2016-09-03 06:00

2016-09-03 06:00

Poliserna: "vi räcker inte till"

VÄRMLAND: Personalbrist – Trögjobbat – Längre från medborgarna

Den nya organisationen skulle föra polisen närmare medborgarna.
Det blev tvärtom visar NWT:s granskning.
– Längre ifrån medborgarna än i dag tror jag aldrig att vi har varit, säger poliskommissarie Peter Åkerström.

Det har gått mer än ett och ett halvt år sedan polisen omorganiserades och blev en enda myndighet.

När förändringen gjordes var en av huvudinriktningarna att polisen skulle komma närmare medborgarna.

Runt om i landet kommer nu larmrapporer om resursbrist, om poliser som slutar och om en poliskår i kris.

NWT har varit i kontakt med en rad poliser som jobbar på olika nivåer inom polisen i Värmland. De ger en bild av en ofärdig, trög organisation. Där framför allt poliser i yttre tjänst inte räcker till, och där man hamnat längre bort från dem som behöver hjälp.

Inget händer

En av dem som är kritiska är rutinerade poliskommissarien Peter Åkerström i Hagfors.

– Det är många brottsoffer som verkligen vill ha ett stöd och att en polis kommer och vi kan inte skicka någon. Det är massor av jobb som vi har resursbrist på, säger han.

Varför har det blivit så?

– Dels har det blivit mindre personal av olika anledningar. Men jag vill påstå att mycket handlar om planering och en vilja. Ser man som chef att det är tunt med personal måste man hitta lösningar. Det har man betalt för som chef.

– De signaler rikspolischef Dan Eliasson gav, och det jag tror att han vill, är att de lokala cheferna ska få ett oerhört stort mandat. För mig är det ofattbart att det har hänt så lite som det har gjort. Allt har gått i stå, och det är väldigt ängsligt. Jag tycker inte att det borde vara så – de har mandatet men på något sätt händer ingenting.

Tvärtomeffekt

Enligt Åkerström har polisen heller inte lyckats komma närmare medborgarna, som det var tänkt.

– Den röda tråden har fallit totalt. Rikspolischefen pratade om närheten till medborgarna, men längre ifrån medborgarna än i dag tror jag aldrig att vi har varit.

Han får medhåll av Bjarne Andersson, vakthavande befäl med nästan 40 år i yrket.

– Om det är någon skillnad mot tidigare så är det snarare tvärtom, vi har färre personal i yttre tjänst vilket innebär mindre tid att hjälpa till, säger han.

Vad anser du har förändrats med den nya organisationen?

– Jag upplever att allt blivit svårare, att det blivit mer trögjobbat.

Han ger exempel där ett minst sagt trivialt ärende tog en halv dag, då ingen visste vart han skulle vända sig.

– Vissa funktioner finns i Värmland, vissa i Dalarna och vissa i Örebro. Det är problemet med en stor organisation.

Men är inte det saker som kommer när man lärt sig organisationen?

– Jo, det kommer nog att sätta sig under årens lopp. Men jag trodde i min enfald att organisationen skulle vara klar när övergången skedde. Men det kändes som att vi började från noll. Chefer var tillsatta, men i övrigt var vi vilsna. Vardagsgörat satt inte alls.

Lönen inte avgörande

Mycket av debatten kring problemen inom polisen har handlat om lön, om låga ingångslöner och dåliga löneutvecklingsmöjligheter vilket leder till att poliser slutar. Flera av de poliser som NWT pratar med tar också upp lönen, men bara som en delförklaring.

– Lönefrågan ska inte överdrivas, det hade man klarat om arbetet hade fungerat, säger en polis i inre tjänst med mångårig erfarenhet.

Alla poliser vi varit i kontakt med ser fördelar med den nya organisationen.

– Ingen har nog någonting emot att det blir en myndighet, säger Peter Åkerström.

– Det kanske det skulle ha varit för länge sen. Det finns uppenbara fördelar med det, men jag tycker inte att de har lyssnat på dem som verklighen har varit med och vet hur saker och ting fungerar.

Det har gått mer än ett och ett halvt år sedan polisen omorganiserades och blev en enda myndighet.

När förändringen gjordes var en av huvudinriktningarna att polisen skulle komma närmare medborgarna.

Runt om i landet kommer nu larmrapporer om resursbrist, om poliser som slutar och om en poliskår i kris.

NWT har varit i kontakt med en rad poliser som jobbar på olika nivåer inom polisen i Värmland. De ger en bild av en ofärdig, trög organisation. Där framför allt poliser i yttre tjänst inte räcker till, och där man hamnat längre bort från dem som behöver hjälp.

Inget händer

En av dem som är kritiska är rutinerade poliskommissarien Peter Åkerström i Hagfors.

– Det är många brottsoffer som verkligen vill ha ett stöd och att en polis kommer och vi kan inte skicka någon. Det är massor av jobb som vi har resursbrist på, säger han.

Varför har det blivit så?

– Dels har det blivit mindre personal av olika anledningar. Men jag vill påstå att mycket handlar om planering och en vilja. Ser man som chef att det är tunt med personal måste man hitta lösningar. Det har man betalt för som chef.

– De signaler rikspolischef Dan Eliasson gav, och det jag tror att han vill, är att de lokala cheferna ska få ett oerhört stort mandat. För mig är det ofattbart att det har hänt så lite som det har gjort. Allt har gått i stå, och det är väldigt ängsligt. Jag tycker inte att det borde vara så – de har mandatet men på något sätt händer ingenting.

Tvärtomeffekt

Enligt Åkerström har polisen heller inte lyckats komma närmare medborgarna, som det var tänkt.

– Den röda tråden har fallit totalt. Rikspolischefen pratade om närheten till medborgarna, men längre ifrån medborgarna än i dag tror jag aldrig att vi har varit.

Han får medhåll av Bjarne Andersson, vakthavande befäl med nästan 40 år i yrket.

– Om det är någon skillnad mot tidigare så är det snarare tvärtom, vi har färre personal i yttre tjänst vilket innebär mindre tid att hjälpa till, säger han.

Vad anser du har förändrats med den nya organisationen?

– Jag upplever att allt blivit svårare, att det blivit mer trögjobbat.

Han ger exempel där ett minst sagt trivialt ärende tog en halv dag, då ingen visste vart han skulle vända sig.

– Vissa funktioner finns i Värmland, vissa i Dalarna och vissa i Örebro. Det är problemet med en stor organisation.

Men är inte det saker som kommer när man lärt sig organisationen?

– Jo, det kommer nog att sätta sig under årens lopp. Men jag trodde i min enfald att organisationen skulle vara klar när övergången skedde. Men det kändes som att vi började från noll. Chefer var tillsatta, men i övrigt var vi vilsna. Vardagsgörat satt inte alls.

Lönen inte avgörande

Mycket av debatten kring problemen inom polisen har handlat om lön, om låga ingångslöner och dåliga löneutvecklingsmöjligheter vilket leder till att poliser slutar. Flera av de poliser som NWT pratar med tar också upp lönen, men bara som en delförklaring.

– Lönefrågan ska inte överdrivas, det hade man klarat om arbetet hade fungerat, säger en polis i inre tjänst med mångårig erfarenhet.

Alla poliser vi varit i kontakt med ser fördelar med den nya organisationen.

– Ingen har nog någonting emot att det blir en myndighet, säger Peter Åkerström.

– Det kanske det skulle ha varit för länge sen. Det finns uppenbara fördelar med det, men jag tycker inte att de har lyssnat på dem som verklighen har varit med och vet hur saker och ting fungerar.

Poliser om läget

"I vissa fall gör polisen ett jädrigt bra jobb. Men det finns också rejält stora brister i den här organisationen." Peter Åkerström, poliskommissarie

"Jag tror precis som de säger: att det kommer bli bättre. Men jag tvivlar på att det sker så länge jag jobbar, och jag har fyra år kvar till pension."

Bjarne Andersson, vakthavande befäl

"Det finns beslut från högsta ort som känns fullständigt onödiga, som bara bidrar till att slå sönder en redan rejält underbemannad personallista." Polis i yttre tjänst

"Hela polisen är oerhört toppstyrd. I omorganisationen har man börjat i helt fel ände, totalt glömt polisprofessionen för att i stället se hela polisarbetet som en produktion." Polis i inre tjänst

"Problemet med omorganisationen är att det saknas enormt många poliser. Man kan inte tro att man ska kunna spara sig igenom en omorganisation och plocka ut folk från en utryckning som redan är kraftigt underbemannad." Polis i yttre tjänst med sju år i yrket

"Vi har helt tappat den lokala kontakten vilket också är mycket av förklaringen till den sjunkande uppklaringsprocenten." Mångårig polis som jobbar i inre tjänst

"Det pratades om att det skulle bli färre chefer, färre administrativa tjänster, men det har snarare blivit fler. Verkligheten är att vi blir färre och färre som sysslar med ordningshållnig. Vi räcker inte till, och tvingas prioritera bort ärenden som vi definitivt borde ha åkt på." Polis i yttre tjänst

"Polisens organisation har blivit rörig. Känns som om det finns oklarheter i beslutsfattande positioner vilket leder till ett trögt system." Polis i yttre tjänst

Så är polisen organiserad

Den 1 januari 2015 gick polisen från att bestå av 21 lokala myndigheter till att slås samman till en enda. Den nya myndigheten består av sju olika regioner där Värmland, Dalarna och Örebro län utgör region Bergslagen. Huvudorten för regionen är Örebro.

Värmland har i sin tur ett antal lokalpolisområden, Karlstad, Kristinehamn, Arvika och Torsby.

Källa: polisen.se