2016-09-01 06:00

2016-09-01 06:00

Så ska stan klara av trafikökningen

KARLSTAD: Dagens infrastruktur räcker inte till – nu sker mängder med storsatsningar

De närmaste åren ska mängder av stora infrastrukturprojekt genomföras i Karlstad. Ombyggnaden av Karlstad central, satsningen på en sydlig förbindelse, en flytt av Hammaröleden och byggandet av en rangerbangård i Välsviken är några exempel.
– Stan växer och det är väldigt viktigt att få till de här projekten för nu slår trafiken i taket.

Det säger Peter Thörn, samhällsplanerare på Karlstads kommun. Han konstaterar att det har varit väldigt få stora infrastruktursatsningar i Karlstad under många år.

– Den senaste riktigt omfattande investeringen är väl Hagaleden och då får man gå tillbaka till 1980-talet. Anledningen till att det inte har gjorts några rejäla satsningar sedan dess är att vi har haft väldigt bra trafikkapacitet.

– Men nu slår vi i taket i och med att stan växer och därför behövs det många nybyggen för att klara av det ökande antalet invånare, säger Peter Thörn.

Under onsdagen hade Handelskammaren Värmland bjudit in honom och hans kollega Sören Jonsson, projektledare för Tåg i tid samt Lars Olsson, samhällsplanerare på Trafikverket till en infrastrukturkonferens på Scandic Winn i Karlstad.

Viktiga slussar

– Den största utmaningen vi har är slussarna i Trollhättan. Om det inte byggs några nya försvinner all Vänersjöfart efter 2030 då dagens slussar är uttjänta. 3 miljarder beräknas nya slussar kosta och vi hoppas få med projektet i den nya nationella trafikplanen som regeringen beslutar om våren 2018, säger Peter Thörn.

Det mest omfattande projektet i Karlstad är Tåg i tid som bland annat innefattar en ombyggnad av Karlstad central och skapandet av ett resecentrum dit även den långväga busstrafiken flyttas från dagens busstation.

– Vi behöver fler tåglägen och perronger på Karlstad C och att kunna knyta ihop Tingvallastaden med Inre hamn, Stadsträdgården och övriga delar söder om järnvägen. När spåren färre blir det möjligt samtidigt som Duvslaget och godsterminalen försvinner.

– Dessutom ger det plats för andra verksamheter i området och vi beräknar att det skapar cirka 300 nya jobb. En arkitekttävling ska nu utlysas och planen är att ombyggnaden ska inledas 2020 och stå klar 2025. Även Hamngatan byggs om där ena körfältet i vardera riktning blir bussfil, säger Sören Jonsson.

Mötesspår avlastar

För att ombyggnaden av Karlstad C ska vara möjligt och inte skapa fullständig trafikkaos måste ett nytt mötesspår i Välsviken stå klart innan och det är tänkt att påbörjas 2019. Redan 2017 inleds breddningen till dubbelspår över Pråmkanalen.

– För att ytterligare förbättra kapaciteten på Karlstad C och skapa en mer robusthet planeras det en flytt av godshanteringen till en ny rangerbangård som är tänkt att byggas i Välsviken. Men exakt när det kan ske är inte klart. Det blir efter 2025. Finansieringen är inte klar, säger Sören Jonsson.

Ytterligare ett stort projekt som år på gång är ombyggnaden av Stora Torget som är tänkt att starta 2018. Ny belysning och nya utsmyckningar är något av det som planeras.

Ny sydlig led

En annan satsning är byggandet av en stadsgatelik sydlig trafikförbindelse från Skoghallsleden i väster till Hammaröleden i öster. Denna ska bland annat avlasta gatorna i centrum och förkorta restiden för ambulanser till CSK.

En ny bro från strax norr om Kartberget över den västra älvgrenen till Jakobsberg gör det möjligt, liksom byggandet av ersättningsbro för Jakobsbergsbron (start 2021–2022).

– Bron vid Kartberget tror vi på byggstart för 2019. Den är en förutsättning för att kunna exploatera Jakobsberg med bostäder där marken måste fyllas upp och måste ligga under tryck i flera år. Hela förbindelsen kan stå klar 2023–2025, säger Peter Thörn.

Till det kan läggas planerna på en flytt av Hammaröleden för att slippa dagens trafikkaos genom Tormestad. En lösning är att dra leden över Lamberget och vidare till Örsholmen via en ny sydligare Elverumsbro och sedan bort till Välsviksleden. Det ger möjlighet för att exploatera området runt västra delen av Lambergstjärn för bostäder.

Spår mot Skoghall

– Ett annat viktigt projekt som vi vill förverkliga är skapandet av ett triangelspår mellan Värmlandsbanan och Skoghallsbanan. Då slipper alla godståg som ska till och från Stora Enso ta vägen via Karlstad C. Det skulle frigöra väldigt mycket kapacitet där.

Karlstads kommun vill även bygga en större logistikpark väster om Karlstad eftersom det mesta godset ska åt det hållet, främst mot Göteborg, och tittar nu på ett läge öster om 61:an vid Ilanda. Man tittar även på andra lämpliga platser i hela Karlstadsregionen.

Trafikverket jobbar med utbyggnaden av E18 väster om Karlstad till fyrfältsväg. Den öppnas i juni 2017. I dagarna går man även i gång med ombyggnaden av 63:an till 2+1-väg med mitträcke upp till Vallargärdet.

”Väldiga utmaningar”

– Med tanke på alla projekt innebär det här väldiga utmaningar för oss. Detta är ett stort pussel och det gäller att lägga bitarna i rätt ordning. Det är dock oundvikligt att det skapas köer, men vi ska samtidigt förbättra gång- och cykeltrafiken liksom kollektivtrafikutbudet, säger Peter Thörn.

Handelskammarens vd Frida Johansson ser de många infrastrukturprojekten som mycket viktiga.

– Det är avgörande för att folk ska vilja bo och jobba i vår region, för vår konkurrenskraft och för att företagen ska vilja etablera sig här.

Det säger Peter Thörn, samhällsplanerare på Karlstads kommun. Han konstaterar att det har varit väldigt få stora infrastruktursatsningar i Karlstad under många år.

– Den senaste riktigt omfattande investeringen är väl Hagaleden och då får man gå tillbaka till 1980-talet. Anledningen till att det inte har gjorts några rejäla satsningar sedan dess är att vi har haft väldigt bra trafikkapacitet.

– Men nu slår vi i taket i och med att stan växer och därför behövs det många nybyggen för att klara av det ökande antalet invånare, säger Peter Thörn.

Under onsdagen hade Handelskammaren Värmland bjudit in honom och hans kollega Sören Jonsson, projektledare för Tåg i tid samt Lars Olsson, samhällsplanerare på Trafikverket till en infrastrukturkonferens på Scandic Winn i Karlstad.

Viktiga slussar

– Den största utmaningen vi har är slussarna i Trollhättan. Om det inte byggs några nya försvinner all Vänersjöfart efter 2030 då dagens slussar är uttjänta. 3 miljarder beräknas nya slussar kosta och vi hoppas få med projektet i den nya nationella trafikplanen som regeringen beslutar om våren 2018, säger Peter Thörn.

Det mest omfattande projektet i Karlstad är Tåg i tid som bland annat innefattar en ombyggnad av Karlstad central och skapandet av ett resecentrum dit även den långväga busstrafiken flyttas från dagens busstation.

– Vi behöver fler tåglägen och perronger på Karlstad C och att kunna knyta ihop Tingvallastaden med Inre hamn, Stadsträdgården och övriga delar söder om järnvägen. När spåren färre blir det möjligt samtidigt som Duvslaget och godsterminalen försvinner.

– Dessutom ger det plats för andra verksamheter i området och vi beräknar att det skapar cirka 300 nya jobb. En arkitekttävling ska nu utlysas och planen är att ombyggnaden ska inledas 2020 och stå klar 2025. Även Hamngatan byggs om där ena körfältet i vardera riktning blir bussfil, säger Sören Jonsson.

Mötesspår avlastar

För att ombyggnaden av Karlstad C ska vara möjligt och inte skapa fullständig trafikkaos måste ett nytt mötesspår i Välsviken stå klart innan och det är tänkt att påbörjas 2019. Redan 2017 inleds breddningen till dubbelspår över Pråmkanalen.

– För att ytterligare förbättra kapaciteten på Karlstad C och skapa en mer robusthet planeras det en flytt av godshanteringen till en ny rangerbangård som är tänkt att byggas i Välsviken. Men exakt när det kan ske är inte klart. Det blir efter 2025. Finansieringen är inte klar, säger Sören Jonsson.

Ytterligare ett stort projekt som år på gång är ombyggnaden av Stora Torget som är tänkt att starta 2018. Ny belysning och nya utsmyckningar är något av det som planeras.

Ny sydlig led

En annan satsning är byggandet av en stadsgatelik sydlig trafikförbindelse från Skoghallsleden i väster till Hammaröleden i öster. Denna ska bland annat avlasta gatorna i centrum och förkorta restiden för ambulanser till CSK.

En ny bro från strax norr om Kartberget över den västra älvgrenen till Jakobsberg gör det möjligt, liksom byggandet av ersättningsbro för Jakobsbergsbron (start 2021–2022).

– Bron vid Kartberget tror vi på byggstart för 2019. Den är en förutsättning för att kunna exploatera Jakobsberg med bostäder där marken måste fyllas upp och måste ligga under tryck i flera år. Hela förbindelsen kan stå klar 2023–2025, säger Peter Thörn.

Till det kan läggas planerna på en flytt av Hammaröleden för att slippa dagens trafikkaos genom Tormestad. En lösning är att dra leden över Lamberget och vidare till Örsholmen via en ny sydligare Elverumsbro och sedan bort till Välsviksleden. Det ger möjlighet för att exploatera området runt västra delen av Lambergstjärn för bostäder.

Spår mot Skoghall

– Ett annat viktigt projekt som vi vill förverkliga är skapandet av ett triangelspår mellan Värmlandsbanan och Skoghallsbanan. Då slipper alla godståg som ska till och från Stora Enso ta vägen via Karlstad C. Det skulle frigöra väldigt mycket kapacitet där.

Karlstads kommun vill även bygga en större logistikpark väster om Karlstad eftersom det mesta godset ska åt det hållet, främst mot Göteborg, och tittar nu på ett läge öster om 61:an vid Ilanda. Man tittar även på andra lämpliga platser i hela Karlstadsregionen.

Trafikverket jobbar med utbyggnaden av E18 väster om Karlstad till fyrfältsväg. Den öppnas i juni 2017. I dagarna går man även i gång med ombyggnaden av 63:an till 2+1-väg med mitträcke upp till Vallargärdet.

”Väldiga utmaningar”

– Med tanke på alla projekt innebär det här väldiga utmaningar för oss. Detta är ett stort pussel och det gäller att lägga bitarna i rätt ordning. Det är dock oundvikligt att det skapas köer, men vi ska samtidigt förbättra gång- och cykeltrafiken liksom kollektivtrafikutbudet, säger Peter Thörn.

Handelskammarens vd Frida Johansson ser de många infrastrukturprojekten som mycket viktiga.

– Det är avgörande för att folk ska vilja bo och jobba i vår region, för vår konkurrenskraft och för att företagen ska vilja etablera sig här.