2016-09-08 06:00

2016-09-08 06:00

Besviken att huvudkontoret försvann

KARLSTAD: Räddningsverkets förre generaldirektör Lennart Myhlback om dagens MSB

1986 bildades Räddningsverket och förlades till Karlstad. Hela 1 200 personer anställdes, men i dag när verket har förvandlats till MSB är bara några hundra kvar.
– Och huvudkontoret finns i Stockholm. De värmländska politikerna var väldigt tysta när förändringen gjordes.

Det säger Lennart Myhlback som utsågs till Räddningsverkets första generaldirektör och tillträdde när myndigheten slog upp portarna den 1 juli 1986.

Kristinehamnaren Myhlback hade dessförinnan jobbat många år i regeringskansliet. Nu blev han med sina 41 år landets yngsta generaldirektör.

– Det betydde förstås mycket för Karlstad att en så stor myndighet etablerade sig här. Det gav väldigt många nya jobb.

10 000 anställda

Under åren 1975–86 beslutade regeringen att flytta ut hela 48 myndigheter från Stockholm till övriga Sverige. Totalt handlade det om cirka 10 000 anställda.

– Det fanns inte bostäder nog i Stockholm och samtidigt ville staten stödja övriga Sverige, säger Lennart Myhlback

Redan under 1970-talet byggdes Karolinen i Karlstad och hundratals försvarsjobb hamnade i stan.

– Räddningsverket var en fortsättning eftersom vi också låg under försvarsdepartementet. I början hade vi lite rekryteringsproblem, men snart lyckades vi fylla alla tjänster och personalen trivdes och blev kvar.

På den tiden var det inte tal om att hålla några möten i Stockholm.

– Nej, huvudkontoret låg ju här och då fick alla resa hit. Karlstad blev med alla myndigheter känd som en riktig försvarsstad och vår utlandsverksamhet satte oss också på kartan.

Insats i Armenien

Det började med den stora jordbävningen i Armenien 1988 och fortsatte med många andra uppdrag. Lennart Myhlback var kvar som generaldirektör till 1999 då han började en FN-tjänst som landshövding i Kosovo.

När han tittar på fortsättningen på Räddningsverket, MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, så har stora förändringar skett.

– Den största för vår del är att huvudkontoret och all ledningspersonal numera har flyttats till Stockholm. Och kvar är bara några hundra anställda. Märkligt med tanke på att kontorsrummen är mycket dyrare där än här.

– De värmländska politikerna och regionmyndigheten var väldigt tysta när förändringen gjordes. Jag är förvånad att de inte stred mer för jobben och huvudkontoret.

Sverige minskade sitt försvar under många år, men nu ska det rustas upp igen.

– Det talas om nya utflyttningar av myndighetsjobb. Bland annat civilförsvaret måste stärkas. Det märktes tydligt vid branden i Västmanland och under stormen Gudrun.

Det säger Lennart Myhlback som utsågs till Räddningsverkets första generaldirektör och tillträdde när myndigheten slog upp portarna den 1 juli 1986.

Kristinehamnaren Myhlback hade dessförinnan jobbat många år i regeringskansliet. Nu blev han med sina 41 år landets yngsta generaldirektör.

– Det betydde förstås mycket för Karlstad att en så stor myndighet etablerade sig här. Det gav väldigt många nya jobb.

10 000 anställda

Under åren 1975–86 beslutade regeringen att flytta ut hela 48 myndigheter från Stockholm till övriga Sverige. Totalt handlade det om cirka 10 000 anställda.

– Det fanns inte bostäder nog i Stockholm och samtidigt ville staten stödja övriga Sverige, säger Lennart Myhlback

Redan under 1970-talet byggdes Karolinen i Karlstad och hundratals försvarsjobb hamnade i stan.

– Räddningsverket var en fortsättning eftersom vi också låg under försvarsdepartementet. I början hade vi lite rekryteringsproblem, men snart lyckades vi fylla alla tjänster och personalen trivdes och blev kvar.

På den tiden var det inte tal om att hålla några möten i Stockholm.

– Nej, huvudkontoret låg ju här och då fick alla resa hit. Karlstad blev med alla myndigheter känd som en riktig försvarsstad och vår utlandsverksamhet satte oss också på kartan.

Insats i Armenien

Det började med den stora jordbävningen i Armenien 1988 och fortsatte med många andra uppdrag. Lennart Myhlback var kvar som generaldirektör till 1999 då han började en FN-tjänst som landshövding i Kosovo.

När han tittar på fortsättningen på Räddningsverket, MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, så har stora förändringar skett.

– Den största för vår del är att huvudkontoret och all ledningspersonal numera har flyttats till Stockholm. Och kvar är bara några hundra anställda. Märkligt med tanke på att kontorsrummen är mycket dyrare där än här.

– De värmländska politikerna och regionmyndigheten var väldigt tysta när förändringen gjordes. Jag är förvånad att de inte stred mer för jobben och huvudkontoret.

Sverige minskade sitt försvar under många år, men nu ska det rustas upp igen.

– Det talas om nya utflyttningar av myndighetsjobb. Bland annat civilförsvaret måste stärkas. Det märktes tydligt vid branden i Västmanland och under stormen Gudrun.