaraborgs specialpedagogiska område i Karlstads kommun tycker skolorna är bra på att upptäcka läs- och skrivsvårigheter.

Inte viktigt för alla

– Diagnoser är inte lika viktiga för alla. Skolorna är skyldiga att ge stöd och jag upplever att de är duktiga på att se och hitta lösningar, säger hon.

Inger Rålenius har andra erfarenheter.

– Man bör upptäcka svårigheterna i ettan eller tvåan. Det vanligaste är att det upptäcks i högstadiet. I vissa skolor är det slumpen som avgör om barn får hjälp, säger hon.

Logopedenheten

Logopedenheten har alla 15 logopedtjänster tillsatta. De har i uppdrag att utreda, diagnosticera och behandla röst- tal- och språkstörningar hos personer i alla åldrar. Av cirka 1 500 remisser per år gäller cirka 300 läs- och skrivutredning.

Källa: Logopedenheten